Det är nog inte riktigt meningen första och sista gången man gör detta i livet. Jag tror jag gick i mellanstadiet och efter den dagen gick det bara utför. Jag hamnade i ett gäng och började sälja bananer på skolan. Det jobbigaste var att hålla bananberoendet hemligt för min lärare och lyckas smuggla in dom på skolan utan att någon i lärarkåren upptäckte mitt nya yrke som banansmugglare. Vi hade olika tecken för att mötas på tjejtoan för överföringen. Det värsta var när man skulle sälja till pojkskaran och att hitta en söker överföringsplats. Allt blev mycket enklare på högstadiet när man kunde sälja vid den hemliga rökrutan under järnvägsbron.
Nu har jag dock kommit så pass långt att jag inte säljer bananer längre utan endast köper för eget bruk och beroende.