Bäverhyddan
Inte särskilt snabb, men njuter av varje minut!
Hej.
Detta inlägg är egentligen bara tankar och funderingar som snurrar runt i mitt huvud just nu.
I mina trakter har vi fått en hel del snö, relativt kallt väder för att vara i Stockholms län, ett väglag som lämnar en hel del att önska.
Tanke 1 - Att köra i snöslask... Min bil är utrustad med Hakka 9 dubbade vinterdäck med 215mm bredd. Den har en tjänstevikt på 1924kg och fyrhjulsdrift. Jag har sedan jag tog körkortet kört långt över 100tmil i olika bilar med olika förutsättningar.
Jag upplever att just snöslasket är jäkligt obehagligt, att bilen istället för att gräva sig ner i slasket lixom flyter ovanpå. Mina däck är med dagens mått inte speciellt breda och vikten är relativt hög, borde inte flyta ovanpå!? Samtidigt sitter jag och läser om de som kör med 245mm och även bredare däck på bilar som väger mindre än min. "Inga problem", "greppar som tusan", "går som på räls" är uttryck som används av dem oavsett vilket underlag som diskuteras. Jag köper absolut att de kan ha bra fäste på torr asfalt och ren is. Men just i snöslask, eller breda snösträngar som ännu inte blivit slask... Kör de verkligen under samma förutsättningar som mig, vad menar de med snöslask... Jag kan för mitt liv inte förstå hur de lyckas undvika att flyta ovanpå slasket. Eller har de så jäkla taskig känsla för bilen, greppet m.m. att de inte fattar vad som händer? Är det kanske samma personer som man möter i mitten på en smal vinterväg, de personer som inte vågar gå ut mot sidan av vägen för att skapa utrymme vid möte? Eller är dessa de personer som helt sonika kör i 30km/t och stannar vid varje möte...? Lite raljerande här innan, men det övergår verkligen mitt förstånd hur dessa bredare däck skulle kunna ge ett bra grepp i snöslask, modd, ren snö etc...
Tanke 2 - Alla som säger att friktionsdäck är minst lika bra som dubbdäck, aldrig haft några problem med fäste m.m.
Jag säger nu inte att dessa personer har fel men jag har gjort en egen empirisk undersökning. Stockholm, framförallt uppemot Roslagen, drabbades av plötslig halka någon gång i Oktober (ur minnet). Ordentligt jäkla halt, sådär så att man själv slår på arslet då man kliver ur bilen. I vilket fall, på min vanliga resa hem stötte jag på fyra avåkningar, tre inom en sträcka på 400 meter. Jag stannade, som den gode trafikant jag är, vid varje avåkning för att säkerhetsställa att personerna mådde bra, inga personskador, erbjöd dem att sitta i en varm bil tills bärgaren kom (ingen tackade ja!?). Jag frågade också vad de hade för typ av däck... Fyra av fyra körde på friktionsdäck, en av de fyra körde på europeiska friktionsdäck och resten på nordiska. Sannolikheten att dessa fyra förare skulle vara sämre eller aggressivare än snittet i Sverige är ganska liten. Bilarna var även de ett snitt - lätt lastbil (rwd), SAAB (fwd), V70(fwd) och en Miata (rwd?). Utfallet av detta för min del är exakt samma som tanke nummer 1 - De som hävdar att friktionsdäcken är minst lika bra som dubbat, kör de verkligen under samma förutsättningar som jag själv?
Igår kväll hjälpte jag en kompis att dra hem hans trasiga bil på ett bilsläp. Förutsättningarna var helt ok, snöade en del, lite vitt på vägbanan och temperatur runt eller strax under 0.
Vid förutsättningar som dessa måste jag nog påstå att jag är sjukt nöjd med min nuvarande bil. Fyrhjulsdrift, relativt tung och dubbade däck. Igår gick den som på räls trots 2000kg på dragkroken!
Jäkligt synd att jag bara har kvar den någon månad till!
Trots allting jag skrivit ovan, eller kanske just på grund av det jag skrivit ovan så ska jag återigen testa friktionsdäck då den nya bilen kommer. Det är lite ångestframkallande då jag går från dubb & awd till friktion och fwd... Kommer säkert få anledning att skriva mer om detta och mina upplevelser i Januari
Avslutar med en fråga då det ändå är ett forum - Hur upplever ni dubb vs friktion och hjulbreddens inverkan på grepp i framförallt snöslask?
Detta inlägg är egentligen bara tankar och funderingar som snurrar runt i mitt huvud just nu.
I mina trakter har vi fått en hel del snö, relativt kallt väder för att vara i Stockholms län, ett väglag som lämnar en hel del att önska.
Tanke 1 - Att köra i snöslask... Min bil är utrustad med Hakka 9 dubbade vinterdäck med 215mm bredd. Den har en tjänstevikt på 1924kg och fyrhjulsdrift. Jag har sedan jag tog körkortet kört långt över 100tmil i olika bilar med olika förutsättningar.
Jag upplever att just snöslasket är jäkligt obehagligt, att bilen istället för att gräva sig ner i slasket lixom flyter ovanpå. Mina däck är med dagens mått inte speciellt breda och vikten är relativt hög, borde inte flyta ovanpå!? Samtidigt sitter jag och läser om de som kör med 245mm och även bredare däck på bilar som väger mindre än min. "Inga problem", "greppar som tusan", "går som på räls" är uttryck som används av dem oavsett vilket underlag som diskuteras. Jag köper absolut att de kan ha bra fäste på torr asfalt och ren is. Men just i snöslask, eller breda snösträngar som ännu inte blivit slask... Kör de verkligen under samma förutsättningar som mig, vad menar de med snöslask... Jag kan för mitt liv inte förstå hur de lyckas undvika att flyta ovanpå slasket. Eller har de så jäkla taskig känsla för bilen, greppet m.m. att de inte fattar vad som händer? Är det kanske samma personer som man möter i mitten på en smal vinterväg, de personer som inte vågar gå ut mot sidan av vägen för att skapa utrymme vid möte? Eller är dessa de personer som helt sonika kör i 30km/t och stannar vid varje möte...? Lite raljerande här innan, men det övergår verkligen mitt förstånd hur dessa bredare däck skulle kunna ge ett bra grepp i snöslask, modd, ren snö etc...
Tanke 2 - Alla som säger att friktionsdäck är minst lika bra som dubbdäck, aldrig haft några problem med fäste m.m.
Jag säger nu inte att dessa personer har fel men jag har gjort en egen empirisk undersökning. Stockholm, framförallt uppemot Roslagen, drabbades av plötslig halka någon gång i Oktober (ur minnet). Ordentligt jäkla halt, sådär så att man själv slår på arslet då man kliver ur bilen. I vilket fall, på min vanliga resa hem stötte jag på fyra avåkningar, tre inom en sträcka på 400 meter. Jag stannade, som den gode trafikant jag är, vid varje avåkning för att säkerhetsställa att personerna mådde bra, inga personskador, erbjöd dem att sitta i en varm bil tills bärgaren kom (ingen tackade ja!?). Jag frågade också vad de hade för typ av däck... Fyra av fyra körde på friktionsdäck, en av de fyra körde på europeiska friktionsdäck och resten på nordiska. Sannolikheten att dessa fyra förare skulle vara sämre eller aggressivare än snittet i Sverige är ganska liten. Bilarna var även de ett snitt - lätt lastbil (rwd), SAAB (fwd), V70(fwd) och en Miata (rwd?). Utfallet av detta för min del är exakt samma som tanke nummer 1 - De som hävdar att friktionsdäcken är minst lika bra som dubbat, kör de verkligen under samma förutsättningar som jag själv?
Igår kväll hjälpte jag en kompis att dra hem hans trasiga bil på ett bilsläp. Förutsättningarna var helt ok, snöade en del, lite vitt på vägbanan och temperatur runt eller strax under 0.
Vid förutsättningar som dessa måste jag nog påstå att jag är sjukt nöjd med min nuvarande bil. Fyrhjulsdrift, relativt tung och dubbade däck. Igår gick den som på räls trots 2000kg på dragkroken!
Jäkligt synd att jag bara har kvar den någon månad till!
Trots allting jag skrivit ovan, eller kanske just på grund av det jag skrivit ovan så ska jag återigen testa friktionsdäck då den nya bilen kommer. Det är lite ångestframkallande då jag går från dubb & awd till friktion och fwd... Kommer säkert få anledning att skriva mer om detta och mina upplevelser i Januari
Avslutar med en fråga då det ändå är ett forum - Hur upplever ni dubb vs friktion och hjulbreddens inverkan på grepp i framförallt snöslask?
Men den bilen är en leksak, och den är rolig att köra med och lätt att kontrollera när bakänden kliver ut, och jag har alltid kört bilar på attack så det får bli nya däck när allt annat är klart.
