oFFkeFF skrev:
Doohan kunde nog kämpat till sig en titel medan schwantz och rainey körde som sagt, men 500-vm var betydligt mer öppet om vem som skulle ta titeln i början av 90-talet, när rainey skadade sig och scwantz slutade var det knappt någon som kunde utmana Doohan, inget snack om saken att han var kungen efter det. Efter Doohan har det varit lite stiltje fram till nu, när det finns ett helt gäng förare som både kan vinna race och vara framtida världsmästare, även om Rossi fortfarande är spetsen och har tronen. Exempelvis tror jag Melandri kommer bli riktigt farlig när han börjar få mer rutin på de större maskinerna, Sete visar att han kan och inte är rädd, Biaggi ger järnet när han känner att han har samma bacning på material, capirossi gör underverk på ducatin osv.
Nu ska vi inte förvränga historien och sanningen. Doohan var överlägsen -92 och hade vunnit titel om han inte hade skadat sig på Assen (då man var på god väg att amputera hans ben). Innan Assen hade han 5 vinster och 2 andraplatser. Under samma period hade Rainey skrapat ihop 1 vinst och 3 andraplatser. Schwantz 1 vinst och 1 andraplats. Rainey vann säsongen med bara fyra poäng över Doohan trots att Doohan inte kunde ställa upp i fem race pga sin Assen-skada.
Att Suzukin skulle ha varit mycket sämre är skitsnack. Doohan pratade med Suzuki om att köra RGV:n -91. Den var i flera avseenden bättre än Hondan och Doohan var irriterad över att inte få de senaste bitarna till sin NSR (de fick Gardner).
-91 körde Schwantz och Rainey på Dunlop som var helt överlägsna Michelin - som Doohan körde på. När Schwantz och Rainey gick över till Michelin -92 hade de samma problem som Doohan hade haft hela -91 och kraschade till höger och vänster. På likadana däck var Doohan överlägsen.
Efter sin skada på Assen hade Doohan inget kontrakt inför -93. Han ansågs vara ett osäkert kort (benet såg ut som en banan) men han skrev till slut på för Honda. Under vintern använde han all tid för att komma i form och var inte stark nog att testköra förrän det bara återstod tre veckor till första racet:
Följande ur boken Thunder from Downunder av Mat Oxley.
"The first time I rode the bike it was a piece of junk and I told them so. The development had gone off track; the bike had just become a test bed, with fuel injection and all this other stuff. Itoh would always say everything was great and Daryl (Beattie) didn´t have the experience to enforce his ideas." - Doohan
"Few people saw Mick walk in -93; he´d use a scooter for the short trips, and would always put his left foot down first as he rode his NSR into the pits."
Till säsongen -94 hade Doohan blivit bättre i benet och resten är historia.
Om Doohan som utvecklingsförare:
"No disrespect to Wayne Garder, but Wayne didn´t really know how a motorcycle worked, he just wrestled it around. Honda built a good bike in -87 and Gardner ran away with the title, but they got way off the rails in -88 and -89: there was heaps more power but the chassis didn´t handle. Mick has a lot to do with turning the Honda into a good motorcycle." - Jeremy Burgess
Fem raka 500-titlar!