Don Quixote
Nordic BoTT 2010
Igår var dagen när alla ens leksaker skulle ställas undan för vintern. Efter att ha putsat upp en spegelglans på den gamle jänkaren och fått in den under tak var det på tiden att Rosinante fick sig lite kärlek också. Gick några varv runt henne, klämde o drog åt alla skruvar o muttrar som skakade loss på Sviestad (tyckte kåporna skakade och kändes fel framåt slutet av rejset), putsade och smörjde. Skulle just riva av allt löst när en oemotståndlig lust att starta och bara lyssna lite kom över mig. Det gick utan protester... Sen vet ju alla att det är bra att varmköra hojen då och då så den rullades sakta ur garaget och fick stå och surra en stund.
"Hmmm... Man kanske borde känna efter så att växellåda och bromsar är som dom ska... Annars kommer jag gå och undra det hela vintern..."
Så på med hjälm.... och handskar också... hmm... och jackan - det är ju kallt ute... och kanske stövlarna också... och där hänger ett par skinnbyxor.. tja...
Som grädde på moset hade det torkat upp ute. Körde lite försiktigt ned till första korsningen. Allt verkade bra, men man vet ju inte riktigt om hojen varvar ur som den ska. Och att inte femman hoppar ur vid hårt pådrag.
Runt en halvtimme senare var jag tillbaka i garaget helt övertygad om att min ögonsten var i aldeles lysande skick.
Den är redo för sin vintervila och själv hade man ett brett leende och hög puls.
Det visade sig snart därpå att man någonstans på vägen hade dammat om en av föräldrarna som inte ont anande var ute på en söndagstur. Fick en ond blick.
Barnsligt, dumt, olagligt, farligt....... Men jävlar va skoj
Vad ska man göra ända fram till April???
"Hmmm... Man kanske borde känna efter så att växellåda och bromsar är som dom ska... Annars kommer jag gå och undra det hela vintern..."
Så på med hjälm.... och handskar också... hmm... och jackan - det är ju kallt ute... och kanske stövlarna också... och där hänger ett par skinnbyxor.. tja...
Som grädde på moset hade det torkat upp ute. Körde lite försiktigt ned till första korsningen. Allt verkade bra, men man vet ju inte riktigt om hojen varvar ur som den ska. Och att inte femman hoppar ur vid hårt pådrag.
Runt en halvtimme senare var jag tillbaka i garaget helt övertygad om att min ögonsten var i aldeles lysande skick.
Den är redo för sin vintervila och själv hade man ett brett leende och hög puls.Det visade sig snart därpå att man någonstans på vägen hade dammat om en av föräldrarna som inte ont anande var ute på en söndagstur. Fick en ond blick.
Barnsligt, dumt, olagligt, farligt....... Men jävlar va skoj
Vad ska man göra ända fram till April???
