Hur mycket är du sjukskriven på ett år?

[xibalba]

En karensdag kostar ca 1500 spänn för mig, annars skulle jag varit hemma sjuk oftare.

Så hade du varit lågavlönad så hade du haft råd att stanna hemma?

 

[TheJo]

Jag undrar lite över en följdfråga:

När anser ni att man är sjuk mycket? för mycket?

Tänker spec. på er som sitter i chefsposition / har hand om tillsättning av tjänster.

I en annan tråd var det någon som skrev att de alltid hör med tidigare arbetsgivare om sjukfrånvaro...

 

[xibalba]

Jag undrar lite över en följdfråga:

När anser ni att man är sjuk mycket? för mycket?

Tänker spec. på er som sitter i chefsposition / har hand om tillsättning av tjänster.

I en annan tråd var det någon som skrev att de alltid hör med tidigare arbetsgivare om sjukfrånvaro...

Statistiskt sett så är de flesta chefer psykopater, so you do the math

Edit:
http://www.guardian.co.uk/news/2005/apr/18/medicineandhealth

..
Board and Fritzon found that three of 11 personality disorders (PDs) were actually commoner in managers than in disturbed criminals. The first was histrionic PD, entailing superficial charm, insincerity, egocentricity and manipulativeness. There was also a higher incidence of narcissism: grandiosity, self-focused lack of empathy for others, exploitativeness and independence. Finally, there was more compulsive PD in the managers, including perfectionism, excessive devotion to work, rigidity, stubbornness and dictatorial tendencies.

So far, so David Brent, and it's easy to see how these characteristics might contribute to office skills. But unlike Brent, these bosses were less likely to have several career-stopping PD traits. They were less prone to physical aggression, irresponsibility and law-breaking (antisocial PD); they had less impulsivity, suicidal gestures and emotional instability (borderlines); and they were less prone to hostility followed by contrition (passive-aggressives). David Brent's possession of several of these traits explain his managerial failure (and if The Office had continued, are why he would have ended up in psychiatric care).

Other studies have revealed, rather surprisingly, that mental ability does not in itself result in success. It has to be combined with exceptional social skills and of these, chameleonism and machiavellianism - common in many PDs - are important. Since such people earn more and go higher than ones without these traits, it supports the idea that many leaders have PDs. But perhaps the most persuasive indirect evidence concerns leaders' deeper motivations.

In almost all the fields where a study has been done, a third of the highest achievers lost a parent before the age of 14 (compared with 8% in the general population). This is true in surveys of prime ministers, US presidents and entrepreneurs. Left high and dry at a young age, they have resolved to snatch hold of their destiny. It suggests adversity is the key to exceptional achievement: it's not that little bit more that drives the powerful, it's that little bit less.

There is also evidence that most PDs are caused by childhood maltreatment rather than genes. Several studies suggest that deprivation of love in infancy creates a potential for the disorder which is more likely to be fulfilled if there is subsequent abuse or neglect. At least half of people with PDs suffered abuse in childhood.

For many high achievers, the pursuit of status is a compensation for feelings of worthlessness and despair caused by early adversity. They want to be recognised by strangers because needs went unrecognised in infancy; want money to feel richer than others because they felt poorer, emotionally, as children; and want to have control over others because they were rendered impotent by parental care. They reveal the chain linking childhood adversity to PD to exceptional success. ..

 

[Magnif Bastard]

Så hade du varit lågavlönad så hade du haft råd att stanna hemma?

Jag undrar lite över en följdfråga:

När anser ni att man är sjuk mycket? för mycket?

Tänker spec. på er som sitter i chefsposition / har hand om tillsättning av tjänster.

I en annan tråd var det någon som skrev att de alltid hör med tidigare arbetsgivare om sjukfrånvaro...

Ja, arbetsgivare kollar definitivt upp sjukfrånvaro hos tidigare arbetsgivare. Klimatet för arbetstagare har definitivt hårdnat rejält här. Folk som t.ex. är rökare ligger definitivt sämre till när chefer gör sin bedömning. Har du fler än 10 sjukdagar per år höjs varningsflaggan, och skulle du ha 20-30 sjukdagar kommer väldigt få arbetsgivare att ta i dig ens med tång...

Min egen bedömning är att 1 vecka/år sjukfrånvaro är normalt, 2v på gränsen och 3v för mycket. Sen finns det såklart naturliga orsaker som benbrott, influensa etc. etc. De flesta företag mäter sin personals sjukfrånvaro. Och sjukfrånvaro kostar pengar.

 

[VBK]

Positiv stress är bra, negativ stress är dåligt.

Själv har jag var sjukskriven en enda dag på femton år. Inte på grund av sjukdom utan på grund av operation.

Du är en hjäle

 

[Geggamoja]

Så hade du varit lågavlönad så hade du haft råd att stanna hemma?

Vet inte om du var sarkastisk nu, men jag svarar som att du faktiskt undrar:
Nej, jag tycker att en karensdag är så stort straff för att man vill vara hemma och krya på sig, att det ibland är värt att dra till jobbet och inte få något alls gjort för att man är så risig. Och kanske smitta kollegorna.

Och ja, straffet är kanske hårdare om man måste vända på kronorna i slutet av månaden om det var så du menade

 

[MrH]

Under min livstid, kanske 5 gånger max! Har tex aldrig haft ont i huvet, någonsin...

 

[bullysmile]

Tjejen jobbar med barn och drar hem allt möjligt skit, och eftersom man har ett fysiskt arbete så vill man inte riskera nåt och gå till jobbet trotts att man känner sig krasslig.

Mer snåljopar som enbart tänker på pengarna än sin hälsa som går till jobbet ändå och smittar resten av personalen.

 

[Engman]

Intressant detalj i frågeställningen är antal VAB-dagar per år.

Då de flesta småbarnsföräldrar VABar var och varrannan måndag fredag.

Har inte plockat ut så himla många vab-dagar. Vi har delat på dem frugan och jag. Tyvärr verkar jag ha sämre immunförsvar än henne och är den som samlar upp alla förskolebakterier.

 

[Maestro]

Vi har en handfull klenisar på jobbet som när dom får ont i halsen gör följande:
1) går till doktorn
2) sjukskriver sig

Jag är ärligt talat oroad för denna förklenade generation

 

[Zeit]

Hmm, många som har fyllt i att ni aldrig är hemma sjuka? Min fråga är då om ni drar iväg till jobbet även om ni t ex har magsjuka eller influensa, eller om ni helt enkelt är så resistenta mot all sorts sjukdomar?

Även om man kan och vill jobba när man känner sig dålig så kanske man ska fundera på om man ska gå till jobbet och smitta ens kollegor. Känns som det är bättre för företaget om en anställd är hemma några dagar istället för att en större del anställda är hemma sjuka?

 

[tikki]

Det värsta jag vet är folk som tror att dom är hjältar och så jävliga viktiga för företaget. På alla ställen jag jobbat på har det funnits idioter som sitter och hostar,nyser harklar sig och talar om för alla hur sjuka dom är, men att dom inte kan vara hemma för dom har ju så mycket att göra, En vecka senare har dom smittat ner halva avdelningen som blir tvungen att stanna hemma. Dom fattar inte att dom gör mer skada än nytta för företaget
Det skulle vara kompanistryk på alla jävlar som smittar ned sina kollegor

 

[Nidhogg]

Kan låta som billigt skryt nu, men, det är det faktiskt inte.
Min historik fascinerar mig faktiskt en hel del.
Jag har inte varit sjukskriven en enda dag sen jag bröt armen och handen i en crossolycka för drygt 5 år sedan. Innan dess hade jag kanske en sjukdag sen jag började jobba (8-9 år?). Efter olyckan var jag borta 4 arbetsdagar innan jag kunde börja arbeta lite smått med att sortera saker, trots dubbla operationer i arm och hand. Självklart hade jag gips ett par månader, så se det mer som arbetsträning med enkla uppgifter.

Jag borde egentligen ha alla förutsättningar för att bli sjuk, men jag verkar vara immun. Jobbar skift så det blir 12-timmars-dagar (endast dagtid), ledig varannan vecka, men jobbar väldigt mycket övertid (tror jag hade 450 timmar övertid förra året...).
Morsan jobbar på öppen förskola, syrran på förskola, tjejen på förskola..
Borde få i mig allsköns cocktail av baskilusker, men icke, går så bra så.
Jobbar som sagt 12 timmar (72 timmar på 6 dagar), plus massa extra på friveckan, sover kanske 4-5 timmar per natt, ibland blir det bara 2-3 timmar innan en 12-timmars-dag. Om jag inte är ledig då det kan bli 10-12 timmar.
Är egentligen nattmänniska så kan jobba 6-18, sen sitta upp till 4 på natten om jag är ledig dagen efter. Magen borde vara pajj och jag borde vara konstant stressad. Icke.

Jobbar på industri med ibland högt tempo och mycket funderande.
Äter inte speciellt nyttigt, mycket snabbmat, äter oftast en stor portion mat mitt på dagen när jag jobbar, sen några mackor när jag kommer hem på kvällen

Tror hemligheten ligger i att jag lyckas sova ifatt min förlorade sömn när jag väl är ledig, och att jag helt och hållet lyckas koppla bort alla jobbtankar när jag hoppar in i duschen efter en arbetsdag.
Varje tanke på jobbet är som bortblåst till nästa dag.
Det gör nog mer för stressen än vad man tror.

 

[BoSoZoKu]

Kan låta som billigt skryt nu, men, det är det faktiskt inte.
Min historik fascinerar mig faktiskt en hel del.
Jag har inte varit sjukskriven en enda dag sen jag bröt armen och handen i en crossolycka för drygt 5 år sedan. Innan dess hade jag kanske en sjukdag sen jag började jobba (8-9 år?). Efter olyckan var jag borta 4 arbetsdagar innan jag kunde börja arbeta lite smått med att sortera saker, trots dubbla operationer i arm och hand. Självklart hade jag gips ett par månader, så se det mer som arbetsträning med enkla uppgifter.

Jag borde egentligen ha alla förutsättningar för att bli sjuk, men jag verkar vara immun. Jobbar skift så det blir 12-timmars-dagar (endast dagtid), ledig varannan vecka, men jobbar väldigt mycket övertid (tror jag hade 450 timmar övertid förra året...).
Morsan jobbar på öppen förskola, syrran på förskola, tjejen på förskola..
Borde få i mig allsköns cocktail av baskilusker, men icke, går så bra så.
Jobbar som sagt 12 timmar (72 timmar på 6 dagar), plus massa extra på friveckan, sover kanske 4-5 timmar per natt, ibland blir det bara 2-3 timmar innan en 12-timmars-dag. Om jag inte är ledig då det kan bli 10-12 timmar.
Är egentligen nattmänniska så kan jobba 6-18, sen sitta upp till 4 på natten om jag är ledig dagen efter. Magen borde vara pajj och jag borde vara konstant stressad. Icke.

Jobbar på industri med ibland högt tempo och mycket funderande.
Äter inte speciellt nyttigt, mycket snabbmat, äter oftast en stor portion mat mitt på dagen när jag jobbar, sen några mackor när jag kommer hem på kvällen

Tror hemligheten ligger i att jag lyckas sova ifatt min förlorade sömn när jag väl är ledig, och att jag helt och hållet lyckas koppla bort alla jobbtankar när jag hoppar in i duschen efter en arbetsdag.
Varje tanke på jobbet är som bortblåst till nästa dag.
Det gör nog mer för stressen än vad man tror.

Har din mamma jobbat på dagis länge? Det kanske är så att du har blivit utsatt för alla dagisbaciller så länge så du har utvecklat nåt superimmunförsvar tack vare det.

Själv har man fått smaka på dagisets vrede denna vinter och vår. Fyfan vad ofta jag har varit sjuk. Har aldrig varit så mycket förkyld och krasslig innan. Dock har jag inte sjukskrivit mig. Tanken har inte ens slagit mig och jag är otroligt dåligt insatt i hur reglerna ser ut för oss med företag. Sjuhelvetes karens iaf så det är inget man gör. Så smittar jag inte någon direkt och kan jobba hemifrån om jag är för dålig. Har man möten bokar man om.

Är grymt avundsjuk på er med immunförsvaren.

 

[zajtar]

fan jag trodde man skulle räkna om man bröt ett ben eller något . elr om axeln går u led som min har gjort nu . annars är jag aldrig sjuk .. du kan inte räkna med min röst

 

[Dez]

Inte en gång sedan jag började "på riktigt" för 4.5 år sedan. Har faktist inte ens varit lite snuvig på över 2 år