Tack för alla fina tankar
Jag är ingen mc-förare, men hann under Kalles och min tid tillsammans tillbringa ett antal timmar av skräckblandad förtjusning bakpå hans gula ducati. Även om det vissa sekunder var mer skräck än förtjusning så älskade jag känslan och kände mig på något vis trygg, jag litade på honom och hans förmåga. Kalle och jag hämtade hans mc från Stockholm till Uppsala för två veckor sedan, men hade inte hunnit åka alls trots att vi båda ville. I onsdags hade han och en kompis bestämt sig för att köra gruppkörning, men eftersom jag hade annat för mig på kvällen kunde jag till min stora besvikelse inte åka med. Jag stod i dörren när de åkte tillsammans, ovetande om att det var sista gången jag skulle få se honom.
Att förlora någon man älskar är ofattbart, och han är enormt saknad av mig, föräldrar och många vänner.
Jag vill tacka alla er som skänkt honom en tanke, det känns fint att så många bryr sig.
Anna