Vad gör man åt matvägrande 4-åringar?

[Anders]

Jag har ett problem här hemma med ena ungen och jag misstänker att många andra här har gått igenom det tidigare.
Vad gör man när dottern nyss fyllda 4 år "matvägrar"? Med matvägran menar jag att hon äter bara det som hon anser vara gott. Pannkakor med sylt och grädde (efterrätt om ni frågar mig), hamburgare, oliver/fetaost och pasta Carbonara.
Givetvis kan jag inte servera sådant varje dag utan jag håller mig till kostcirkeln med vanlig husmanskost, inte massa konstiga bönor och sånt skit. Mycket kött och potatis.
Sallad vägrar hon äta men det gör mig inget, det kommer hon växa in i. Oliver är det enda som kan liknas med grönsaker av det hon äter.

Dagens kvällsmat var Lasagne, milt kryddad och med en skvätt ketchup. Men icke, det såg äckligt ut och första tuggan spottades ut. Jag lägger ingen energi på att tjata hål i huvudet på henne att äta maten då jag inte tror att det funkar, tidigare försök har visat på det. Nu fick hon gå in på sitt rum och får lägga sig hungrig förklarade jag, hon har en halvtimme till på sig att ändra sig innan det är sängdags.

Övriga matvanor är bra, frukost blir en macka och på dagis säger de att hon äter normalt. Inget småätande, en mandarin direkt vid hemkomst från dagis. Godis på lördagar som vanliga ungar även om hon kanske är i minsta laget för lördagsgodis.

Lillebror är 2 år och åt en halv vuxenportion, slängde i sig en 1/4 gurka och 3 glas mjölk.
Är det sån skillnad på tjejer och killar med mat?

 

[xibalba]

Låt henne vara hungrig, hon överlever

Själv var jag tvungen att äta upp innan jag fick lämna matbordet, men dom fick ge sig efter några timmar..

 

[PippiT]

Jag har ett problem här hemma med ena ungen och jag misstänker att många andra här har gått igenom det tidigare.
Vad gör man när dottern nyss fyllda 4 år "matvägrar"? Med matvägran menar jag att hon äter bara det som hon anser vara gott. Pannkakor med sylt och grädde (efterrätt om ni frågar mig), hamburgare, oliver/fetaost och pasta Carbonara.
Givetvis kan jag inte servera sådant varje dag utan jag håller mig till kostcirkeln med vanlig husmanskost, inte massa konstiga bönor och sånt skit. Mycket kött och potatis.
Sallad vägrar hon äta men det gör mig inget, det kommer hon växa in i. Oliver är det enda som kan liknas med grönsaker av det hon äter.

Dagens kvällsmat var Lasagne, milt kryddad och med en skvätt ketchup. Men icke, det såg äckligt ut och första tuggan spottades ut. Jag lägger ingen energi på att tjata hål i huvudet på henne att äta maten då jag inte tror att det funkar, tidigare försök har visat på det. Nu fick hon gå in på sitt rum och får lägga sig hungrig förklarade jag, hon har en halvtimme till på sig att ändra sig innan det är sängdags.

Övriga matvanor är bra, frukost blir en macka och på dagis säger de att hon äter normalt. Inget småätande, en mandarin direkt vid hemkomst från dagis. Godis på lördagar som vanliga ungar även om hon kanske är i minsta laget för lördagsgodis.

Lillebror är 2 år och åt en halv vuxenportion, slängde i sig en 1/4 gurka och 3 glas mjölk.
Är det sån skillnad på tjejer och killar med mat?

Jag har inga barn själv men jag har hört mina syskons problem med detta och deras lösning var; Passar det inte kan du gå från bordet för detta är det som serveras.
Blir hon senare hungrig får hon vänta till nästa mål serveras och fortfarande ska hon då äta det som serveras eller inget alls.
Hon kommer inte att svälta ihjäl utan till slut kommer hon ge med dig och äta det som serveras.
Mina systrar fick detta råd på barnavårdscentralen och det har funkat på dom allihop.
Samma sak gjorde vår mor med oss fyra när vi vägrade äta o ingen av oss dog av svält.

 

[sportbike]

Jag hatade spenat när jag var liten men fick inte heller lämna matbordet innan jag ätit upp skiten, vilket innebar att jag sov vid matbordet, envisare ungjävel har aldrig skådats.
Sitter i än idag men jag gillar spenat nu.

Din lösning kanske, ge henne pannkakor varenda dag tills hon tröttnar?

 

[Pelle]

Orkar inte ens läsa trådstarten.

Du har ju alltid en tydlig idé om hur saker ska lösas i dina inlägg, så du har svaret inom dig, och här kommer det:

Sätt ungen på svält tills hon bönar och ber om mat, då låter du henne vänta lite till innan du serverar stekt gröt. Hon kommer foga in sig i ledet och lyda din minsta vink efter det.

Vid behov växla miljö. Att låta henne bo över natten i en jordkällare, på en kattvind eller annan motivationsstimulerande omgivning kommer påskynda processen.

Plättlätt, och du behöver inte ens tacka mig.

 

[Starstriker]

Ja jösses. Våra har inte vägrat viss mat, de vill inte ha nåt als. Inte hungriga alltså (fast de är det). Hungrig unge = grinig unge.

Tack och lov gick det över, men "någon" i hushållet envisas med att ge dom välling innan läggdax och till frukost (för att slippa morgonstressen). Klart att inte det precis främjar normala matvanor.

 

[Pelle]

Låt henne vara hungrig, hon överlever

Själv var jag tvungen att äta upp innan jag fick lämna matbordet, men dom fick ge sig efter några timmar..

Starkt att du erkänner dig som curlingbarn.

 

[xibalba]

Starkt att du erkänner dig som curlingbarn.

So it began!

 

[perjul]

Låt henne äta hur mycket eller lite (eller inget) hon vill. Ny chans till mat vid nästa gemensamma måltid. Hunger är bästa kryddan, och allting löser sig av sig själv tills slut. Gör ingen grej av det. Sen lär man sig ju som förälder vad ungarna faktiskt inte tycker smakar gott, och vad dom bara trotsar över.

/Per (med två tonåriga illbattingar)

 

[FettSnok]

Få na att röra på sig mer. Mer aktivitet ger ökad hunger å strax äter hon surkål och lever med glädjetjut.

 

[blueridge]

Är det sån skillnad på tjejer och killar med mat?

Knappast. Sett alla varianter på det där. Brorsan har t ex din situation fast omvänt. Storebror har krånglat och krånglar beständigt medan lillasyster är ett matvrak. Inga större avvikelser i ålder från ditt exempel.

 

[Anders]

Ok, som jag misstänkte då men det känns skönt att få bekräftat att man är på rätt spår åtminstone men ibland känner man sig osäker som förälder och då känns det bra att kunna fråga om det.

Hon kröp till korset, bad om förlåt och fick komma ut från rummet och åt upp allt som var på tallriken fastän jag inte krävde det. Och jag höjde inte rösten en enda gång, jag är nog mer förvånad över mina egna framsteg när jag tänker efter

Uppfostra barn är fan inte lätt men jag inbillar mig att just uppfostran tar dem längre i livet än att de får leva rövare precis som de vill. Jag misstänker att jag kommer vara illa omtyckt i deras tonår men det smällen får jag ta om det hjälper dem i det långa loppet.


Pelle, ditt tips är under noga övervägande

 

[blueridge]

Att låta dem vara tills de äter det som bjuds funkar inte på alla. Min storebror ville bara äta spenat och havregröt, (inte i kombination dock). Alla råd löd att han kommer att äta när han blir hungrig nog.

Det gjorde han inte. Han tuppade av.

 

[Ulvhamne]

Min mor (4 egna barn och dagmamma, så den tanten kunde alla knep man försökte med som barn...) hade ett högst ondskefullt knep för matvägrande barn. Det är extra bra eftersom att du har en till unge som går fram genom maten som en avfallskvarn...
Ställ helt enkelt in hennes tallrik med oäten mat i kylen och servera efter en timme eller så någon extra skitsmaskig efterrätt. JA, dvs, den ungen som åt upp sin mat får efterrätt, den andra får sin mat igen och ett löfte om att om maten äts upp får den också efterrätt.

Tror det bara misslyckades en enda gång, och det var när hon skulle få mig att äta ärtsoppa. Så, vissa slag kan nog vara förlorade, men annars så är hunger och avundssjuka oerhört bra kryddor.

Sedan körde hon ju med det där gamla knepet att om man inte åt när det var mat så fick man vackert vänta till nästa måltid om 3-4 timmar. Det var inte riktigt lika effektivt alla gånger, men det funkade ju det med.

 

[Skäggot]

Man får prova sig fram, finns inget universalrecept.

Huvudsaken är att man inte gör en stor grej av det.

 

[Kottsson]

Brukar säga det att var glad att de äter någonting iallafall. Men jag bör inte ge dig råd, jag är ju bara 19 . Jag pillar bort vissa saker på tallriken än i dag

But the way! 4 år? Hihi, kommer ihåg en tråd du skapade för cirka 4 år sedan när hon föddes.
Jag börjar känna mig inbiten här på sporthoj

 

[Anders]

Ställ helt enkelt in hennes tallrik med oäten mat i kylen och servera efter en timme eller så någon extra skitsmaskig efterrätt. JA, dvs, den ungen som åt upp sin mat får efterrätt, den andra får sin mat igen och ett löfte om att om maten äts upp får den också efterrätt.

Den varianten har jag kört med och det funkar utmärkt. Dock inte så här på vardagar då de inte får något efterrätt då.

Att låta dem vara tills de äter det som bjuds funkar inte på alla. Min storebror ville bara äta spenat och havregröt, (inte i kombination dock). Alla råd löd att han kommer att äta när han blir hungrig nog.

Det gjorde han inte. Han tuppade av.

Nej, en del är ju för envisa för sitt eget bästa

Brukar säga det att var glad att de äter någonting iallafall. Men jag bör inte ge dig råd, jag är ju bara 19 . Jag pillar bort vissa saker på tallriken än i dag

But the way! 4 år? Hihi, kommer ihåg en tråd du skapade för cirka 4 år sedan när hon föddes.
Jag börjar känna mig inbiten här på sporthoj

Ja, tiden går jävligt fort. Snart är det fem år sedan den dagen jag bestämde att producera första ungen, det känns som nåt år sen bara.

 

[Hejhå]

Min 3,5-åring har en fruktansvärd vinnarskalle, oerhört praktiskt när man ska få honom att göra något han egentligen inte vill.

TÄVLING!!

Dessutom är det bra och viktigt att kommande generation lär sig så tidigt som möjligt att livet är en tävling och att förlora inte är något alternativ

 

[blueridge]

Nej, en del är ju för envisa för sitt eget bästa

Blev folk av honom också och väldans bra har det gått.

Straffet för matvägran har dock kommit i vuxen ålder. Frun är dietist...och så bor han i ett land där de bara äter barkbröd till lunch och man har något så festligt som "lördagsgröt" som huvudmål den dagen. Luxury! (Apropå xibalbas Four yorkshiremen ovan.)

 

[BoSoZoKu]

Den varianten har jag kört med och det funkar utmärkt. Dock inte så här på vardagar då de inte får något efterrätt då.

Kör med nåt annat gott då eller kanske en annan fördel som den som äter upp får. Typ en clementin eller lite vindruvor. Om de nu gillar det förstås. Kanske bara är sockerprodukter som gäller. Det bästa är ett ge den ene nåt för att den åt upp. Då spelar det inte så stor roll vad det är utan på ren avundsjuka måste den andra också äta upp då

Jag brukar trixa/muta/ställa ultimatum/kompromissa hej vilt. Spelar ingen roll vad Anna Wahlgren och de andra experterna säger (Jag vet inte ens vad de säger). Det som funkar bäst i en familj behöver ju inte vara det bästa i en annan. Barn är ju individer de med.

Dock tycker jag inte man ska tvinga i dem nåt som de uppenbart tycker smakar vidrigt. Så som skolan gjorde på den gamla goda tiden. Fyfan för pölsa, blodpudding och gröna, kalla potatisar. Men man märker ju om det är trots eller om de faktiskt tycker det är riktigt äckligt. Smaka lite är dock ett krav tycker jag.

Ja, tiden går jävligt fort. Snart är det fem år sedan den dagen jag bestämde att producera första ungen, det känns som nåt år sen bara.

Skojar du? Vi fick väl ungefär samtidigt? Vardagen är numer en ständig kamp och dygnet har alldeles för få timmar. Haha, fyfan! Lycka till!

:familjeliv