Vill man verkligen ha barn?

[Mar]

Agree! Dom som man själv vet fick stryk som små kids , dom är ju dom som slåss mest nu. Enligt mig å det jag har upplevt! Så stryk är ingen bra lösning. men eftersom jag jobbat både på skola å fritids så vet man ju ungefär vilka ungar som e jobbiga (samt kommer bli odågor i framtiden) det finns ju ett mönster om man säger så!


/M

Ehhh... föräldrar som ger sina barn "ett kok stryk" ska fan sitta inne. Har man så dålig koll så man måste nita på sin egen avkomma så har man grova problem. Jag är 71:a och både jag och mina polare är helt normala typer utan att ha åkt på stryk (som att det skulle hjälpa nånting... man skapar nog bara rätt hatiska små människor då).

 

[Bikerbitch]

"Tryckte pistol mot hans huvud
Stockholm, december, 2003:
En trettonårig pojke som varit och köpt godis stoppas av tre unga killar som vill ha hans godis. När pojken vägrar drar en av killarna fram en pistol och trycker mot hans huvud..."

Jag kommer aldrig upphöra att förvånas. Detta samt dom andra berättelserna är skrämmande. Varifrån får man en pistol när man är en "ung" kille? Vidrigt.

 

[Coola Ola]

Angående barn/ungdomar som är våldsamma mot sin jämnåriga så är det i de allra flesta fall så att det härrör från risiga familjeförhållanden. Jag har jobbat på både fritids och dagis och de ungar som var stökigast var de där allt inte var klockrent hos föräldrarna. Mao, förmodligen skulle dessa ungar bli ännu värre om de blev utsatta för vad deras föräldrar utsätter dem. Bara en sån sak med en översnäll mamma och en väldigt sträng och auktoritär pappa kan få barn att bli helt felgängade (såg flera exempel på detta).

Vi som personal kände det som om vi gjorde mer för att ge dessa barn vettiga värderingar än deras föräldrar gjorde. Sen om det verkligen gick in är en annan fråga. Hursomhelst, jag är ganska övertygad om att det inte skulle lösa några som helst problem om man som madhonda säge ger föräldrarna möjlighet att leva på en lön för att kunna uppfostra barnen hemmma. Jag gick på ett föräldrakooperativt dagis och jag trivdes verkligen hur bra som helst, mycket bättre än senare i skolan.

Apropå barnaga, den absolut mest stökiga killen i min klass på högstadiet var han som fick stryk av sin farsa med jämna mellanrum. Han är iofs världens bästa snubbe och klockren farsa så visst kan man skärpa till men det är ju inte tack vare att han fick stryk utan trots det.

-edit- och nej, man vill inte ha barn, de är för jävla jobbiga i längden. Kostar pengar gör de också.

 

[Mirran]

Jag menar såklart inte med mitt inlägg att dom som går på dagis hamnar snett bara därför...!!!

Det jag menar är...vem har hittat på fenomenet... vad är det för vits med att skaffa barn när man sen ska lämna in dom på förvaring efter 1,5 år... jag säger inte att det är FEL...men det måste vara mera RÄTT att det är förälrdrarna som ska ta hand om sina barn...

Eller är jag helt stenålders och ute o cyklar...!!! Har jag missat den morderna utvecklingen att det SKA VARA SÅ..!!!

Tjing inte!!!

Jag tycker faktiskt synd om barn som är på dagis i 10 timmar om dagen.Våra barn har inte behövt vara på dagis så mycket eftersom jag har jobbat natt, men det finns ju föräldrar som inte har ngt. val, dom kanske inte heller har mor eller farföräldrar som kan hjälpa till att ha barnen.

Om man nu är tvungen att ha sin barn så mycket på dagis är det nog väldigt viktigt att prioritera dom små liven under helgen..

 

[Liwa1]

Det märks att en del inte har barn själva som har svarat.

Det finns fördelar och nackdelar både med dagis och vara hemma med föräldrar.

Visst kan jag hålla med om att lååånga dagar känns inte motiverat för ett barn på dagis men dagis i all ära och inte handlar det om att föräldrarna inte har tid.
Tänk allt som ett barn faktiskt lär sig på dagis som dom inte lär sig hemma med bara föräldrarna.

Att livet förändras när man får barn är ingen nyhet. Man kan ofta fortsätta sitt liv sen tidigar men självklart måste man se till barnet och barnets bästa i situationerna.

Man kan fostra och ge barnet sunda värderingar för det.

Det handlar väl inte bara om dagis eller inte dagis. Se vad som ofta händer med barn som växer upp med alkoholiserade föräldrar, eller hur en tjej tex blir om hon ständigt ser sin mor vara otrogen, träffa nya under hela ens uppväxt. Ofta har dessa personer svårt för ett par liv.

Hemma har barnet mer tid med föräldrar och kan få mer uppmärksamhet än på dagis. Få lära sig sina föräldrars sundhet och värderingar. Men det kan även vara bra att få lära sig andras värderingar på dagis och inte bara ens mor och fars.

Jag tror både dagis och vara hemma är bra och dåligt. Man får ställa det till vad man själv tror är bäst för familjen och sitt barn.

Jag tror inte heller att varken en mor eller far mår bra själva att gå hemma i kanske mer än 1,5 år. Det är ju så att som person kan man inte sluta leva och stimulera sig själv. Många skulle nog må dåligt av att gå hemma förlänge och barnen skulle få det bättre hemma med sina föräldrar om även dom får sin stimulans i livet.

Som någon skrev, föräldrar idag är ofta lite för mesiga och mycket curling föräldrar. All hjälp stjälper i längden. Man måste faktiskt få lära sig av sina misstag med och inse att man kan inte ha hjälp av sina föräldrar hela tiden.

Barn idag saknar mycket respekt för vuxna och det kommer fortsätta så. Barn idag "får" inte vara barn, utan ska bli vuxna så fort och det är mycket media som styr det och vuxna tillåter det.

Klart man vill ha barn säger jag, för vilken glädje dom skänker.