Är det verkligen värt att åka hoj???!!!!

[Milleducce]

Åh , det verkar som om nästan alla har kraschat!
Min fru tror att det är sista gången hon ser mig varje gång jag åker men jag har sagt till henne att "Neeej såå farligt är det inte "
Men som sagt , när man läser hur många som klotat här så undrar man .
Fast sluta ? ??? Nja ...

 

[Chii]

Efter 2 klotningar på 2 sommrar ska jag lägga av, finns bättre saker i liver. Största andledningen till att jag lägger av är att mina föräldrar ska INTE behöva begrava sin son, En halvmeter till så hade detta varit ett faktum. Jag har fåt nog av sporthoj

Att få ligga sömlös i smärta i nästan en halv månad och knapra piller gör vem som helst ödmjuk.

 

[Headbanger]

En sak är iallafall klar, så länge man håller sig på hojjen är det iallafall värt det
Krya på dig!

 

[tarmac]

Svår fråga... Men allt som är kul är antingen dyrt eller farligt. Ofta både och
Vad är det du har på dig på bilden förresten?

 

[TLS]

Så där har jag också sett ut, nu har jag tre nya hojar så vad jag tycker är väl uppenbart.

 

[freddexwing]

Svår fråga, lätt svar!

Klart man ska åka hoj!

/fredde

 

[Gustav1]

Vad skulle man annars göra den där dagen i april/maj när temperaturen stiger till +15, gruset är borta och småvägarna har torkat upp? Och dagen efter den, och efter den...

 

[Pelvan]

...det viktigaste i livet är inte livet i sig, utan att leva det...

 

[zike]

Är det det verkligen värt att åka hoj när man ligger på detta sätt?

Denna fråga ställer jag mig också hela tiden.
I augusti i år krashade jag, dock med bil, i hög fart. Jag trasade sönder tre ryggkotor, fick diskbrock i nacken, kraftig hjärnskakning, blödning och svullnad i skallan, avbrutet finger, uttänjning av nyckelbensled, lite jack här och där m.m. Jag kommer inte ihåg något av bilfärden eller första veckan på intensiven. Jag hade inget närminne alls och pratade väldigt konstigt. Men jag har haft enormt tur! Läkarna sa att dessa skador normalt leder till förlamning, hjärnskada eller död. Jag har klarat mig från allt och kommer troligtvis bli ganska så helt återställd.

Hittills har jag hela tiden tänkt att nu vill jag inte köra mer. Det är inte värt det. Men nu har jag kommit på mig själv surfandes på SH. Jag tror att jag kommer börja köra hoj igen, men på ett annat sätt, med betydligt annorlunda synsätt på risktagning.

 

[Don Danielsan]

...det viktigaste i livet är inte livet i sig, utan att leva det...

Så sant, ... men skulle man blir förlamad, gud förbjude.... då lär man ångra sig rätt friskt...

 

[Dr.Bike]

Alltsa...jamforelsen ar irrelevant, om det ar vart att aka hoj.

I jamforelse med vad?
Att aka omkull och ligga pa lassa?
Svar fraga, men ja, det ar det.
Det ar ju en medveten risk, och chansen att det ska ga snett finns altid.

Men jag lever lite mer fatalistiskt, och tanker ungefar sahar:

OM (nu kommer vi in pa filosofi) man nu anda skall do, eller skadas, sa gor jag ju det tio ggr hellre under det att jag gor nat som JAG finner meninsfyllt skoj och ar en livsbejakande kick, namligen att pressa min hoj.

Jo, jag ar helt LOGISKT och matematiskt samt statistiskt pa det klara med att resonemanget haltar, eftersom om man inte gor NAGOT farligt kommer man inte skadas....

Men.. *ler lite introvert* Mr.murphy har en olycka eller ett tillkortakommande till oss alla.
Det var som mina ar pa sjon: Det fanns bara TVA kategorier skeppare pa fartygen.

De som HADE gatt pa grund
De som SKULLE ga pa grund.

Och sa ar det i resten av livet med oavsett vad man gor.
Ar man en sakerhetsjunkie som aldrig gor nat, sa lar man val fa en meteorit i skallen!

Lite sa.

Men man kan alltid vara efterklok, och i DITT fall kan man fornumstligt saga: Nej, det var inte vart det.
Men du vet att det var det nar du satte dig pa hojen.



Lat inte skadan handikapppa dig ytterligare, genom att beskara en del av din personlighet och ditt psyke.
Du VET ju att hojar ar roligt.
Sa lev med det da, och kor igen.
Visst. Det KAN hand en olycka. Selavie'
Men matematiskt har du haft #ditt# nu.

So saddle up cowboy! Kom ut och lek med de andra tjurarna!
Lura dumma doden och ha skoj!!

 

[Pelvan]

Så sant, ... men skulle man blir förlamad, gud förbjude.... då lär man ångra sig rätt friskt...

Sant sant, du har en poäng där,, men å andra sidan,, undrar just om man inte kommer att ångra sig när man vid pensionsåldern konstaterar att man slutade köra hoj pga. att man var orolig för olyckor. Har man bara en sund uppfattning om vart man kör fort (och ska inte uppfattas som en pik mot Marcus) och hoppas på att slippa de där rådjuren så har man anser jag en ganska god chans att klara sig.

 

[Fist Woman]

Det måste du komma överens med dig själv om, fråga ingen annan.

Men om du fick en svår sexuellt överförbar sjukdom, skulle du gå i kloster då?
Hos mig så är lusten att åka hoj ungefär lika stark som sexualdriften, inte en chans att jag skulle tveka.

Tänkvärt;
Om du åkt lite fortare så kanske du hade undvikit den situation som du hamnade i.

Livet är kort, se till att den tid du har blir så underbar som livet ska vara.

Krya på dig!

 

[MC Doktorn]

Som Ortoped har jag skruvat ihop en hel del efter MC olyckor och jag kör sporthoj .
Inte speciellt klokt att köra sporthoj men förb... kul och man får en kick som inget annat kan erbjuda.
Hojåkningen fick en ny dimension för mig i smb med banåkningar.

 

[Thunder]

Att detta är en svår nöt att knäcka är ju givet.

Jag slutade köra, skaffade mig fru, hus, 2 barn, volvo, clio och katt.
Tänkte att nu får man lugna ner sig efter stor tur med att inte ha strukit med tidigare.
Men så kom vår nummer 1 och begäret visade sig , det gick några vårar till och det blev jobbigare och jobbigare.
Min fru som är en mycket klok fru lade upp det ena argumentet efter det andra för att inte köpa ny. Men hon är även förstående och så i våras så köpte jag mc igen. Jösses vad lycklig jag blev . Min fru märkte ju genast att efter varje tur jag körde sprudlade jag av liv. Så hon fick ta fram den gamla frågan, som hon sagt så många gånger förr: "Hur många näradöden upplevelser var det denna gången då?" Kan ju tillägga att de inte var lika många upplevelser som förr.

Jag märkte på mig själv att risktagandet inte låg på samma nivå som förr. Man värnar om sig lite när det finns två döttra på 2 och 4 år hemma. Även att frugan inte skal bli lämnad. Plus att man lidit på sjukhus ett antal gånger förr. Med insikt så blir man bättre förare, sedan kan man ju tyvärr inte rå för alla andra idioter i trafiken (inklusive djur).

Jag kan bara som slutkläm säga att man har faktiskt insikt i problemet om man som här kan diskutera det utan att bli ansedd vara en mes eller annat korkat som "tuffa" killar/tjejer utan koll skulle kallat ämnet.

Så mitt råd: På det igen annars kommer alla vårar framöver bli jobbiga.

 

[philsson]

summa sumarum. Att ha ramlat och slått sig så hårt som möjligt utan att få några återstående men är en bra läxa och en fördel i ens insikt och livssyn vad gäller MC. Tackar själv Gud för att det gått så bra som det gjort för mig de gångerna jag kultat. Tror numera på änglavakt det vill jag lova. Att ha kultat anser jag vara en väldigt bra erfarenhet för ens risktagande. "Hade jag inte kultat den gången så hade jag nog kört ihjäl mig denhär ggn" kan man tänka ibland. Tyvär kan man inte lära sig av andras mistag utan man måste själv kulta för att förstå vikten i det hela och alla tankar som far förbi när man studsar och rullar där på vägen i väntan på att slå i något hårt och bara undrar hur många ben man har kvar i kroppen. Ung och dum som det brukar heta. Vurporna hjälper än på vägen att bli en mognare person.

Mina vurpor har varit under lagliga förhållanden av omständigheter jag inte kunnat påverka och även i mycket låga hastigheter så HÄNDER saker. Då tänker man på hur odödlig man är när man kör för att testa gränserna.

 

[Folkezx9r]

Testa att göra ett hojbyte ??:.. Har själv klotat 2 ggr....Båda gångerna på sporthoj o hade mer eller mindra allvarliga planer på att lägga av i våras efter sista sjukhusvistelsen. Tänkte som du ... Är det värt det ?? Ska mina föräldrar behöva begrava sin son bara för att han testar gränser ? Ska barnen behöva bli faderslösa ??... Nä... Finns inget som kan vara värt det !
Sen läker man.... ungarna åker till exet 2 veckor över semestern... o man får panik !!!!! 2 veckor utan barn...fint väder o ingen mc ???.... Glöm det ! Jag klarade inte en enda dag ! Samma dag som ungarna åker till exet , sätter jag mig i bilen....åker 115 mil tor o hämtar en Ktm 660 istället för sporthoj .
Tänkte som så att då slipper jag i alla fall de höga hastigheterna.... Slugt tänkt !!! Men vad händer ??...Jo....Istället så kör man ifrån sporthojarna på småvägar... alltså HÖGRE hastighet.... o åker bakhjul hela tiden :kocko . Än en gång tror man att man är odödlig......

Hur som helst... Mc är ett stort intresse o gå o lida varje sommar för att man inte har ngn.... Nä ! Man får försöka köra på ett sätt som minskar riskerna istället , för ett liv utan ngn form av mc kan nästan jämföras med att vara förlamad.....

 

[philsson]

Hur som helst... Mc är ett stort intresse o gå o lida varje sommar för att man inte har ngn.... Nä ! Man får försöka köra på ett sätt som minskar riskerna istället , för ett liv utan ngn form av mc kan nästan jämföras med att vara förlamad.....

 

[smacker]

Själv tog ja kortet i början på sommaren & körde väl ganska friskt första tiden. Sen hände de... Trött som fan efter jobbet & hamnade i andra tankar på WRK turen. Körde ut i diket i en höger i ca: 70-80 knyck. Fick en lufttur på några meter & landa på vägen med ett knäckt nyckelben & allmänt mörbultad. Körde 6 mil hem & tyckte de var hur lugnt som helst. 2 veckor senare fick ja tillbaks hojen & börja köra igen. Då var de en helt annan sak. Ja va skitskraj för den jäkeln... Tog de ganska försiktigt första dagarna men efter precis en vecka var de dags igen. Låg på ett industriområde & körde på slangen med några polare. En svacka i vägen resulterade i att jag slog runt i 120-130 på trean. Kasade säkert 70 meter innan ja stanna. Jag klara mig helt utan skador. Inte ens ont nånstans. Men hojen förblödde på plats & fick knuffas hem. Efter detta har ja lånat en polares hoj några gånger & jäklar vilken skillnad de är efter sista smällen. Jag tänker hela tiden på vad som kommer bak nästa krök... Körde lugnt förrutom lite bakhjulsåka på avlyst område. När ja tänker på de känns de som att man hade en jäkla tur båda crasherna. Tror jag kommer ta de lugnare i fortsättningen gällande fart men bakhjulsåkat går inte lägga ner... Har upplevt en liknade kännsla som man upplever när man lägger av med nikotin när ja inte kunnat åka hoj några fina dagar.... Kommer nog inte sluta åka hoj förrns jag hittar något annat lika tillfredställande!

 

[selin]

Har precis vart i detta dilemma, och jag bestämde mig för att ge det en chans till. Har köpt ny cykel och ny utrustning.

Kommer nog inte vara så stöddig första veckorna i trafik misstänker jag.

Hoppas att allt går bra för dig!

MVH