De som verkligen är införstådda med vad R1 och Åskrövarna är för sorts maskiner väljer nog inte T-ace huvudsakligen av ekonomiska skäl.
Vill man ha en racehoj men inte har råd med en R1:a så väljer man nog istället en 750:s gixxer e.dy. istället för en T-ace. T-ace ägare är en mer sofistikerad skara motorcyklister än den där racepöbeln som horminstint ylar omkring längs vägarma.
Om du byter ut "kvalitetshopp" mot "raceprestandahopp" så är jag villig att hålla med dig. T-acen är mycket riktigt en "förädlad" fzr, medan R1:an tillhör en helt ny racegeneration 1000-kubikare. Man bör ju dock beakta att modellerna är ju till för två helt olika saker. Den ena är byggd för race på bana och den andra för supersport touring. Rent
kvalitetsmässigt så finns det få punkter som T-acen behöver skämmas för. Packboxarna i framgaffeln och oljeförbrukningen är nog egentligen de enda plumparna i protokollet för modellen. I övrigt så finns det inte mycket att klaga på.
Jepp, och eftersom jag nu håller på med att generalisera ikväll så vill jag återigen pepåka att det finns olika sorters ägare. T.ex. ungtuppar som gillar när det går fort, och HD-ägare...
Dessa två kategorier kör på olika sätt varpå deras maskiner slits aningen olika.