Hej Fransson!
Det finns inte en person på denna jord, som första gången han slangar, drar upp cykeln på bakhjulet på 3'an och sedan fortsätter att fullgasväxla den på slangen vidare upp till högsta växeln och håller den där till motorn inte orkar längre, man måste lära sig att krypa innan man kan gå, och att lära sig slanga 'riktigt bra' tar en hel del tid och kräver massvis av träning. Jag har kört i ca. 15 år, och har under den tiden märkt att många, för att inte säga de flesta, har en, i det tysta, lite speciell inställning till slangning... Då ju slangning är en balanskonst, ja en konstakt i balans och kontroll över cykeln, så finns det i det dolda, en hel del 'status' i att just kunna dra en bra slangning inför kompisarna. Detta är ju någonting man inte gärna skyltar med, att det är på detta sättet, man vill ju inte verka fåfäng och pinsam och erkänna att man så gärna vill lära sig slanga ordentligt så man kan dra en 200 meter slang tillsammans med sina kompisar närhelst man kör på en ordentligt lång raksträcka. Ändå kvarstår det faktum att massvis av personer just klarar detta, att lägga en 200 meter slang... Hur har alla dessa då lärt sig detta utan att träna extremt mycket? Svaret är enkelt, och vetenskapligt på alla sätt: de tränar när ingen ser dem. Själv har jag stött på kompisar ett flertal ggr som ensamma varit ute och tränat på att slanga långt upp i skogen någonstans Smile Man vill ju inte erkänna att man är så fåfäng att man spenderat hundra timmar på att träna slanga, därför gör man detta när ingen ser, och när kompisarna sedan ser, så drar man en ordentlig slang och låtsar som ingenting, när de sedan frågar hur man lärt sig slanga, så drar man till med en kommentar som: "Ähh, bara i med 3'an och fullgas så går den upp..." Smile
Det finns säkerligen en massa olika metoder och tekniker för att lära sig slanga, själv kan jag ge mitt absolut bästa råd: träna inledningsvis slangning i en ordentligt lång och ganska brant uppförsbacke. När man kör i en uppförsbacke så ändras tyngpunkten och man får en hel del gratis på olika sätt, vilket gör att det blir mycket enklare både att ta upp cykeln på slangen och att sedan hålla den där... Man accelererar inte iväg så attans snabbt som en raket i uppförsbacken utan man håller istället enkelt ned hastigheten. Dra ut och leta efter en backe någonstans, kräver inga speciella egenskaper annat än att den skall vara lång och bred så man inte kör in i någonting, ett fält / en hage eller liknande om du bor ute på landet, blir bra, om du lyckas hitta en ordentligt lutande. Jag behöver nog inte tillägga att det är -upp för backen- du skall köra när du tränar, inte -ned- ! Smile
När du skall ta upp cykeln, så finns det säkerligen också massa metoder, men först och främst kan man ju säga att man antingen använder kopplingen för att få upp motorvarv, eller gasar upp cykeln utan koppling. Att gasa upp utan koppling innebär viss teknikskillnad och påverkas även mycket av motorns styrka. Man kan dock säga att denna 'uppgasning' alltid ger den effekten att cykeln sticker iväg frammåt en hel del, oavsett om man har en mellanstor motor eller grymmaste stora saken, så blir det -alltid- en acceleration frammåt under den tid motorn arbetar sig upp i varvtalet till dess den orkar 'dra upp' framhjulet, detta gör att denna 'uppgasningsmetoden' är dålig att börja med för de allra flesta, automatiskt så reagerar man inför accelerationen och blir rädd för att tippa över bakåt, och det gör att metoden blir olämplig som inlärningsmetod då balansen störs av denna accelerationschocken.
Den metod du bör använda är alltså den med kopplingen inblandad, vissa säger att detta ger onödigt slitage på kopplingen, men det är oväsentligt då man ju endast belastar under en mycket kort tid, och dessutom endast vid upptagandet, lameller är inte så dyra så jag vet inte varför dessa envisas klaga på lamellslitage... Denna metoden innebär alltså att motorn får komma upp i varv till effektkurvans lite högre områden innan man släpper ut kopplingen och då får ett ordentligare påskjut.
För att börja testa, kör i uppförsbacken (som du letat upp någonstans), ligg på antingen ettans växel eller tvåan (experimentera med båda) och puttra riktigt långsamt, näst intill så sakta du kan köra... Sitt långt bak på sadeln, rumpan så långt bak du kan få den, gasa upp motorn så cykeln stegrar. Detta är nog det enda området som inte kan beskrivas i detalj då det ju handlar om 'känsla', du måste experimentera just här till dess du får in känslan av hur motorvarv och koppling skall samverka. Glöm för guds skull inte att ha foten redo på bromsen om du kommer för högt upp. Inledningsvis är man nog automatiskt rädd för att komma upp 'för högt' med framhjulet och riskerar då att 'hålla tillbaka' för mycket... Man måste lära sig hitta den 'balanspunkt' där ingen energi går åt för att dra upp hjulet längre, och man då istället endast gasar för att röra sig frammåt.
Genom att träna på detta i uppförsbacken lär du dig tillslut (efter ett antal avbrutna bak skärmar) att automatiskt samverka gas/broms för att ligga exakt på balanspunkten, att just träna denna teknik i mycket mycket låg fart krävs för att sätta samverkan gas/broms i ryggen så detta sedan sker automatiskt vid körning i högre hastighet.
När du sedan vill börja experimentera med högre hastigheter så behöver du ju växla upp också. Att använda koppling här, är onödigt, först och främst så 'driver' ju inte motorn speciellt hårt på hjulet när man ligger på 'balanspunkten', det blir därför ingen belastning på lådan, utan man kan crossväxla utan problem. Sedan blir det också ett frustrationsmoment att använda koppling medan man lär sig växla på bakhjulet, den tid det tar att koppla ur/i är tillräcklig för att man skall tappa eventuellt nödvändig dragkraft som krävs för att parera och hålla upp cykeln i rätt position... Snabbt gassläpp och crossväxling är enklaste metoden...
När du sedan längre fram börjar slanga på plan mark och/eller ta upp cykeln på högre växlar eller i högre hastigheter, så kommer kontrollen av hur detta sker, att komma automatiskt, då ju detta, vid detta laget, satt sig i ryggmärgen, allting handlar om att träna upp kontrollen i mycket låga hastigheter och få reaktionerna mellan gas/broms för att stanna på balanspunkten att sätta sig så djupt i ryggmärgen att de kommer helt automatiskt vid högre hastigheter.
Att 'gasa upp cykeln' på 3:an medan man kör i 20-30Km/h, som vissa säger, 'går inte' att göra, om man försöker lära sig slanga på det sättet utsätter man sig för extrema risker att falla och skada både svanskota och cykeln ordentligt. Samtidigt lär man sig på detta sätt inte att kontrollera de grundläggande momenten i slangningen. Dessa måste tränas upp till automatiska reaktioner under körning vid mycket låg hastighet, först då lägger man grunden till att just bli en riktig slangarkonung en dag i framtiden!
MVH Markus Ragnar
kör på ganska hög fart på 2:an, trycker till på bromsen och det händer ingenting med häcken, lyfter inte alls!
man vill ju helst lära sig i måttlig fart ifall man skulle ramla.... men det är kanske som du säger att det är lättare i hög fart!
