Fick ett skönt sug efter att åka lite hoj efter jobbet så ja krängde på mig lädret och begav mig ut på en skön tur.
Skulle besöka lillebror som jobbar intill hornsberg och spola av hojen lite snabbt och tänkte även tanka på shellmacken vid lindhagensplan. När ja precis svänger in på macken inser ja att plånkan inte ens är med. -De va då själva faaaan att man ska glömma sånna saker för jämnan, sa ja högt för mig själv och tanten brevid mig intill sin pump bara stirrade på mig och flinade brett. I sånna lägen har man lust att bara ta hennes jävla pumpmunstycke och helt lugnt bara sätta tillbaka de i hållaren, så tankningen avbryts. (nu är ja iofs inte alls den typen, men ja hade gärna velat)
Så ja fick åka ner till brorsan och låna hans VISA för att sen åka och tanka på nytt. Tro på fan när tankar-kärringingen står kvar vid sin pump (var borta 4-5 min). Tänkte de att, nu jävlar ska hon få höra, ingen flinar upp sig mot mig på de där sättet, spec inte när hon nu fått problem. Så ja ställer mig lugnt brevid och frågar om de går bra?, (självklart me samma fåniga leende som hon minuterna innan hade grinat upp sig mot mig med) Och fråga mig nu inte HUR, men pumpmunstycket satt fast i tankhålet på bilen.
Så ja ryckte lite i skiten och de satt fast. Aldrig varit me om nått liknande. Folk anslöt sig för att visa sig duktiga, men alla gick bet. Så ja sket i de där , och sa kallt - Ja nu har kört in den i fel hål gumman lilla! Fick den fulaste och mest sura minen nånsin tillbaka
Påbörjar min tankning och gör allt klart för start.
Tillsaken hör nu att dem flesta polisbilar i innerstan tankar vid den här macken, innan dem åker ner i sitt lilla garage under kronoberg. Således va de självklart 3 polisbilar där vid detta tillfälle.
Min hoj har varit lite grinig ang laddning senaste tiden, och har ja kört lugnt (under 3000rpm) tex genom stan så kan den ladda ur sig, och de knappt finns nått kräm i batteriet när man väl ska starta sen.
Ja sätter mig på hojen och ska dra igång den, och den hoppar igång med nöd och näppe. Ja rullar försiktigt mot utfarten och blir ståendes där pga av den livliga trafiken i rondellen. En av poliserna är klara och rullar upp brevid mig för att även dem invänta fritt läget. Polisen tittar förtjust på min hoj och gör
och sen händer de!. Kärringstopp! Och nu klickade de bara om startmotorn. HELVETE!! Nu tappar ja sinnesnärvaron och vet inte vart ja ska ta vägen. Den här skamsenheten bara rinner längs med ryggen. Ja tittar bakåt och vem står där och tittar på ? Kärringen, såklart!
Ja sitter kvar på hojen som ett fån och bilarna i rondellen tycks aldrig ta slut. Sen drar polisen ner rutan , drar ett skönt flin och frågar lite käckt - Och annars går de bra? - Javisst! De ser du väl? Varpå han hoppar ur och erbjuder sig att putta igång den. Vroom Vroom
Så ibland, Ibland är dem faktiskt lite härliga. Poliserna!
Skulle besöka lillebror som jobbar intill hornsberg och spola av hojen lite snabbt och tänkte även tanka på shellmacken vid lindhagensplan. När ja precis svänger in på macken inser ja att plånkan inte ens är med. -De va då själva faaaan att man ska glömma sånna saker för jämnan, sa ja högt för mig själv och tanten brevid mig intill sin pump bara stirrade på mig och flinade brett. I sånna lägen har man lust att bara ta hennes jävla pumpmunstycke och helt lugnt bara sätta tillbaka de i hållaren, så tankningen avbryts. (nu är ja iofs inte alls den typen, men ja hade gärna velat)
Så ja fick åka ner till brorsan och låna hans VISA för att sen åka och tanka på nytt. Tro på fan när tankar-kärringingen står kvar vid sin pump (var borta 4-5 min). Tänkte de att, nu jävlar ska hon få höra, ingen flinar upp sig mot mig på de där sättet, spec inte när hon nu fått problem. Så ja ställer mig lugnt brevid och frågar om de går bra?, (självklart me samma fåniga leende som hon minuterna innan hade grinat upp sig mot mig med) Och fråga mig nu inte HUR, men pumpmunstycket satt fast i tankhålet på bilen.
Så ja ryckte lite i skiten och de satt fast. Aldrig varit me om nått liknande. Folk anslöt sig för att visa sig duktiga, men alla gick bet. Så ja sket i de där , och sa kallt - Ja nu har kört in den i fel hål gumman lilla! Fick den fulaste och mest sura minen nånsin tillbaka
Påbörjar min tankning och gör allt klart för start.
Tillsaken hör nu att dem flesta polisbilar i innerstan tankar vid den här macken, innan dem åker ner i sitt lilla garage under kronoberg. Således va de självklart 3 polisbilar där vid detta tillfälle.
Min hoj har varit lite grinig ang laddning senaste tiden, och har ja kört lugnt (under 3000rpm) tex genom stan så kan den ladda ur sig, och de knappt finns nått kräm i batteriet när man väl ska starta sen.
Ja sätter mig på hojen och ska dra igång den, och den hoppar igång med nöd och näppe. Ja rullar försiktigt mot utfarten och blir ståendes där pga av den livliga trafiken i rondellen. En av poliserna är klara och rullar upp brevid mig för att även dem invänta fritt läget. Polisen tittar förtjust på min hoj och gör
och sen händer de!. Kärringstopp! Och nu klickade de bara om startmotorn. HELVETE!! Nu tappar ja sinnesnärvaron och vet inte vart ja ska ta vägen. Den här skamsenheten bara rinner längs med ryggen. Ja tittar bakåt och vem står där och tittar på ? Kärringen, såklart!Ja sitter kvar på hojen som ett fån och bilarna i rondellen tycks aldrig ta slut. Sen drar polisen ner rutan , drar ett skönt flin och frågar lite käckt - Och annars går de bra? - Javisst! De ser du väl? Varpå han hoppar ur och erbjuder sig att putta igång den. Vroom Vroom
Så ibland, Ibland är dem faktiskt lite härliga. Poliserna!
