Varför Yamaha?

Visst kan nakenhojar vara snygga. Tycker nog alla andras tillverkare lyckats bättre med sina hojar än vad Yamaha gjort med tex MT-10. Dessutom är körställningen helknas på yamahas nakenhojar. Alldeles för upprätt, så man hänger i styret så fort det går fortare än 50 kmh. Det är uppenbart att varken ledning eller de som arbetar med designen av cyklarna är entusiester som kör mycket själva. Så synd när man har sånt fint utgångsmaterial (mototerna). Nästan att man blir förbannad att ett företag kan skötas så illa. Tänk CP4 motorn monterad i en snygg cykel. Mumma. Bara Aprilias V4:a kan mäta sig med det ljudet tex.
Killgissar att designen av deras nakenhojar är ett samarbete mellan marknadsavdelningen i usa och några ointresserade tekninker i japan.
Då blir det bara skit, precis som med deras snöskotrar (RIP).

Hörrö, deras snöskotrar är det inget fel på. :mattias

Högsta möjliga kvalitet. Klassiker nästan allihop. Det var mattorna det var fel på.

Man jag vet inte om så många moderna nakenhojar som inte ser ut som skit. Ärligt talat.


Mvh
 
Man jag vet inte om så många moderna nakenhojar som inte ser ut som skit. Ärligt talat.


Mvh
Hopplös mening.

Trösten med phula nakenhojar är att man ser inte hojen när man kör. (Utom de sorgliga tillfällen man förirrat sig in bebyggelse och försöker spegla sig i skyltfönstren för att se om man ser cool ut…fast man vet att det är patetiskt. Risken att bränna in i framförvarande bör icke negligeras. Jag har stött i en framförvarande, men inte av den anledningen…än.)
 
Hopplös mening.

Trösten med phula nakenhojar är att man ser inte hojen när man kör. (Utom de sorgliga tillfällen man förirrat sig in bebyggelse och försöker spegla sig i skyltfönstren för att se om man ser cool ut…fast man vet att det är patetiskt. Risken att bränna in i framförvarande bör icke negligeras. Jag har stött i en framförvarande, men inte av den anledningen…än.)

Ja absolut.

Gillar särskilt Triumphs Street/Speed Triple; känns lite som att flyga när man inte ser något av hojen och de är väldigt skojiga att köra.

De nakenhojar man sitter ”i” typ MT-09 är värre, då har man ju delar av eländet i synfältet…

(Jag kör ju GSA och måste förlika mig med ful hoj… också).


Mvh
 
Ja absolut.

Gillar särskilt Triumphs Street/Speed Triple; känns lite som att flyga när man inte ser något av hojen och de är väldigt skojiga att köra.

De nakenhojar man sitter ”i” typ MT-09 är värre, då har man ju delar av eländet i synfältet…

(Jag kör ju GSA och måste förlika mig med ful hoj… också).


Mvh
Håller med om resonemanget men inte om upplevelsen av de hojarna. Tycker man sitter mer på mt-09 än de tripplar jag provat. Bror hade en -98 och den var väldigt mycket ”i”. Iaf jämfört med monstern jag körde då. Sen har jag provat speed triple och 675 på senare halvan av 00-talet och ffa den mindre satt man mer på. Dock är minnet så pålitligt att frågan är om det ens inträffat. Får fråga ännu en bror, som var med vid tillfället.

MT var ju nästan som en motard.
 
Svårslagen snubbe.
Det vore intressant att höra vilken marschfart han brukade hålla på olika hojar och underlag.
En slimmad R1a, lågt kåpglas, med ett berg av packning. Andra rutor som vindskydd. Reservdäck fastspända utan vindtunneltester.

Tankvolym, soppaförbrukning, räckvidd beroende på marschfart. Tankväska som avlastning av överkropp. Reservsoppa.

En vanlig marschfart för mig med packning är 130-135. Att köra fortare är inte effektivt i längden. Tätare tankstopp och jobbigare.

Vad jag läst här tidigare här så verkar folk inte toura med högre marschfart än så. Om vi pratar lite längre dagsetapper 70-80-90 mil. ”Såå långt” alternativt ”120+ är en dagsetapp”. Jag menar normal touring utan måsten som färjor, hotellincheckningar eller IB. Eller Iron Butt wannabes. 😉

Om en dagsetapp är 70 mil eller 50 mil så är ofta en stor del motorväg. Säkert en deletapp mellan två tankningar endast motorväg. 110-120 på skyltarna. Vad marschar du/ni då?

Nakenhojar körs väl sällan några längre sträckor i 220 eller ens 160?

Fem sporthojspolare, en med nakenhoj. Han släpper alltid av först när det ska bombas. Kommer sist, kronisk nackspärr. Kör med skumgummikrage som grannen i Beck. Är singel.

Hör man om sportiga killar som plussar för att kåpan är så skön i 320 att man aldrig vill slå av?
”Sedan jag bytte till Hayabusan för fem år sedan har mina nackproblem försvunnit helt.”


IMG_0355.jpeg
Ett kåpglas som funkar för mina behov. Original!
189 cm gubbe. Iofs bytt till Biltemas crosstyre som är lite lägre och bättre vinklat än originalstyret. Aluminium och utan styrändsvikter. Har inga vibrationer. Sparar 850 gram.
Inte testad i vindtunnel men man ser ju harmonin. ❤️

En kompis körde en exakt likadan hoj med ungefär samma packning från norra Tyskland, via Rödby Puttgarden och bron, till Stockholm. 135 mil. Han började iofs i normalt touringtempo sa han. Han skulle bara till Västkusten, sa han. Blev kyligt. Äh va fan tänkte han. Jag siktar på Stockholm, sa han. Det började skymma, delvis avstängda körfält och trafik leddes över på motsatt körbana.

Trafiken minskade. Marschfarten ökades till 160. Det går fortare då. Helljuset är ingen höjdare på TDM men här gick det visst att åka långa sträckor med helljus på. Dumt att köra så fort, sa jag.
 
Såväl MT som Tenere700 har styret väldigt ”högt” tycker jag. Därav min känsla av att sitta i hojen och ha ansiktet i höjd med styrkronan (lite överdrivet).


Mvh
 
Svårslagen snubbe.
Det vore intressant att höra vilken marschfart han brukade hålla på olika hojar och underlag.
En slimmad R1a, lågt kåpglas, med ett berg av packning. Andra rutor som vindskydd. Reservdäck fastspända utan vindtunneltester.

Tankvolym, soppaförbrukning, räckvidd beroende på marschfart. Tankväska som avlastning av överkropp. Reservsoppa.

En vanlig marschfart för mig med packning är 130-135. Att köra fortare är inte effektivt i längden. Tätare tankstopp och jobbigare.

Vad jag läst här tidigare här så verkar folk inte toura med högre marschfart än så. Om vi pratar lite längre dagsetapper 70-80-90 mil. ”Såå långt” alternativt ”120+ är en dagsetapp”. Jag menar normal touring utan måsten som färjor, hotellincheckningar eller IB. Eller Iron Butt wannabes.

Om en dagsetapp är 70 mil eller 50 mil så är ofta en stor del motorväg. Säkert en deletapp mellan två tankningar endast motorväg. 110-120 på skyltarna. Vad marschar du/ni då?

Nakenhojar körs väl sällan några längre sträckor i 220 eller ens 160?

Fem sporthojspolare, en med nakenhoj. Han släpper alltid av först när det ska bombas. Kommer sist, kronisk nackspärr. Kör med skumgummikrage som grannen i Beck. Är singel.

Hör man om sportiga killar som plussar för att kåpan är så skön i 320 att man aldrig vill slå av?
”Sedan jag bytte till Hayabusan för fem år sedan har mina nackproblem försvunnit helt.”


View attachment 513603
Ett kåpglas som funkar för mina behov. Original!
189 cm gubbe. Iofs bytt till Biltemas crosstyre som är lite lägre och bättre vinklat än originalstyret. Aluminium och utan styrändsvikter. Har inga vibrationer. Sparar 850 gram.
Inte testad i vindtunnel men man ser ju harmonin.

En kompis körde en exakt likadan hoj med ungefär samma packning från norra Tyskland via Rödby Puttgarden och bron till Stockholm. 135 mil. Han började iofs i normalt touringtempo sa han. Han skulle bara till Västkusten, sa han. Blev kyligt. Äh va fan tänkte han. Jag siktar på Stockholm, sa han. Det började skymma, delvis avstängda körfält och trafik leddes över på motsatt körbana.

Trafiken minskade. Marschfarten ökades till 160. Det går fortare då. Helljuset är ingen höjdare på TDM men här gick det visst att åka långa sträckor med helljus på. Dumt att köra så fort, sa jag.

Ett bra exempel på Yamaha-resehoj som få andra tillverkare hade någon motsvarighet till. Närmast var väl Multistrada, Tiger 1050 och Kawas Versys?

Sedan tror jag att R1-touringen inte behövde inbegripa sökande efter bra campingar, verkstäder eller ens bensinmackar; helsponsrat av Yamaha så jag gissar en bra planering och sedan kör man.

Mvh
 
Jag antar att jag missade det i texten, men varför slutar han med Yamaha?
För mig som aldrig sett mängden mil på kort tid som intressant så funkade MT09 ganska bra. Jag är mer inne på att de mil jag kör ska vara kul.
 
Smaken är olika. Denna XJR1300SP är väl inte modern även om retro är modernt nu.
Då är den ju modern.
XJR1200 ser lite omodern ut i jämförelse med de gamla bromsoken.
De sista årsmodellerna av 1300an har ju insprutning. Modernt. Saknar bjäfs. Bjäfs är modernt. Marknaden kräver utveckling, hjälpmedel och bjäfs. Marknaden skriker efter elektrisk backväxel. R&D ba’ No.


IMG_1583.jpeg
Snygga försök Honda, Suzuki och Kawasaki men ni var aldrig ens nära.
 
Smaken är olika. Denna XJR1300SP är väl inte modern även om retro är modernt nu.
Då är den ju modern.
XJR1200 ser lite omodern ut i jämförelse med de gamla bromsoken.
De sista årsmodellerna av 1300an har ju insprutning. Modernt. Saknar bjäfs. Bjäfs är modernt. Marknaden kräver utveckling, hjälpmedel och bjäfs. Marknaden skriker efter elektrisk backväxel. R&D ba’ No.


View attachment 513604
Snygga försök Honda, Suzuki och Kawasaki men ni var aldrig ens nära.

Bjäfsfri hoj på alla vis. Befriande fri även från tyskröv, insektslyse och annat modernt.


Mvh
 
Såväl MT som Tenere700 har styret väldigt ”högt” tycker jag. Därav min känsla av att sitta i hojen och ha ansiktet i höjd med styrkronan (lite överdrivet).


Mvh
Hm, kanske får testa igen. Torrbryta iaf.
Rädd för att testa om den jag köpt skulle kännas sur, just som jag trivs bättre och bättre med den, väl medveten om bra och mindre bra egenskaper. Att slippa ont är en feature jag gillar. Gör det ju inte enklare att hitta hoj när jag tillhör klientelet som inte står ut med kåpor och rutor.
 
Smaken är olika. Denna XJR1300SP är väl inte modern även om retro är modernt nu.
Då är den ju modern.
XJR1200 ser lite omodern ut i jämförelse med de gamla bromsoken.
De sista årsmodellerna av 1300an har ju insprutning. Modernt. Saknar bjäfs. Bjäfs är modernt. Marknaden kräver utveckling, hjälpmedel och bjäfs. Marknaden skriker efter elektrisk backväxel. R&D ba’ No.


View attachment 513604
Snygga försök Honda, Suzuki och Kawasaki men ni var aldrig ens nära.
Det är hängröfven på de senare årsmodellerna jag har problem med, även om @Alatalo fått till en frän hoj.
 
XJR 1300 C - som de sista årsmodellerna kallades - är väl OK även om alla designattribut tyvärr inte är helt perfekta. Jag hade gärna sett en marginellt längre bakdel för att vara "tidstypiskt korrekt", men den blir i alla fall lite mer harmoniskt om man får bort den halvmeterlånga original skylthållaren.

Sedan har ju XJR 1300 C marknadens snyggaste headers med stoooora radier, ungefär så som sjuttiotalets rejsigaste avgassystem såg ut.

XJR.jpeg
 
Svårslagen snubbe.
Det vore intressant att höra vilken marschfart han brukade hålla på olika hojar och underlag.
En slimmad R1a, lågt kåpglas, med ett berg av packning. Andra rutor som vindskydd. Reservdäck fastspända utan vindtunneltester.

Tankvolym, soppaförbrukning, räckvidd beroende på marschfart. Tankväska som avlastning av överkropp. Reservsoppa.

En vanlig marschfart för mig med packning är 130-135. Att köra fortare är inte effektivt i längden. Tätare tankstopp och jobbigare.

Vad jag läst här tidigare här så verkar folk inte toura med högre marschfart än så. Om vi pratar lite längre dagsetapper 70-80-90 mil. ”Såå långt” alternativt ”120+ är en dagsetapp”. Jag menar normal touring utan måsten som färjor, hotellincheckningar eller IB. Eller Iron Butt wannabes. 😉

Om en dagsetapp är 70 mil eller 50 mil så är ofta en stor del motorväg. Säkert en deletapp mellan två tankningar endast motorväg. 110-120 på skyltarna. Vad marschar du/ni då?

Nakenhojar körs väl sällan några längre sträckor i 220 eller ens 160?

Fem sporthojspolare, en med nakenhoj. Han släpper alltid av först när det ska bombas. Kommer sist, kronisk nackspärr. Kör med skumgummikrage som grannen i Beck. Är singel.

Hör man om sportiga killar som plussar för att kåpan är så skön i 320 att man aldrig vill slå av?
”Sedan jag bytte till Hayabusan för fem år sedan har mina nackproblem försvunnit helt.”


View attachment 513603
Ett kåpglas som funkar för mina behov. Original!
189 cm gubbe. Iofs bytt till Biltemas crosstyre som är lite lägre och bättre vinklat än originalstyret. Aluminium och utan styrändsvikter. Har inga vibrationer. Sparar 850 gram.
Inte testad i vindtunnel men man ser ju harmonin. ❤️

En kompis körde en exakt likadan hoj med ungefär samma packning från norra Tyskland, via Rödby Puttgarden och bron, till Stockholm. 135 mil. Han började iofs i normalt touringtempo sa han. Han skulle bara till Västkusten, sa han. Blev kyligt. Äh va fan tänkte han. Jag siktar på Stockholm, sa han. Det började skymma, delvis avstängda körfält och trafik leddes över på motsatt körbana.

Trafiken minskade. Marschfarten ökades till 160. Det går fortare då. Helljuset är ingen höjdare på TDM men här gick det visst att åka långa sträckor med helljus på. Dumt att köra så fort, sa jag.
Var är bilden tagen?
 
Nyheter
Nya Indian Pursuit Elite

Screenshot Indian Motorc...

Icons of British Originality

Åtta team från åtta länder ...

BMW presenterar R 12 G/S

BMW Motorrad har presentera...

Europeisk kampanj för säkrare motorcykelkörning

Den europeiska branschorgan...

BMW R 12 G/S

BMW Motorrad har presentera...

Sveriges vägar i allt bättre skick

Foto: Liza Simonsson Utv...

H-D Euro Festival i Port Grimaud 8-11 maj

Nu börjar det närma sig för...

Norrtälje Custom Bike Show

Förra året firade Twin Club...

Harley-Davidson Euro Festival närmar sig 

8–11 maj smäller det – tiot...

Sveriges vägar blir bättre

Foto: Samuel Unéus Utvec...

Back
Top