Tycker inte det är rätt att slå sina barn.
Dock att ta tag i armen på sitt barn och hålla kvar det medans man pratar allvar är inget fel. Inget övervåld och att hålla hårt tag i barnet menar jag inte att det ska ge barnet blåmärken eller så.
Bästa är om man kan uppfostra till att man kan prata om "saken"
utan ens höja rösterna mot varandra.
Själv tillämpade jag en gång vid typ 20-års ålder att jag fått fri uppfostan, vilket inte uppskattades av min mor just då.
Bakgrund
Sitter på en servering med mitt tävlingsteam, en barnfamilj märks mer än alla andra familjer där. Deras barn springer omkring, gapar och skriker, leker kull mellan borden, knuffar till bord så folks läsk välter, ungarna är skitiga och har snor under näsan. Tror ni mamman eller pappan till barnen bryr sig?
Nää
Till slut märker man att folk lessnar och jag med. Men vad kan man göra. Dock får jag nog när en av dessa "snorgrodor" ställer sig vid vårt bord och tar sin skitiga hand och tar pommes av mig och ska sen springa iväg.
Jag tar tag i armen på honom och frågar vad han håller på med. Då kommer mamman ångande och är helt upprörd över att jag håller fast hennes son, öhhh???
Säger då till henne vad som hänt och att hon bör se efter sina barn. Svaret jag fick var
- Mina barn har fri uppfostan.
Här säger alla hjärnceller upp sig hos mig och jag blir inte arg men ruttnar. Så jag spottar en stor loska på "kärringens" fötter och ser henne sedan i ögonen och säger:
- Jag har med fått fri uppfostan
Det applåderades runt om i serveringen och mamman blev högröd i ansiktet och hela familjen försvann kvickt.
Dock satt min mor med vid vårat bord och skämdes lite och sa, - du har inte alls fått fri uppfostran, förstår vart du ville komma men gör inte om det är du snäll.
Jag lovade mor min det och har sedan inte gjort om samma sak
Har aldrig fått aga i min uppväxt, men blivit instängd (ej inlåst)på rummet när jag och syrran bråkat. Att slå sin stora syster med en planka i huvudet är inte rekommendera
Jag fick komma ut först igen när jag var snäll och sa förlåt.
Planen att kasta saker omkring mig för at man var arg på sin mor som skickat in en i rummet funkade inte heller på mina föräldrar. För när mor min hörde att jag kastade saker i golvet så det gick sönder titta hon in genom dörren och sa vänligt med vanlig röst
- Det du har sönder kommer vi inte köpa nytt åt dig, så kasta på om du vill.
Lite svårt att fortsätta just då, speciellt efter att dom faktiskt höll sina löften och jag fick köpa mig en ny kassetradio själv för sparade veckopengar
Min barndom, nu vet ni varför jag är som jag är