Var ett tag sen jag skrev här nu, men med frågan om utbildning och arbetsmarknad aktualliserad tänkte jag skriva några rader om det.
För att bli sjöbefäl, vilket är den termen som används när man menar både maskinbefäl och däcksbefäl måste man gå på sjöbefälsskola. I Sverige har vi sjöbefälsskolor i Kalmar och Göteborg.
Det finns två olika utbildningar att välja på, beroende på bakgrund. De som eventuellt har gått gymnasiets energiprogramm med inriktinging på sjöfart och blivit motorman eller matros behöver vanligtvis bara gå tre år för att få examen för sjöingenjör/sjökapten.
Om man saknar denna bakgrund kan man gå utbildningen som är den som de flesta går nuförtiden, den fyraåriga med styrd praktik. Man är då inskriven fyra år på sjöbefälsskolan och varvar teori med praktik. Praktiken är förlagd till både fartyg, varv och kvalificerad verkstads- samt elpraktik.
Vissa av praktikerna är obetalda medan andra ger en viss lön.
När man, som jag, hade gått de fyra åren, klarat alla tentorna och fått alla praktikerna godkännda är det dags för examen. Innan man går ut på stan och dricker sig full får man ett papper; sjöingenjörsexamen.
Med den examen och med den sjötiden man skaffat sig och de praktiker man gjort kan man då söka behörighet om maskinbefäl, klass 5.
Med maskinbefäl klass 5 kan man segla som andre maskinist, eller andre fartygsingenjör som det nu heter, i obegränsad maskinstyrka, obegränsad seglingsfart.
Vidare, med klass 5:an och med 24 månaders sjötid som andre maskinist, vilket med ett 1:1-seglingssystem tar 4 år kan man söka maskinbefäl klass 2. Med den behörigheten kan man segla förste maskinist, obegränsad maskinstyrka, obegränsad seglingsfart.
Vidare, med klass 2:an och ytterligare 12 månader sjötid i förste maskinist befattning kan man söka sjöingenjörsbehörighet. Då får man vara maskinchef, eller teknisk chef som det numera heter i obegränsad maskinstyrka, obegränsad seglingsfart.
Så, 4 år i skolbänken, 4 år som andre maskinist och 2 år som förste maskinist senare har man sjöingenjörsbehörighet.
För att få motsvarande behörighet till styrman och vidare till sjökapten är det i stort sätt samma procedur. Dock, nautikerna har den fördelen att de inte behöver segla som överstyrman för att få kaptensbehörigheten. Det är allså lättare att få sjökaptensbehörighet än att få sjöingenjörsbehörighet.
Arbetsmarknadsmässigt då?
Svenska sjöbefäl har väldigt gott anseende på den internationella sjöfartsmarknaden. I dagsläget och under en överskådlig framtid råder det stor brist på befäl. Hade jag kunnat klona mig själv i 10 kloner hade jag nog hittat jobb till alla 10 inom en timme.
Om jag hade vetat det jag vet idag, för 12 år sen när jag fick antagningsbeskedet från sjöbefälsskolan i Kalmar, hade jag fortfarande hoppat på utbildningen?
JA, garanterat!
