Ventilation i gammalt hus med självdrag

[Geten]

Köpt ett fint hus från -66 med källare vi flyttar in i om ett par månade. Källare byggt med betonghålsten och entreplan med lättbetong. För 5år sen byttes oljepannan ut mot en värmepump.

I den så kallade energideklerationen rekommenderades det att sätta friskluftsventiler i samtliga rum som saknade det.
Idag sitter det bara friskluftsventiler i källaren; gillestuga, pannrum, mat, hobby och ev. mangelrum.
Frånluftsventiler dragna till kanal i skorsten sitter i torkrum, toalett samt badrum på entreplan.

Där är helt öppet i trappan mellan entreplan och källare (inga dörrar eller väggar som på planlösningen). Heller ingen dörr till gillestugan. Torkrummet har använts som förråd de senaste 15 åren vilket vi kommer fortsätta med, och torka tvätten i tvättstugan.

Om jag sätter in 4 friskluftsventiler på entreplan, finns det då inte risk att ventilationen blir sämre i källaren?
Behöver jag då även förbättra frånluften?

Spontant tänkte jag sätta fuktstyrda pax-fläktar i tvättstuga och badrum. Tvättstuga rakt ut från väggen och i badrummet till den kanal som går mot skorsten.
Är detta helt fel eller finns det bättre alternativ???

 

[Triumph Int]

Om du sätter in friskluftventiler i varje rum och en frånluftsfläkt i skorstenen så bestämmer du flödet i varje rum via inflödet.

Då blir du säker på att alla rum får luftbyte.

Luften i huset ska gå från "torra" till "fuktiga"

 

[TomK]

Gjort radonmätning med tanke på byggmaterialet?

 

[Geten]

Om du sätter in friskluftventiler i varje rum och en frånluftsfläkt i skorstenen så bestämmer du flödet i varje rum via inflödet.

Då blir du säker på att alla rum får luftbyte.

Luften i huset ska gå från "torra" till "fuktiga"

Har ingen koll på sånt här, men hur monterar man frånluftsfläkt i skorsten? Ska jag då strunta i pax-fläktarna?

- - - Updated - - -

Gjort radonmätning med tanke på byggmaterialet?

Gjordes för ca30 år sen och var då inga problem. Samtliga väggar som är av lättbetong är putsade. Planerar dock ändå att göra en ny mätning.

 

[Kazagger]

Det viktigaste är att konvertera gillestugan (tillbaka..?) till garage!

 

[Geten]

Det viktigaste är att konvertera gillestugan (tillbaka..?) till garage!

Står ett fristående garage på 56kvm med luft/luft, så jag klarar mig

 

[Triumph Int]

Har bättre koll på det teoretiska än hur man gör i ditt fall

Försök hitta nån som inte bara vill sälja det dyraste utan kan hitta rätt grejer

Det finns regler för luftflöden i olika rum och den totala summan ska sedan ut i skorstenen

 

[Josef]

Har du verkligen ingen frånluft i köket?

Jag satte in FTX i motsvarande bygge fast från -35. Köpte ett aggregat billigt på blocket och monterade allt själv.
Mycket bättre luftkvalitet och värmekomfort och det lär betala sig relativt fort. Klart mer jobb och kan vara bygglovspliktigt dock.

Annars är det klart du ska ha friskluftsventiler i alla sovrum iaf. Paxfläktar i all ära men om det går så vore det nog bättre med en central fläkt som suger från kök/wc/bad/tvätt. Frånluftsdonen styr balansen mellan rummen. Till det friskluftsventiler som Triumph int förklarade.

 

[FettSnok]

Du bör komplettera med mekanisk frånluft genom en fläkt i ventilationspipan i skorstenen. Motorn i självdragskonstruktion är en uppvärmd skorsten. Den är nu borta.

Därtill bör du nogsamt se över ventilation på kallvinden då ditt hus troligen har sådan konstruktion. Eventuellt behöver du komplettera med en.sk. Trygghetsvakt då skorstenen inte bidrar med värme där heller.

Tilluft via ventiler i sovrum och allrum/vardagsrum.

En enkel kondensavfuktare i torkrummet är att rekommendera dörtill

 

[Geten]

Har ju köksfläkten i köket.

FTX går bort pga källaren. Ska jag dra både tillufts och frånluftskanaler i ett hus jag inte ska renovera i övrigt blir det både för dyrt och för krångligt.

Har letat efter nån sån lösning med fläkt i skorstenens ventilationspipa. Var hittar jag en sån?

Funderat på en kanalfläkt på vinden där jag enkelt kan ansluta badrumsventilen (hade man inte då kunnat sätta en frånluftsventil på vinden ansluten till samma kanal, om det nu är viktigt med ventilation där också?).
Man hade kanske då också kunnat sätta en extra frånluftsventil i köket till den fläkten?

Men då får jag inte med mig tvättstuga och toalett i källare. Det som heter torkrum ska ju bara användas som förråd, behöver jag ändra något där då?


Klart verkar ju iaf vara att jag ska sätta in friskluftsventilerna. Då är nästa bekymmer med det. I det ena sovrummet är där byggt uterum utanför. Dvs där finns inga ytterväggar. Hur löser man det där?
Det stora sovrummet har också fönster ut mot uterum, men en vägg ut. Dock tänkte vi ha säng med huvudände där. Finns det risk att det drar kallt om öronen om vi sätter en friskluftsventil på den väggen?

 

[KaliZ]

Hur är fönstren? Är dem ifrån -66 också... Så behöver du kanske inga ytterliggare tilluftsdon förrän du byter till tätare fönster. Du kanske redan har mera till-luft än vad du önskar!

Undersök yttervinden som nämndes ovan. Du är av med värmekällan på vinden och risk för mikrobiell påväxt är större. Lys med LED-lampa så ser du om där är vita fläckar. Ser det ok ut så kan su nog avvakta med trygghetsvakten.

Annars delar jag din tanke du har undertryck i källaren och övertryck på övervåningen. Du rubbar denna balansen med för mkt till-luft i entre planet. Lagom är bäst! Till-luft i sovrummen är dock generellt bra.

Jag loggar kontinuerligt fukthalterna i tvättstuga vs vind vs ute för att se om mina förändringar i huset påverkar tex fukthalter i negativ riktning. Då jag tätar till med nya fönster... Ändrar ventilationen etc. Små förändringar och lång utvärdering är ofta bra.

Lycka till.

 

[Geten]

Hur är fönstren? Är dem ifrån -66 också... Så behöver du kanske inga ytterliggare tilluftsdon förrän du byter till tätare fönster. Du kanske redan har mera till-luft än vad du önskar!

Undersök yttervinden som nämndes ovan. Du är av med värmekällan på vinden och risk för mikrobiell påväxt är större. Lys med LED-lampa så ser du om där är vita fläckar. Ser det ok ut så kan su nog avvakta med trygghetsvakten.

Annars delar jag din tanke du har undertryck i källaren och övertryck på övervåningen. Du rubbar denna balansen med för mkt till-luft i entre planet. Lagom är bäst! Till-luft i sovrummen är dock generellt bra.

Jag loggar kontinuerligt fukthalterna i tvättstuga vs vind vs ute för att se om mina förändringar i huset påverkar tex fukthalter i negativ riktning. Då jag tätar till med nya fönster... Ändrar ventilationen etc. Små förändringar och lång utvärdering är ofta bra.

Lycka till.

Fönsterna på entreplan byttes ut -78, förutom i de två sovrummen ut mot uterummet.

Fanns en liten vit fläck vid skorstenen. Skulle ha uppkommit när dom satte in kaminen. Blev kondens på skorstenen men åtgärdades med att sätta i spirorör.

Kan man mätta det på något enkelt sätt? Övertryck/undertryck och luftflöde?

 

[Steffo_b]

Om jag fattat det rätt så har huset från början oljepanna som för 5 år sedan är utbytt mot en värmepump istället. (Gissningsvis bergvärme eller jordvärme då).
Ventilationen är av självdragstyp som baseras på att skorstensstocken hålls varm av oljepannan och därmed drar ut luft den vägen.

Jag sitter själv i precis den situationen och har gjort en hel del efterforskningar på området.

Att oljepannan är borttagen innebär att du inte har något som drar ut luften. Du har med andra ord ingen frånluft alls. (Visst vintertid kommer skorstensstocken kanske att dra lite luft eftersom en del av den är inom hus och därmed varmare än utomhus men det är nog försumbart.).

Vad du skall göra beror lite på vissa andra förutsättningar.

Det enklaste är att du sätter frånluftsfläktar i alla dom rum som skall ha frånluft. Dvs kök, badrum och tvättstuga. Det borde gå att sätta en fläkt som blåser ut luften via dom befintliga skorstenskanalerna i dom rum där sådana finns.
Sen ser du till att du sätter tilluftsdon i dom rum där du skall ha tilluft. Typiskt sett sovrum och vardagsrum.
Dom skorstenskanaler som du inte sätter frånluftsfläkt i skall du se till att stänga då dom annars kommer att göra att luften inte går genom huset på rätt sätt. Dessutom kommer dom ju då att verka som tilluftskanaler och du vill absolut inte ha tilluft igenom skorstenen. Det kommer att lukta rök inomhus hela tiden när du eldar då. (Eftersom dom kanalerna har öppningen precis intill utloppet från kaminen.)

Det du måste tänka på då är vad du har för kapacitet i elementen. Är elementen dimensionerade för värmesystem med oljepanna som med lätthet kan klämma ut 80 gradigt vatten så är det inte säkert att värmen räcker till om det blir kallt ute nu när du har värmepump.
Med friskluftsintag så kommer du ju att släppa in kall uteluft och du kommer att blåsa ut uppvärmd inneluft. Med tillräcklig ventilation så innebär det att en kall dag så kan det vara ganska stora förluster.

Enligt normen så skall man byta luften ungefär 0,5 ggr i timmen. Det innebär att ett hus med 100 kvm boyta skall byta hälften av 250 kbm luft varje timme. Dvs 125 kubikmeter. Om det är nollgradigt så innebär det att du ventilerar ut 750 watt värme (dvs 0,75 kWh varje timme) blir det 20 minus så är det 1500 watt eller 1,5 kWh varje timme.

I mitt fall så har jag ca 170 kvm vilket enligt normen blir drygt 200 kubikmeter i timmen i ventilation.
Det innebär en energiförlust på drygt 1,2 kW vid nollgradigt och 2,4kW vid -20. Min värmepump är på 5kW vilket innebär att fullgod ventilation utan värmeåtervinning skulle ta halva pumpens effekt bara i förluster genom ventilationen. Det påverkar kostnaderna avsevärt och värmepumpen skulle behöva gå varmare vilket sänker verkningsgraden och den kommer att lägga av tidigare pga att man når 48 grader i retur.

För att motverka det behöver elementen bli varmare och dom flesta värmepumpar lägger av när returen når ca 48 grader. Detta för att pumpen tar skada av så höga temperaturer.

Enklaste sättet att kolla det är att kolla vad du har för returtemp när det är kallt ute. Förhållandet mellan utetemp, innetemp och returtemp är relativt konstant. Som exempel så har jag när det är 10 minus ute och 23 grader inne ca 38 grader i returen. Det innebär att en skillnad på 33 grader mellan inne och ute (23 - (-10) ) kräver en skillnad mellan inne och element på 15 grader (38-23). Dvs förhållandet mellan temperaturdifferenserna är ca 0,45 (15/33). Då kan jag räkna ut att när jag når 48 grader i retur så har jag 48-23=25 grader mellan element och innetemp. Det räcker för i storleksordningen en skillnad på 55 mellan ute och inne dvs 23-55= -32.

Dvs min värmepump kommer att börja strejka och jag får förlita mig på enbart eltillskottet (som är ganska väl tilltaget med sina 13kW) när det är 30 grader ute. Det innebär att jag har en del marginal för att förlora värme men då ska jag vara medveten om att jag dels tar en risk att det kan bli kallt inne om det blir kallt ute. Dessutom så är det ju så att ofta är värmepumparna inte dimensionerade för att klara toppeffekterna. dvs när det blir riktigt kallt så får elpatronen gå in och hjälpa till. I mitt fall så börjar elpatronen gå in och hjälpa till vid ca 5 minus. Det innebär att där någonstans så börjar värmekostnaden dra iväg då elpatronen är ca 3 ggr så dyr värme som värmepumpen. Det är dock frågan om så få månader om året så det inte spelar någon roll ur ett ekonomiskt perspektiv. Om det däremot blev kallt inne så vore det ju inte så mysigt.

Har du värme över så det inte spelar någon roll så kör på enkla frånluftsfläktar och tilluftsdon. Det blir billigast och minst ingrepp i kåken.

Befinner du dig nära gränsen 48 grader retur redan vid 20 minusgrader ute så bör du istället se till att återvinna värmen i frånluften.
Då är tyvärr alternativet frånluftsvärmepump inte något bra alternativ eftersom den ju också blir en värmepump och generellt lider av samma svaghet som en bergvärmepump. dvs den mår inte bra av för höga temperaturer så du kommer inte att kunna få varmare i alla fall.
en värmepump behöver generellt sett lågtempradiatorer för att klara uppvärmningen om det blir kallt ute medan en oljepanna ofta använde högtempradiatorer.

Då är det återstående alternativet att sätta in ett FTX aggregat. Dvs luftaggregat med både till och frånluft och värmeväxling för att återvinna värmen i frånluften.
Totalkostnad för det om du gör mycket själv hamnar i storleksordningen kanske 40 tusen för ditt hus gissar jag (Det ser ut att vara ungefär lika stort som mitt och i två plan)

Det innebär en hel del jobb eftersom du måste dra luftkanaler till i stort sett alla rum till aggregatet. Men det kan vara så att det är den enda lösningen om du inte har stora marginaler i kapaciteten på värmesystemet.

som tumregel. Ventilation med enkla frånluftsfläktar är billigast och enklast att installera men det kostar att driva. man kan räkna med att om man sätter in enkel frånluft utan återvinning så höjer man uppvärmningskostnaden med närmare 50% pga att man drar in en massa kall uteluft. Med återvinning så kommer den ökningen att kunna vara mellan 5 och 10%.
Därifrån blir matten lätt. Har du uppvärmningskostnader på 2000 kr/mån så innebär enklaste ventilationen att den kostnaden höjs till 3000 kr/mån medan en FTX håller den ökningen lägre så att kostnaden bara blir 2100 - 2200 kr/mån.
Men då har jag inte tagit hänsyn till att värmepumpens effekt kanske inte räcker till utan den tar hjälp av eltillskott.

I mitt fall så klarar pumpen sig själv ner till -5 och sedan tar den lite hjälp av elpatronen. Det betyder att varje grad den går under -5 är 3 ggr så dyr som dom grader som är över -5.
som exempel. Fram t.o.m dec var det inte speciellt kallt några längre perioder (pendlade mestadels mellan +5 och -5) och totalt för hushållsel, varmvatten och värme grejade vi på ca 1500 i elräkning. I januari var det en ganska lång period med -15 - -20. då steg kostnaden till drygt 3000 pga att den extra värme som behövdes till stor del kom från elpatronen.
Sätter jag in en enkel frånlluft i mitt hus så kommer det driftfallet att börja inträffa långt tidigare. Dvs min pump kanske får ta hjälp av elpatronen redan innan vi kommer under 0 och då kommer min uppvärmningskostnad att påverkas väldigt ofördelaktigt under en större del av året.

Min överslagsräkning är att i nuläget så är årskostnaden för uppvärmning, hushållsel och varmvatten i storleksordningen 15 000kr. Med frånluft skulle det troligen bli närmare 24 000 (pga att jag då skulle behöva mer eltillskott). Med FTX ventilation så räknar jag med att hamna på ca 16 000 - 16500. Dvs en FTX kommer troligen att spara närmare 8000 kr om året för mig.
Det innebär att jag sparat in kostnaden för ventilationen redan efter 5 år om den kalkylen håller.

Som en bieffekt så kommer jag att grena av från brunnen för bergvärme och sätta en kylbaffel i tilluften så att när det är varmt ute så kan jag blåsa in nedkyld luft och på så sätt hålla huset lite svalare samtidigt som jag värmer upp bergvärmebrunnen helt gratis (Och därigenom får lite högre verkningsgrad på värmepumpen). Luftflödet i ventilation räcker inte för att vara en riktig AC men det räcker i alla fall för att hålla inne några grader svalare än det annars skulle varit.

Men alla siffror här är tyvärr unika för varje hus. Dvs du måste kolla på dom driftfall du har i ditt hus. Vad kostar värmen. Vad har värmepumpen för effekt. Vilken temp krävs i ledningarna till elementen vid en given utomhustemp osv. därifrån kan du kolla på vad olika alternativ på ventilationen innebär för just dig.

Gissningsvis har du ungefär samma nivå på isolering som jag har. Så om ditt hus är totalt ca 17 kvm och du har en värmepump på ca 5 kW så har du snarlika siffror skulle jag tro.

 

[Geten]

Tackar för ett väldigt bra svar!

Värmepumpen är en luft/vatten, minns inte modell och effekt.

FTX har jag funderat på, men då krävs det att huset är tätt. Fortfarande några gamla fönster kvar i källaren. Största bekymret med detta är tilluften i källaren. Flyttar ju inte in förrän mitten på maj, så jag minns inte riktigt hur det ser ut idag. Tror dock det blir knepigt att dra tilluftskanalerna på ett snyggt sätt där nere.

Gick igenom alla papper jag fått och hittade ritning på när huset byggdes, och hur ventilationen ser ut. Stämmer denna ritningen hade jag utan större påverkan kunna sätta en kanalfläkt på vinden, och dra ett nytt ventilationsrör ner till källarens toalett. Dvs koppla all frånluft till en ny kanal med fläkt. Fläkten får ju såklart gå på lägre varvtal under vintern jämfört med sommaren.

Men ska kika på pumpens effekt, returtemp osv. innan jag drar igång något.

Så här står det iaf i energideklerationen:

3 BRA TIPS!

1) En bra och enkel lösning för att få igång självdraget igen är att se till att sovrum/vardags-rum har bra tilluftsventiler, antingen fasadventiler eller fönsterplacerade springventiler. Dessa är enkla att sätta in. Med lite extra tilluft kommer självdraget igång. Detta jag är skeptisk till att det ska fungera

2) Med en vinddriven skortensventilator kan självdraget öka, se bild. Placeras på skorstenen och förbättrar ventilationen i rök- och ventilationskanaler och skapar en kontinuerlig ventilation utan större investering och underhåll. Kanske ska prova detta innan jag sätter kanalfläkt eller funderar på FTX. Kan man kombinera denna med pax-fläkt i badrummet till samma kanal?

3) Montera en mekanisk fläkt som hjälper till att få igång ventileringen ordentligt. Se då till att den har en varvtalsreglering så du kan reglera ventilationen vid olika tillfällen. Mer under sommar och mindre under vintern och när huset står tomt. Vårt råd är att fråga en expert, det finns flera företag som är specialiserade inom ventilation. Rådfråga dem först.

View attachment vent1 001.jpgView attachment vent2 001.jpg

 

[FettSnok]

Ser inte det som nödvändigt att huset är tätt för att ftx ska funka. Majoriteten av frpnluftsenergin kommer att återvinnas.

 

[Geten]

Ser inte det som nödvändigt att huset är tätt för att ftx ska funka. Majoriteten av frpnluftsenergin kommer att återvinnas.

Då är det ändå fortfarande dragningen av tilluften i källaren som ställer till det.

 

[Steffo_b]

Tackar för ett väldigt bra svar!

Värmepumpen är en luft/vatten, minns inte modell och effekt.

FTX har jag funderat på, men då krävs det att huset är tätt. Fortfarande några gamla fönster kvar i källaren. Största bekymret med detta är tilluften i källaren. Flyttar ju inte in förrän mitten på maj, så jag minns inte riktigt hur det ser ut idag. Tror dock det blir knepigt att dra tilluftskanalerna på ett snyggt sätt där nere.

Gick igenom alla papper jag fått och hittade ritning på när huset byggdes, och hur ventilationen ser ut. Stämmer denna ritningen hade jag utan större påverkan kunna sätta en kanalfläkt på vinden, och dra ett nytt ventilationsrör ner till källarens toalett. Dvs koppla all frånluft till en ny kanal med fläkt. Fläkten får ju såklart gå på lägre varvtal under vintern jämfört med sommaren.

Men ska kika på pumpens effekt, returtemp osv. innan jag drar igång något.

Så här står det iaf i energideklerationen:

3 BRA TIPS!

1) En bra och enkel lösning för att få igång självdraget igen är att se till att sovrum/vardags-rum har bra tilluftsventiler, antingen fasadventiler eller fönsterplacerade springventiler. Dessa är enkla att sätta in. Med lite extra tilluft kommer självdraget igång. Detta jag är skeptisk till att det ska fungera

2) Med en vinddriven skortensventilator kan självdraget öka, se bild. Placeras på skorstenen och förbättrar ventilationen i rök- och ventilationskanaler och skapar en kontinuerlig ventilation utan större investering och underhåll. Kanske ska prova detta innan jag sätter kanalfläkt eller funderar på FTX. Kan man kombinera denna med pax-fläkt i badrummet till samma kanal?

3) Montera en mekanisk fläkt som hjälper till att få igång ventileringen ordentligt. Se då till att den har en varvtalsreglering så du kan reglera ventilationen vid olika tillfällen. Mer under sommar och mindre under vintern och när huset står tomt. Vårt råd är att fråga en expert, det finns flera företag som är specialiserade inom ventilation. Rådfråga dem först.

View attachment 427889View attachment 427890

Helt tätt måste det inte vara.
Generellt gäller att man hävdar att man får lite sämre resultat om huset inte är helt tätt. Det beror på att man alltid när man har ventilation vill ha ett svagt undertryck inomhus för att inte trycka ut fuktig inomhusluft i väggarna. Det svaga undertrycket kommer ju i ett otätt hus att dra in luft genom dom ställen där det inte är helt tätt. Dvs där kommer man att dra in kall luft utifrån som inte förvärmts i ventilationsaggregatet och det medför att man får en viss ökning i verkningsgraden på återvinningen.
Jag tror att man pratar om att istället för 95% återvinning så får man 90% typ.

Dock är detta lite beroende på hur man justerat in aggregatet. Ju mer undertryck du ställer in aggregatet för desto större blir ju det okontrollerade läckaget. Ställer man in ett väldigt litet undertryck så blir förlusterna genom läckage också väldigt små. Dock gäller det att man inte råkar gå över gränsen och producera övertryck då det ofrånkomligen kommer att leda till fukt och mögel i väggar och tak.

Och det är klart att det är knepigt att få plats för rören när man har två våningar. Jag har ju precis det scenariot. Jag tänkte nog dock lägga så tunna rör som jag kan utan risk för oljud i nedervåningen. Eventuellt använda rektangulära platta kanaler. Sen får man satsa lite mer på ljuddämpare eventuellt.

Sen tänkte jag mig att dra ett grovt rör vardera för till och frånluft genom övervåningen och fördela rören till ventilerna i övervåningen uppe på vinden. Det innebär att jag någonstans kommer att stjäla utrymme för kanske 2 st 15 cm tjocka spirorör. När dom går genom boutrymme så behöver dom inte vara isolerade heller (Ävne om jag tänker bygga in dom så dom inte syns. ) så det innebär att det är ett hörn någonstans där jag kommer att stjäla typ 15*30 cm yta. Det är inte så mycket.

 

[Josef]

Ju mer undertryck du ställer in aggregatet för desto större blir ju det okontrollerade läckaget. Ställer man in ett väldigt litet undertryck så blir förlusterna genom läckage också väldigt små. Dock gäller det att man inte råkar gå över gränsen och producera övertryck då det ofrånkomligen kommer att leda till fukt och mögel i väggar och tak.

Trycket borde skilja sig ganska rejält mellan en sval källare och undertaket på säg våning 1,5 en varm och fuktig sommardag. Hur mycket undertryck kommer det då att krävas i botten på huset för att inte riskera övertryck högst upp?

Eller tänker jag helt galet?

 

[Mordecaien]

Trycket borde skilja sig ganska rejält mellan en sval källare och undertaket på säg våning 1,5 en varm och fuktig sommardag. Hur mycket undertryck kommer det då att krävas i botten på huset för att inte riskera övertryck högst upp?

Eller tänker jag helt galet?

Du kommer aldrig få undertryck hela tiden. Det kommer bli extremer.
Men målet är att undertryck ska vara normalläget.

Lite mer allmänt:
Var försiktig med fläktar som trycker ut luft i kanaler. Har du gamla otäta (asbest) kanaler är risken att du pressar ut luft på vinden istället för murstocken.
Det är inte bra.
I det fallet är det bättre med sugande fläkt.


Nu kan jag bara vindar, men:
På sommaren är det sällan ett problem i vilket fall eftersom det är varmare ute, så det kommer inte kondenseras något vatten (varm luft kall yta, ni vet).
Det kan fungera utan mekanisk frånluft, ibland. Men det är svårt att säga utan att titta på objektet.

Visserligen riktat mot tilläggsisolering, men sida 6 i den här pdf:en är nyttig läsning (egentligen är allt läsvärt för husägare):
http://www.isolerarna.se/wp-content...trymme-över-ett-välisolerat-vindsbjälklag.pdf

Det finns förövrigt mycket nyttig läsning på deras sida under "tips & idéer" och "dokumentation".
http://www.isolerarna.se

 

[Geten]

Hur gör man i en matkällare med FTX? Där vill jag ju inte ha varm tilluft, kan man låta en friskluftsventil sitta kvar där?

Blir det FTX så blir det inte förrän tidigast kring årsskiftet. Precis lagt alla pengar och lite till på kontantinsatsen

Trycka ut luft i murstocken så det blir fukt på vinden har förra ägaren haft problem med. Upptäckte det tidigt och åtgärda med spirorrör i murstocken. Minns dock inte om det var i alla kanaler. Ska kolla nästa gångar jag pratar med honom.