Tänkte dela med mig av min uppkörningsdag för er alla som inte har ngt bättre för er än att hänga här
Jag har en dubbel trafiklektion på morgonen och uppkörning klockan 13:00 senare samma dag. Lyckas efter en massa vridande och vändande somna någon gång under natten....
Dagen börjar finfint! Jag har försovit mig
, jävligt listigt med tanke på att jag bor i södertälje, inte har varken bil/kk för bil och ska till solna(Grönlunds) för min lektion.
Eftersom jag är lagom snygg/motiverad/glad/pigg/positiv när jag är nyvaken så kändes det helt enkelt som att jag inte ska ha ngt satans kk!!! Funderar på att skita i allt och bli buddhist munk i Dharamsala eller nåt när min kära sambo påpekar det lite slugare förslaget :"Ta en Taxi".
Sagt och gjort, grym ångest, slänger på mig kläder, skor annat dylikt trams, rusar ut och väntar, känns som en evighet innan taxin kommer. När vi väl är framme vid solna så hittar inte gubbfan till Grönlunds och jag, supergeniet, har fan ingen aning om hur man ska åka med bil dit.....mer problem...precis vad jag behöver...
Till slut lyckas jag känna igen en avfart och hamnar på skolan på minuten i tid, springer som en rabiat hund upp och byter om.
Ska köra med ytterligare en elev, en tjej (nedan kallad missX som ska köra upp på förmiddagen). Tydligen så behöver vi båda lite mer trafikövning. Körningen känns riktigt bra faktiskt, efter en timme lämnar vi av henne ute i Barkarby för hennes uppkörning och fortsätter passet. Allt funkar bra.
Har nu ett par timmar att slå ihjäl innan vi ska samlas för uppkörniningen, vi kommer att vara 3 killar från skolan(nedan kallade nr1, jag, nr3), sköna lirare som man har lärt känna en del under intensiven.
Hoppar med stor sorg över kaffet (Capi = beroende av kaffe), man vill ju inte bli mer nojig än nödvändigt, inte heller pissnödig. Köper strategiskt en liter yougurt, ett par snickers och en energidryck. Känns lite konstigt att tvinga i sig föda så här tidigt ( runt 11-12), brukar i normala fall äta frukost runt 19-20 :kocko .
Så! Då var timmen snart slagen, nr1 o nr2 glider in på skolan vid 12-rycket, vi snackar lite skit, går igen säkerhetskontroll osv. När det börjar dra ihop sig och vi ska hämta våra hojar så lyckas nr1 välta en hoj o pajar backspegeln
med ett antal syrliga/lustiga kommentarer från våran lärare.
Vi drar iväg till Barkarby som Tres Amigos, lagom nervösa och förväntasfulla, dagan har faktiskt artat sig riktigt bra!!(Om jag bara visste vad som väntade mig....).
När vi kommer fram till Barkarby sitter missX och surar vid vägkanten. Kuggad .
Hon berättar för oss att uppkörningsförättaren var en elak sate som kuggat henne fast hon hade gjort allting rätt. För att göra saker ännu bättre så visar det sig att det är samma gubbe som Tres Amigos ska ha
. Precis vad man behöver, en sur/bitter/hatisk fan som inte har fått ngt på 4,5 år.....
Hur som helst, missX åker tillbaka till skolan med en annan av våra lärare varpå läraren som är kvar hos oss berättar: Citat "Hon blev inte alls kuggad för att gubben är sur och grinig, det enda det handlar om är att hon inte kör så bra". Phu, hellre en sur/grinig missX än en sur/grinig uppkörningsgubbe.
Gubben kommer ut, hälsar på oss. Han verkar hur soft som helst, påminner mig lite om min farsa, kort, gammal, runt 60, kedjerökande grå typ, som tagen ur en gammal västernrulle. Vi går in i baracken, skriver på lite papper. Får våran turordning, nr1, jag, nr3. Gubben börjar redan här visa prov på att han är en riktigt skön lirare. Peppar oss som fan! "Kom igen nu grabbar, det här grejar ni, stötta varandra. Är det något moment som inte fungerar så får ni naturligtvis prova igen, osv....."
Vi glider ner till platsen för manöverprovet och nr1 börjar. Jag o nr3 puttrar runt, kör lite GV. Sneglar lite nervöst bort åt nr1:s håll, hoppas han klarar sig! Nr1 kommer tebax med ett lagom fånigt flin , godkänd. Min tur.
Kör bort till gubben. Det känns faktiskt riktigt bra. Han frågar om jag vill värma några varv i serpentinen. Ja för fan! Serpentinbanan rules! Tar ett par varv, allt sitter perfekt. Får göra en säkerhetskoll på elsystemet, tar ett par minuter. Sedan mäter gubben upp för GV, när han har gjort det säger han med någon form av skum "vi är hemliga kompisar"-min: "och så lägger vi på några centimeter" som om det var en tjänst han gjorde mig, lol. Hur som helst, han lade väl till 5-10 cm. Skit samma tänkte jag, inga problem.
Kör in, gör vänstern perfekt. Missar första högern med ngn centimeter, gör om, sitter som gjutet. Vidare till 50-bromsningen. Inga problem.
När jag ska köra serpentinen säger gubben :"Ja, du verkar ju veta hur det här går till " Yupp svarar jag och gasar iväg. Allt går perfekt, får dock lite för hög fart inför inbromsningen vilket medför att jag får bromsa lite i undanmanövern :kocko . Hehe, min lärare som tittade på berättade senare att han var säker på att jag skulle få köra grusväg i trafikdelen för att gottgöra inbromsningen. 70/90 inga problem. Godkänd!
Nr3:s tur. Inga problem, berättar dock en lustig sak om sin GV, gubben mätte inte om efter min GV utan lade till en 15-20cm på min!!
Tres Amigos klara för trafik! En glad skara. Nr1 påbörjar sin trafikdel direkt från VV, vi andra åker iväg till någon McDonalds och fikar under tiden. Någon halvtimme senare kommer nr1 tillbaka, pratar med gubben och börjar strosa mot oss med ett fånigt flin på läpparna, Godkänd!, One down, two to go. Vi andra gratulerar, men det gnager ju i huvudet, fan va surt om jag eller nr3 klantar oss.....
Min tur. Snackar lite med gubben, får snäckan, trycker på hjälmen, hoppar glatt på "röda faran", den fina, buckliga, slitna gxs jag alltid gillat så(det var jag ganska ensam om ). Hör gubben i luren: "Jaha, då tar vi bort övningskörnigsskylten innan vi åker. Sagt och gjort, skylten borta. Men va FN nu då! Nyckeljäveln går inte in i tändningslåset, paniken börjar komma krypande, känner små svettpärlor leta sig nedför pannan, gubben glor undrandes på vad jag pysslar med....
Aha! Fel hoj , nr3 hade ju också en röd en. Byter hoj, hör gubben skrocka i luren: "hehe, den passade ju bättre där va!". Lagom stressad så lägger jag i ettan och kör ut några meter från parkeringsplatsen. Och va fan händer då då? Gubbens ord ekar åter i luren: "Jaha, då har du ju ändå en övningskörningsskylt på hojen" eftersom capi-superretard hade tagit bort skylten från nr3:s hoj. Börjar nu bli lagom nervös/förbannad/ångestfylld. Stannar hojen vid vägkanten, fäller ner sidostödet, börjar gå mot skylten......då händer DET. Jävligt bra, jag har inte fällt ner stödet ordentligt så 240Kg röd fara välter ÖVER 70Kg Capi....Nu jävlar är det fan kört. Satans helvetets jävla #"¤%¤#"#¤%!!!!! Är nu så fylld med adrenalin att hojen känns som papper att lyfta upp. Sliter bort övningsskyltsfan. Hör gubben i luren igen: "Kom igen nu så kör vi". Han låter en aningt trött.
Nu släpper all nervositet som i ett trollslag, jag vet ju att jag kommer att bli kuggad. Kör på som vanligt, känns faktiskt super. Tänker på de saker folk brukar bli kuggade på.....Gasar på utav helevete på motorvägspåfarterna för att "redeem myself" litegrand. När vi kommer tillbaka till McDonals så vet jag ju redan att det har gått åt helvete så jag blir något förvånad när han drar av sig hjälmen och säger: "Du är godkänd". ???? Förvirrat stammar jag fram: "Är det så?" Ja säger han.
Naturligtvis måste jag ju fråga honom om vad jag kan göra bättre (jaja, naturligtvis förutom att välta hojen över mig själv) varpå han svarar:" Ingenting, fortsätt att köra som du gör!!!
Min lärar hade nästan kvar de tårar av skratt han hade fällt när jag välte hojen! Det var tydligen bland det roligaste han hade sett!!!
Nr3 klarade också sin uppkörning så vi var ju ett gäng hyfsat nöjda Tres Amigos på väg tillbaka till skolan.
Slutet gott, allting gott.
Nu vill jag höra andra fåniga berättelser.
Med vänliga hälsningar Capi
Jag har en dubbel trafiklektion på morgonen och uppkörning klockan 13:00 senare samma dag. Lyckas efter en massa vridande och vändande somna någon gång under natten....
Dagen börjar finfint! Jag har försovit mig
, jävligt listigt med tanke på att jag bor i södertälje, inte har varken bil/kk för bil och ska till solna(Grönlunds) för min lektion. Eftersom jag är lagom snygg/motiverad/glad/pigg/positiv när jag är nyvaken så kändes det helt enkelt som att jag inte ska ha ngt satans kk!!! Funderar på att skita i allt och bli buddhist munk i Dharamsala eller nåt när min kära sambo påpekar det lite slugare förslaget :"Ta en Taxi".
Sagt och gjort, grym ångest, slänger på mig kläder, skor annat dylikt trams, rusar ut och väntar, känns som en evighet innan taxin kommer. När vi väl är framme vid solna så hittar inte gubbfan till Grönlunds och jag, supergeniet, har fan ingen aning om hur man ska åka med bil dit.....mer problem...precis vad jag behöver...
Till slut lyckas jag känna igen en avfart och hamnar på skolan på minuten i tid, springer som en rabiat hund upp och byter om.
Ska köra med ytterligare en elev, en tjej (nedan kallad missX som ska köra upp på förmiddagen). Tydligen så behöver vi båda lite mer trafikövning. Körningen känns riktigt bra faktiskt, efter en timme lämnar vi av henne ute i Barkarby för hennes uppkörning och fortsätter passet. Allt funkar bra.
Har nu ett par timmar att slå ihjäl innan vi ska samlas för uppkörniningen, vi kommer att vara 3 killar från skolan(nedan kallade nr1, jag, nr3), sköna lirare som man har lärt känna en del under intensiven.
Hoppar med stor sorg över kaffet (Capi = beroende av kaffe), man vill ju inte bli mer nojig än nödvändigt, inte heller pissnödig. Köper strategiskt en liter yougurt, ett par snickers och en energidryck. Känns lite konstigt att tvinga i sig föda så här tidigt ( runt 11-12), brukar i normala fall äta frukost runt 19-20 :kocko .
Så! Då var timmen snart slagen, nr1 o nr2 glider in på skolan vid 12-rycket, vi snackar lite skit, går igen säkerhetskontroll osv. När det börjar dra ihop sig och vi ska hämta våra hojar så lyckas nr1 välta en hoj o pajar backspegeln
med ett antal syrliga/lustiga kommentarer från våran lärare.Vi drar iväg till Barkarby som Tres Amigos, lagom nervösa och förväntasfulla, dagan har faktiskt artat sig riktigt bra!!(Om jag bara visste vad som väntade mig....).
När vi kommer fram till Barkarby sitter missX och surar vid vägkanten. Kuggad
.Hon berättar för oss att uppkörningsförättaren var en elak sate som kuggat henne fast hon hade gjort allting rätt. För att göra saker ännu bättre så visar det sig att det är samma gubbe som Tres Amigos ska ha
. Precis vad man behöver, en sur/bitter/hatisk fan som inte har fått ngt på 4,5 år.....Hur som helst, missX åker tillbaka till skolan med en annan av våra lärare varpå läraren som är kvar hos oss berättar: Citat "Hon blev inte alls kuggad för att gubben är sur och grinig, det enda det handlar om är att hon inte kör så bra". Phu, hellre en sur/grinig missX än en sur/grinig uppkörningsgubbe.
Gubben kommer ut, hälsar på oss. Han verkar hur soft som helst, påminner mig lite om min farsa, kort, gammal, runt 60, kedjerökande grå typ, som tagen ur en gammal västernrulle. Vi går in i baracken, skriver på lite papper. Får våran turordning, nr1, jag, nr3. Gubben börjar redan här visa prov på att han är en riktigt skön lirare. Peppar oss som fan! "Kom igen nu grabbar, det här grejar ni, stötta varandra. Är det något moment som inte fungerar så får ni naturligtvis prova igen, osv....."
Vi glider ner till platsen för manöverprovet och nr1 börjar. Jag o nr3 puttrar runt, kör lite GV. Sneglar lite nervöst bort åt nr1:s håll, hoppas han klarar sig! Nr1 kommer tebax med ett lagom fånigt flin , godkänd. Min tur.
Kör bort till gubben. Det känns faktiskt riktigt bra. Han frågar om jag vill värma några varv i serpentinen. Ja för fan! Serpentinbanan rules! Tar ett par varv, allt sitter perfekt. Får göra en säkerhetskoll på elsystemet, tar ett par minuter. Sedan mäter gubben upp för GV, när han har gjort det säger han med någon form av skum "vi är hemliga kompisar"-min: "och så lägger vi på några centimeter" som om det var en tjänst han gjorde mig, lol. Hur som helst, han lade väl till 5-10 cm. Skit samma tänkte jag, inga problem.
Kör in, gör vänstern perfekt. Missar första högern med ngn centimeter, gör om, sitter som gjutet. Vidare till 50-bromsningen. Inga problem.
När jag ska köra serpentinen säger gubben :"Ja, du verkar ju veta hur det här går till
" Yupp svarar jag och gasar iväg. Allt går perfekt, får dock lite för hög fart inför inbromsningen vilket medför att jag får bromsa lite i undanmanövern :kocko . Hehe, min lärare som tittade på berättade senare att han var säker på att jag skulle få köra grusväg i trafikdelen för att gottgöra inbromsningen. 70/90 inga problem. Godkänd!Nr3:s tur. Inga problem, berättar dock en lustig sak om sin GV, gubben mätte inte om efter min GV utan lade till en 15-20cm på min!!
Tres Amigos klara för trafik! En glad skara. Nr1 påbörjar sin trafikdel direkt från VV, vi andra åker iväg till någon McDonalds och fikar under tiden. Någon halvtimme senare kommer nr1 tillbaka, pratar med gubben och börjar strosa mot oss med ett fånigt flin på läpparna, Godkänd!, One down, two to go. Vi andra gratulerar, men det gnager ju i huvudet, fan va surt om jag eller nr3 klantar oss.....
Min tur. Snackar lite med gubben, får snäckan, trycker på hjälmen, hoppar glatt på "röda faran", den fina, buckliga, slitna gxs jag alltid gillat så(det var jag ganska ensam om ). Hör gubben i luren: "Jaha, då tar vi bort övningskörnigsskylten innan vi åker. Sagt och gjort, skylten borta. Men va FN nu då! Nyckeljäveln går inte in i tändningslåset, paniken börjar komma krypande, känner små svettpärlor leta sig nedför pannan, gubben glor undrandes på vad jag pysslar med....
Aha! Fel hoj
, nr3 hade ju också en röd en. Byter hoj, hör gubben skrocka i luren: "hehe, den passade ju bättre där va!". Lagom stressad så lägger jag i ettan och kör ut några meter från parkeringsplatsen. Och va fan händer då då? Gubbens ord ekar åter i luren: "Jaha, då har du ju ändå en övningskörningsskylt på hojen" eftersom capi-superretard hade tagit bort skylten från nr3:s hoj. Börjar nu bli lagom nervös/förbannad/ångestfylld. Stannar hojen vid vägkanten, fäller ner sidostödet, börjar gå mot skylten......då händer DET. Jävligt bra, jag har inte fällt ner stödet ordentligt så 240Kg röd fara välter ÖVER 70Kg Capi....Nu jävlar är det fan kört. Satans helvetets jävla #"¤%¤#"#¤%!!!!! Är nu så fylld med adrenalin att hojen känns som papper att lyfta upp. Sliter bort övningsskyltsfan. Hör gubben i luren igen: "Kom igen nu så kör vi". Han låter en aningt trött. Nu släpper all nervositet som i ett trollslag, jag vet ju att jag kommer att bli kuggad. Kör på som vanligt, känns faktiskt super
. Tänker på de saker folk brukar bli kuggade på.....Gasar på utav helevete på motorvägspåfarterna för att "redeem myself" litegrand. När vi kommer tillbaka till McDonals så vet jag ju redan att det har gått åt helvete så jag blir något förvånad när han drar av sig hjälmen och säger: "Du är godkänd". ???? Förvirrat stammar jag fram: "Är det så?" Ja säger han. Naturligtvis måste jag ju fråga honom om vad jag kan göra bättre (jaja, naturligtvis förutom att välta hojen över mig själv) varpå han svarar:" Ingenting, fortsätt att köra som du gör!!!
Min lärar hade nästan kvar de tårar av skratt han hade fällt när jag välte hojen! Det var tydligen bland det roligaste han hade sett!!!
Nr3 klarade också sin uppkörning så vi var ju ett gäng hyfsat nöjda Tres Amigos på väg tillbaka till skolan.
Slutet gott, allting gott.
Nu vill jag höra andra fåniga berättelser.
Med vänliga hälsningar Capi
men jävligt blött. 
, men jag räddar det och håller mej på hjulen.
