2019 har börjat!
Efter en extremt kämpig och tuff höst, vinter och vår så har en ovanligt krånglig premiärkörning på ett sommarsoligt Gelleråsen klarats av! Det dröjde inte länge förrän mitt avgassystem började krångla men efter några samtal och meddelanden på messenger så stod jag med en komplett och helt nytt helsystem med dubbla ljuddämpare, och här vill jag rikta ett stort tack till Mojja som även hjälpte till att skruva ihop allting för att jag skulle kunna få lite körtid över huvud taget. Däremot saknades ett par ändpluggar till hålen för lambdasonderna, så ljudet var på tok för högt ändå. I slutändan löste vi det genom att jag har fått låna två lambdasonder från Rickard Svennberg. Om någon sitter på ett par passande M10-pluggar som jag skulle kunna få köpa så hojta gärna till!
Hur som helst så blev hojen färdig inför SMC Sports KM-tävling på eftermiddagen och trots att jag bara hade fått totalt 9 varv fördelade på flera körpass under dagen så verkade det som att det mesta sitter kvar ändå och tiderna känns helt okej för att vara premiärkörningen!
Det bästa av allt var nog ändå att min fot som minst sagt har gett mig ett mindre helvete sedan Januari ändå verkar funka rätt bra sen drygt två veckor tillbaka. Jag var orolig att jag kanske skulle få ont av körningen men foten verkar ta det helt okej! Kroppen som helhet är väl inte i närheten av att vara smärtfri men körningen i sig ger ingen negativ påverkan
För er som undrar ifall det kan vara jobbigt att köra hoj så kan ni ta en titt på bilden nedtill. Här har jag 188 i puls vilket motsvarar 97% av maxpuls. Genom hela racet igenom så pendlade jag mellan 91-97% och det känns jäkligt bra att jag faktiskt har tränat väldigt mycket intervallträning sedan i höstas, även om det blev en väldigt lång vila efter senaste operationen.
Både fredagens och Lördagens deltävlingar i klubbmästerskapet vann jag och jag kom ner på helt okej tider! Tredje dagen var med en annan arrangör och pga all (tränings)värk så tänkte jag bara puttra runt och samla på mig körtid inför kommande endurance-tävling den 5:e maj nere i Anderstorp. På eftermiddagen byttes den taktiken ut mot att kört lite fortare än tänkt ändå. Det är roligare så
Tre dagars pangande är över och säsongsstarten har gått över förväntan. Det har varit riktigt roligt att köra och även om kroppen värker så är det mest träningsvärk det handlar om. Trots lite problem under första dagen så blev det ändå 122 varv totalt och jag börjar känna mig hemma på cykeln igen. VÄdret har varit helt underbart och man kan verkligen inte begära mer under april än +20 grader i solen och +35 grader i asfalten. Det är ju snudd på optimalt! Med en grymt positiv känsla ser jag fram emot första tävlingen men redan nu i helgen är det dags för Gelleråsen igen med Bikeport!
Vi som vågar vägra fejan får leva i ovisshet 
