wonderwizard
Tjuvjägare
Det har varit en del prat om bedrägerier, där köparen mailar & vill att man skall föra över pengar, eller betala frakt i förskott. Här har ni en berättelse om hur det går till
OBS ! Detta handlar inte om mig, jag skulle aldrig gå på det
-----------------------------------------------------------------------------------------
Stefan skäms som en hund och vill egentligen inte prata om hur han blev grundlurad. Det var inte bara självkänslan som fick en rejäl knäck han förlorade dessutom 165 000 kronor.
Att han trots allt pratar om hur han blev lurad beror på två saker, han vill varna andra och hämnas på bedragarna.
– Om jag berättar så kanske jag kan få andra att vara mer vaksamma än jag var och då ställer jag samtidigt till det för dem som lurade mig. Det är det enda sättet jag kan hämnas.
Stefan hade sparat pengar för att köpa en ny bil till familjen och en dag hittade han en fin Audi i Halmstad som skulle passa. Priset var dessutom riktigt bra.
Han svarade på annonsen och fick snabbt kontakt med säljaren.
– Jag fick veta hans namn, vilket också fanns med i hans mejladress. Jag fick fler bilder på bilen där registreringsskylten syntes och jag gjorde en koll.
Visst fanns det en man med det namnet på den adressen i Halmstad. Bilen som var till salu var registrerad på halmstadsbon och alla uppgifter Stefan fått om hur och var bilen servats gick att få bekräftade via Audi i Sverige.
Stefan kände att allt var OK eftersom uppgifterna mannen lämnat stämde. Priset för bilen var, nästan för bra och det fick Stefan att undra.
Men säljaren hade svar.
Han var svensk, men var uppvuxen i England. Adressen i Halmstad var hans föräldrahem som han precis varit hemma i Sverige och sålt efter att båda föräldrarna avlidit. Säljaren sa också att det hade varit så mycket att göra med att tömma huset och sköta den affären att han inte hann sälja bilen innan han var tvungen att åka tillbaka till England.
– Att han inte sålde bilen i England berodde på att den var svenskregistrerad och hade ratten på vänster sida.
Säljaren behövde pengar ganska snabbt och ville bli av med bilen som han inte använde i England. Stefan tyckte heller inte att det var konstigt att säljaren ville gå över till att använda engelska i mejlkonversationen eftersom han var bättre på det än svenska. Sakta men säkert såg säljaren till så att Stefan fick förtroende för honom.
– Jag var dum… men allt stämde.
Stefan kom överens med säljaren och fick två valmöjligheter när det gällde betalningen. Antingen kunde Stefan åka över till England och hämta bilen och betala den på plats. Eller så kunde bilen skickas till Sverige genom en känd transportfirma.
Transportfirman finns i verkligheten, den har verksamheter i en lång rad länder och är specialiserad på internationella transporter.
Stefan kom överens med säljaren, men innan bilen skeppades till Sverige skulle det ske två saker. Dels skulle transportfirman besiktiga bilen och meddela Stefan att allt stämde.
Han fick också ett mejl från firman där de bekräftade bilens identitet och skick samt att de skulle ha förskottsbetalning som uppgick till bilens halva värde.
Stefan fick transportfirmans uppgifter för att kunna sätta in summan på deras konto på en bank i London. När det var gjort fick han bekräftelse att betalningen var mottagen och att transporten till Stockholm inletts.
– Några dagar senare fick jag besked att bilen kommit fram till Stockholm samt att transportfirman ville ha resterande belopp innan bilen kunde lämnas ut.
Stefan satte in de sista pengarna och såg fram emot att snart få köra omkring i sin nya bil.
Sedan hörde han inte mer. Han fick inga fler mejl från transportfirman och när bilen dröjde började oron gnaga i honom. Några dagar senare fick han mejl från säljaren som hånade honom.
Look how the things are going. This is a fraud and nothing is true… (Se hur det kan gå, det här är ett bedrägeri och ingenting stämmer)
– Jag bara stirrade på meddelandet… sen brakade jag ihop. Det var så förnedrande.
Bedragarna hade fejkat en mejladress som innehöll bilens riktige ägarens namn, de fejkade en hemsida som såg ut som den internationella transportfirman med tillhörande lika falsk mejladress.
Bedragaren gav också Stefan några goda råd: Köp aldrig nåt via internet utan att ha sett det och betala aldrig i förskott.
Bedragaren, som skriver att pengarna hamnat i Nigeria, avslutar mejlet med att be om ursäkt och önskar sedan Stefan lycka till i livet.
Stefan har gjort en polisanmälan, men fick beskedet att han inte ska räkna med att det kommer att leda nån vart.
De 165 000 kronor är borta.
Kvar finns Stefan och hans familj som förlorat sina besparingar.
– Detta har knäckt mig, jag är helt slut i kroppen, apatisk. Jag blir alldeles förtvivlad när jag tänker på det.
KÄLLA: Helsingborgs dagblad
Läs även Pengarna spåras men försvinner
och Verkliga ägaren förbannad
OBS ! Detta handlar inte om mig, jag skulle aldrig gå på det
-----------------------------------------------------------------------------------------
Stefan skäms som en hund och vill egentligen inte prata om hur han blev grundlurad. Det var inte bara självkänslan som fick en rejäl knäck han förlorade dessutom 165 000 kronor.
Att han trots allt pratar om hur han blev lurad beror på två saker, han vill varna andra och hämnas på bedragarna.
– Om jag berättar så kanske jag kan få andra att vara mer vaksamma än jag var och då ställer jag samtidigt till det för dem som lurade mig. Det är det enda sättet jag kan hämnas.
Stefan hade sparat pengar för att köpa en ny bil till familjen och en dag hittade han en fin Audi i Halmstad som skulle passa. Priset var dessutom riktigt bra.
Han svarade på annonsen och fick snabbt kontakt med säljaren.
– Jag fick veta hans namn, vilket också fanns med i hans mejladress. Jag fick fler bilder på bilen där registreringsskylten syntes och jag gjorde en koll.
Visst fanns det en man med det namnet på den adressen i Halmstad. Bilen som var till salu var registrerad på halmstadsbon och alla uppgifter Stefan fått om hur och var bilen servats gick att få bekräftade via Audi i Sverige.
Stefan kände att allt var OK eftersom uppgifterna mannen lämnat stämde. Priset för bilen var, nästan för bra och det fick Stefan att undra.
Men säljaren hade svar.
Han var svensk, men var uppvuxen i England. Adressen i Halmstad var hans föräldrahem som han precis varit hemma i Sverige och sålt efter att båda föräldrarna avlidit. Säljaren sa också att det hade varit så mycket att göra med att tömma huset och sköta den affären att han inte hann sälja bilen innan han var tvungen att åka tillbaka till England.
– Att han inte sålde bilen i England berodde på att den var svenskregistrerad och hade ratten på vänster sida.
Säljaren behövde pengar ganska snabbt och ville bli av med bilen som han inte använde i England. Stefan tyckte heller inte att det var konstigt att säljaren ville gå över till att använda engelska i mejlkonversationen eftersom han var bättre på det än svenska. Sakta men säkert såg säljaren till så att Stefan fick förtroende för honom.
– Jag var dum… men allt stämde.
Stefan kom överens med säljaren och fick två valmöjligheter när det gällde betalningen. Antingen kunde Stefan åka över till England och hämta bilen och betala den på plats. Eller så kunde bilen skickas till Sverige genom en känd transportfirma.
Transportfirman finns i verkligheten, den har verksamheter i en lång rad länder och är specialiserad på internationella transporter.
Stefan kom överens med säljaren, men innan bilen skeppades till Sverige skulle det ske två saker. Dels skulle transportfirman besiktiga bilen och meddela Stefan att allt stämde.
Han fick också ett mejl från firman där de bekräftade bilens identitet och skick samt att de skulle ha förskottsbetalning som uppgick till bilens halva värde.
Stefan fick transportfirmans uppgifter för att kunna sätta in summan på deras konto på en bank i London. När det var gjort fick han bekräftelse att betalningen var mottagen och att transporten till Stockholm inletts.
– Några dagar senare fick jag besked att bilen kommit fram till Stockholm samt att transportfirman ville ha resterande belopp innan bilen kunde lämnas ut.
Stefan satte in de sista pengarna och såg fram emot att snart få köra omkring i sin nya bil.
Sedan hörde han inte mer. Han fick inga fler mejl från transportfirman och när bilen dröjde började oron gnaga i honom. Några dagar senare fick han mejl från säljaren som hånade honom.
Look how the things are going. This is a fraud and nothing is true… (Se hur det kan gå, det här är ett bedrägeri och ingenting stämmer)
– Jag bara stirrade på meddelandet… sen brakade jag ihop. Det var så förnedrande.
Bedragarna hade fejkat en mejladress som innehöll bilens riktige ägarens namn, de fejkade en hemsida som såg ut som den internationella transportfirman med tillhörande lika falsk mejladress.
Bedragaren gav också Stefan några goda råd: Köp aldrig nåt via internet utan att ha sett det och betala aldrig i förskott.
Bedragaren, som skriver att pengarna hamnat i Nigeria, avslutar mejlet med att be om ursäkt och önskar sedan Stefan lycka till i livet.
Stefan har gjort en polisanmälan, men fick beskedet att han inte ska räkna med att det kommer att leda nån vart.
De 165 000 kronor är borta.
Kvar finns Stefan och hans familj som förlorat sina besparingar.
– Detta har knäckt mig, jag är helt slut i kroppen, apatisk. Jag blir alldeles förtvivlad när jag tänker på det.
KÄLLA: Helsingborgs dagblad
Läs även Pengarna spåras men försvinner
och Verkliga ägaren förbannad
Last edited:
