Såhär såg det ut när tomtefar stod och kliade sig i det imaginära skägget, för att få ihop moroten till sin julklapps-släde (renarna är sedan länge ersatta med en kraftkälla från Honda...) Den uppmärksamme ser att Kidden har satt sin namnteckning på oljekylaren!
Såklart... gick TRE av fyra kolvar att få ut när man endast lyfte bort oljetråget!
JA, jag fick ut även den fjärde, men det var lögn i helvete att få dit den igen och samtidigt få överfallet på plats, och även om vi fått det så hade det inte gått att dra överfallet med moment.
Irro!!!!
(mao idiotkonstruktion Honda!
)
Nu fick vi "förmånen" att slita isär hela helvetet.
Våra sambos och fruar tackar för det.
Nåväl... X antal timmar senare så är aset ihop, alla nya kolvar på plats, inga kolvringar avbrutna, ja t.o.m balansaxen verkar ha hamnat rätt enligt märkningen!
What can possibly go wrong?
ALLA (ni vet ni som brukar mecka!) vet att alting kan gå wrong...
Men... njaa, det verkade väl iaf som om vi båda var överens om att "JOlå vettu, såatte... nu eren klarattsmakkaiopvettu. Så äre me´at!
Och så fick det bli!
Det svåra momentet kvarstod.
Nåt som kunde (kan) verka så lätt. Men ändå blev så svårt... visade sig vara att skohorna in moroten i ramen.
Men satan så dumtrångt det var!
Trötta som vi var så var vi inte öppna för argument som "teknik" "försiktig" eller "prova".
Den skulle bara in!!
Och så fick det bli. Ni ser själva kofoten på en av bilderna! (host...skohornet menade jag ju)
Jaja, på hjul, motor hel (än så länge) och kåporna på lack.
Den luftiga och lätta nya bakramen (-12 kg) har helsömmats idag av en alusvetsare. Bling-yoshit med sin kromfinish är värdig vilken USA-pimpad rappar-hayabusa med tre meter lång sving som helst!