Din sämsta vädret körning.

[Marste]

Körde hem från Bergkvara till Ankarsrum och tar vägen över Högsby för att trots regn så är det roligare att vara blöt på en småväg än att mata motorväg.
Efter en liten stund tilltar regnet och det blev stora översvämningar på flera ställen i Småland den dagen,så att säga att det regnade rikligt är ingen överdrift.
Minns hur det rann vatten längs bringa och mage samt hur det skvalpade till och fyllde stöveln med vatten när jag tog ned foten från fotpinnen för första gången på resan vid rondellen i Målilla.
Några mil senare började man se ljuset i tunneln och hade inte så långt kvar när hojen plötsligt dog.
Fan också,tänkte jag när jag lägligt rullade in på en parkeringsficka.
Nåja det är ju bara några kilometer till morsan och farsans hus och de har ju bränsle hemma tänkte jag i tron om att jag fått soppatorsk.
Ungefär då börjar jag fundera på vad fan det är som piper/tjuter om hojen och plockar av sadeln för att sedan härleda ljudet till det kokta batteriet
Nu fiskar man upp mobilen ur fickan bara för att inse att den inte överlevt regnet
Innan jag ens börjat att gå så dyker en bekant bil upp på vägen och stannar när han ser mig,aldrig har väl lilbrorsan haft så bra timing!
En snabb sväng in till Biltema och nytt batteri så var vi på väg igen
Eller den gången man desperat ville ha en bänkningstid i Linköping och åker upp i regndis och någar få plusgrader och fryser som fan bara för att få meddelandet att bromsbänken är trasig
Annars är nog toppnoteringen(botten?)när man körde crosshoj på isen i 24 minusgrader

 

[Hojkul!]

En av de sämsta hojturerna pga. vädret var troligen 2013 när jag begav mig från Sthlm på E4 norrut. I Sollentuna började regnet vräka ner och jag var nästan blöt innan jag stannat vid SHELL och fått på mig regnstället och Dressmankassar utanpå stövlarna.

Vidare i regnet och blev blöt i grenen efter några mil och stannade vid en mack i Tierp för att värma händerna. Crosshandskarna (?!) var helt genomblöta. Fick ett par fruktpåsar och hade de utanför Halvarssonhandskarna i fortsättningen.
Stannade i Tönnebro och åt smörgås + banan + drack lättdryck (i regnet, ja).
Marschfart 90 km/h på mätaren (3000 rpm).
Stopp hos hamburgarkedja i Sundsvall (stannade säkert en timme inne i värmen...)
Nu hade jag tröttnat rejält på det ständiga regnandet och från Sundsvall och upp till Ö-vik marschade jag 1x0 km/h på mätaren (4000 rpm). Framme 21.45. En lång dags färd var äntligen över.
SATAN vad kall jag var...

/H

 

[Björn F]

I början när jag åkte Zündapp på sjuttiotalet så var det framförallt kallt. Dåliga handskar och bara plats för en tjockare tröja under skinnstället. Ingen jacka över och inga överdragsbrallor. Man frös om knäna och händerna. Minns en tripp sent på kvällen från Norrtälje till Tärnsjö/Gysinge.

Jag och några polare åkte från Stekenjokk till Sköndal, 103 mil om jag minns rätt. Planen var att vi skulle stanna i Gävle för då var vi trötta. Av någon anledning fortsatte vi efter lite kaffe. Lagom mosiga när vi kom hem runt 06. 22 timmar senare. Vårt personbästa som stod sig i många år. Minns att en kompis åkte på motorvägen med sidostödet nere. Hade kört rätt länge utan att svänga vänster. Kunde ha slutat illa.

Vi var i Venedig något år senare. Kritvit svensk solar hela daget. Röd som en kokt kräfta och sover som man förtjänar. Dagen skulle hela skinnstället på. Inte skönt alls. Särskilt inte i knävecken.

Runt 83-84 körde jag DR500 på vintern. Bodde i Skogås och jobbade i city. Körde oavsett väder. Minns inte om det var -25 som kallast. Kan ha varit lite kallare som värst. Överdragsbrallor och jacka, fingervantar med aluminiumtrådar, skinnvantar med dunfoder, hjälmhuva och halsduk. Kallt om ögonen och ögonfransarna klibbade lite när de blev lite frostiga. Gashandtaget hade oftast frusit fast, likaså kopplingshandtaget. Sadeln var stenhård. Man kickade sig varm! Choken åkte in vid varje kick vilket var besvärligt. Tills jag kom på att jag en klädnypa innanför knoppen passade perfekt. Dubbfritt funkade fint. Man kunde åka med hjulspinn hela vägen in till skanstullsbron. Vid 120 släppte bakhjulet pga luftmotstånd och halka. Bilarna körde 60-70 på nynäsvägen.

Någon gång i slutet av åttiotalet åkte vi till Mallorca med min Kawa 750. Från Palma i runt 30 grader, med skinnställ på, bilköer, rödljus och en luftkyld motor som fungerar som ett element så var det riktigt varmt mellan smalbenen.

Jag körde några vintrar med min DR600. Det sämsta underlaget var ju 2008 (?) då när snön fick hela stan att korka igen av bussar och som korkade igen varenda väg och gata. Det var inte särskilt kallt men fruktansvärt halt. Höll på att vurpa direkt utanför garaget när jag skulle hem. Två gånger till innan jag ens var ute på Råsundavägen. Då visste jag inte hur igenkorkat det var hela vägen. Minsta gaspådrag så släppte det. Men fram och förbi ska jag. Lägst till höger var det orörd snö vilket gav liite bättre grepp. Åkte mest på tvåan med hjulspinn hela vägen. Trångt på essingeleden. Vid stora essingen så är det lite uppför så där stod bilarna helt still och fem bilar i bredd. Det är fyrfiligt. Trångt att komma förbi. Minssta gaspådrag så höll jag på att sladda in i bilarna bredvid. Svängde av mot Stora essingen pga proppen av bilar. Vid nedförsbacken mot påfarten var det ettan på tomgång, lite broms fram och bak och en fot i backen. Inget grepp alls. Bilar överallt i backen men det fanns plats för en hoj. Inga bilar på påfarten. I backen ner mot Gröndal låg en bil framför med låsta hjul som långsamt gled över i mötande körfält. Där stod en bil som inte kom upp. Ljudet av plåt mot plåt, backspeglar som lossnar, folk i bilarna som skriker och svär. Jag åker förbi på ettan, tomgång och bromsar så gott jag kan. Det går att styra i alla fall. Sista backen hem med fullt hjulpinn i fem km/tim. Jag kom hem på 45 minuter med lite träningsvärk i ljumskarna. Åkte med fötterna nere ju. Bilisterna lämnade sina bilar där de stod och gick hem. Det pratades om 8-10-12 timmar i bilkö beroende på varifrån och vart de skulle.

Annars har jag ju gett mig ut frivilligt när de varnar för halt väglag, kraftigt snöfall osv. Det går alldeles utmärkt att åka odubbat.

Men jag lider med er som åkt en hel dag i regn och varit genomblöta. Klart att jag också varit genomblöt men sällan så länge.

 

[Ulvhamne]

I början när jag åkte Zündapp på sjuttiotalet så var det framförallt kallt. Dåliga handskar och bara plats för en tjockare tröja under skinnstället. Ingen jacka över och inga överdragsbrallor. Man frös om knäna och händerna. Minns en tripp sent på kvällen från Norrtälje till Tärnsjö/Gysinge.

Jag och några polare åkte från Stekenjokk till Sköndal, 103 mil om jag minns rätt. Planen var att vi skulle stanna i Gävle för då var vi trötta. Av någon anledning fortsatte vi efter lite kaffe. Lagom mosiga när vi kom hem runt 06. 22 timmar senare. Vårt personbästa som stod sig i många år. Minns att en kompis åkte på motorvägen med sidostödet nere. Hade kört rätt länge utan att svänga vänster. Kunde ha slutat illa.

Vi var i Venedig något år senare. Kritvit svensk solar hela daget. Röd som en kokt kräfta och sover som man förtjänar. Dagen skulle hela skinnstället på. Inte skönt alls. Särskilt inte i knävecken.

Runt 83-84 körde jag DR500 på vintern. Bodde i Skogås och jobbade i city. Körde oavsett väder. Minns inte om det var -25 som kallast. Kan ha varit lite kallare som värst. Överdragsbrallor och jacka, fingervantar med aluminiumtrådar, skinnvantar med dunfoder, hjälmhuva och halsduk. Kallt om ögonen och ögonfransarna klibbade lite när de blev lite frostiga. Gashandtaget hade oftast frusit fast, likaså kopplingshandtaget. Sadeln var stenhård. Man kickade sig varm! Choken åkte in vid varje kick vilket var besvärligt. Tills jag kom på att jag en klädnypa innanför knoppen passade perfekt. Dubbfritt funkade fint. Man kunde åka med hjulspinn hela vägen in till skanstullsbron. Vid 120 släppte bakhjulet pga luftmotstånd och halka. Bilarna körde 60-70 på nynäsvägen.

Någon gång i slutet av åttiotalet åkte vi till Mallorca med min Kawa 750. Från Palma i runt 30 grader, med skinnställ på, bilköer, rödljus och en luftkyld motor som fungerar som ett element så var det riktigt varmt mellan smalbenen.

Jag körde några vintrar med min DR600. Det sämsta underlaget var ju 2008 (?) då när snön fick hela stan att korka igen av bussar och som korkade igen varenda väg och gata. Det var inte särskilt kallt men fruktansvärt halt. Höll på att vurpa direkt utanför garaget när jag skulle hem. Två gånger till innan jag ens var ute på Råsundavägen. Då visste jag inte hur igenkorkat det var hela vägen. Minsta gaspådrag så släppte det. Men fram och förbi ska jag. Lägst till höger var det orörd snö vilket gav liite bättre grepp. Åkte mest på tvåan med hjulspinn hela vägen. Trångt på essingeleden. Vid stora essingen så är det lite uppför så där stod bilarna helt still och fem bilar i bredd. Det är fyrfiligt. Trångt att komma förbi. Minssta gaspådrag så höll jag på att sladda in i bilarna bredvid. Svängde av mot Stora essingen pga proppen av bilar. Vid nedförsbacken mot påfarten var det ettan på tomgång, lite broms fram och bak och en fot i backen. Inget grepp alls. Bilar överallt i backen men det fanns plats för en hoj. Inga bilar på påfarten. I backen ner mot Gröndal låg en bil framför med låsta hjul som långsamt gled över i mötande körfält. Där stod en bil som inte kom upp. Ljudet av plåt mot plåt, backspeglar som lossnar, folk i bilarna som skriker och svär. Jag åker förbi på ettan, tomgång och bromsar så gott jag kan. Det går att styra i alla fall. Sista backen hem med fullt hjulpinn i fem km/tim. Jag kom hem på 45 minuter med lite träningsvärk i ljumskarna. Åkte med fötterna nere ju. Bilisterna lämnade sina bilar där de stod och gick hem. Det pratades om 8-10-12 timmar i bilkö beroende på varifrån och vart de skulle.

Annars har jag ju gett mig ut frivilligt när de varnar för halt väglag, kraftigt snöfall osv. Det går alldeles utmärkt att åka odubbat.

Men jag lider med er som åkt en hel dag i regn och varit genomblöta. Klart att jag också varit genomblöt men sällan så länge.

ÄSch, några mil hit eller dit i låga farter räknas ju knappt.
Då skulle jag ju kunna tillgodoräkna mig åtskilliga mil på en trimmad moppe på stenhårda, uråldriga däck i jeans och snökängor med en höstfodrad jacka, och båda fötterna i marken med fritt spinnande bakhjul.

 

[pentti01]

Fick skylla mig själv den gången när jag besökte Mantorp. Vägen ner var inga problem men värre hem,,
Hojen i fråga var en "Rat bike" UTAN skärmar varken bak eller fram,, Hade lagt in grusvägar på GPSen och naturligtvis när jag kört in på den första , började det regna !! Vilken tur att jag hade klätt på mig regnkläder och hade motorglasögon till den öppna hjälmen. Grejen är ju bara den att utan framskärm , stänker skiten rakt opp i luften varpå man kör in i det,,,, SÅG INGENTING i ett par mil !!
Redan efter 5 mil började hojen gå dåligt!!? körde in på första mack för att kolla men hittade inga fel,,
Däremot upptäckte jag att jackan inte stod emot hällregn + hjulsprut : dyngsur på överkroppen och det började leta sig ner också.. Nåväl , tog fram axelrems-väskan för att betala för inhandlade varor + bensin och vad upptäcker jag ;,,, Har glömt att lägga plånbok o mobil i den medhavda regnsäkra väskan,,bägge låg i botten av den av läder tillverkade väskan , vilken var vatten fylld till ca 1dm ,,
Så ingen mobil på resten av resan,,bara hoppas att hojen tar mig hem 30 mil ytterligare ,,, Den gick på bara 2 av 4 cylindrar konstaterade jag OCH drog soppa som bara f-n Tur jag hade 5 liters dunk fästad på den; tanken rymde endast 14liter Tog mig hem i alla fall ,dyngsur från hals till fötter.
Konstaterade att det var ett el-fel som gjorde att endast 2 cyl. funkade. Vatten hade trängt in i fel ställe. Torkade delen (minns ej vad den heter) och sen gick den igen . Att ta lärdom :
KÖR INTE UTAN SKÄRMAR !!

 

[Hojkul!]

På tal om moppe ja... Hade en prototyp en gång på 80-talet, en Monark med Moto Morini-motor och där det stod "Turbo" gjutet på topplocket!
Den gick superbra den motorn, och jag körde "cross" med den moppen så fotpinnar och alla (o)möjliga delar ramlade av... Toppade ca. 70 km/h med 28 tänders bakkrans istället för 37 original
Nåväl, med den moppen körde jag i -33°C med endast gympadojjor, jeans, tröja, handskar och en täckjacka + hjälm förstås. På nästan halkfri isväg (eftersom det var så kallt så var det inte halt).
I övrigt gick det kanoners att dra upp den på bakhjulet på 2:an genom att rycka i styret och sätta ned fötterna på isvägen och köra "hur långt som helst"
/H

 

[RWN]

Har en lite läskig men sann historia!
Körde min gsxr1000 07a för några år sedan. Brukar alltid undvika att köra de dagar som det finns risk för regn och denna dag var inget undantag.
Strålande solsken ute så jag glömde att kolla väderappen. Det visade sig vara ett ödesdigert beslut. Körde en sträcka på några mil hemifrån. Solken sken och fåglarna kvittrade. Varm bris gjorde turen till ett nöje. TILLS jag märkte hur solen började försvinna och bytas ut mot mörker bakom mitt spegelvisir. Jag tittar upp och får se ett gigantiskt moln, svart som natten, forma sig mellan mig och min hemort. Hjärtat började bulta och den här känslan då man hoppas att man drömmer grep tag i mig.
Paniken började byggas upp o skinnstället började kännas tajtare o tajtare. Vet att folk har lyckats överleva värre saker så jag tog mod till mig. Med min sista livslust accelererade jag snabbare än Poseidons vindpustar för att försöka komma runt åskmolnet. Några kilometer hemifrån andades jag ut i tron att jag lyckats. Då händer det som inte får hända.
En vattenprick landar på plasten till varvmätaren. Jag liksom tappar andan o tänker att det är så här det känns att få en suckerpunch av Mike Tyson i magen. Regndropparna kommer tätare o tätare. Till slut ger jag upp. Hur kan det bli värre. Kommer körandes på uppfarten och vill inte se. Vill inte se hur smutsig hojen är. Kör in hojen i garaget o blundar när jag sliter av mig skinnstället. Vänder inte blicken åt hojen en enda gång. Vill inte minnas mc:n i det skicket. Vandrar upp för trappan o vaknar upp några timmar senare samma dag. Gick ner i garaget...Det var ingen mardröm...

True story..hatar regn när jag kör hoj

Du borde fan börja skriva romaner istället För du har verkligen talang för det

 

[wonderwizard]

för 12 år sedan skulle jag köra till en polare, efter 100 meter började det att regna, efter 500 meter vände jag..

det tog en vecka för skinnstället & stövlarna att torka

det var inget regn, det var en vårmonsun

 

[Mr Woland]

Värsta vädret har för mig varit värme. Fast i köer utanför Milano härom sommaren i så däringa 38grader var sådär måttligt skoj. Precis innan jag skulle till att få värmeslag började det röra på sig. Har inte alls lika ont av kyla.

 

[Pebl]

Fick värmeslag i Provence 2010, fastnade i betalstation på motorvägen där en korkad norrman krånglade med betalningen.
38 grader varmt, kolsvart asfalt och stillastående luft.... Efter det vart jag tvungen att stanna på en parkering några timmar och kyla ner mig, sedan två nätter på hotell med pool innan jag kunde köra vidare.
Men, å andra sidan fick bekanta mig med en pittoresk lite by på en klipphylla så på det hela taget gjorde det ju inte så mycket.
Nu har man lärt sig att dricka oftare och undvika motorväg om det är mer än 32 grader varmt.

 

[MEHall]

Resan till Isle of Man 2013. När vi lämnade Immingham så såg jag en temperaturvisare av lampor som visade 17 grader, celsius tydligen. Tänkte då att då kan jag fortsätta att köra i mina jeans. Trodde jag, några mil senare började det att regna och fortsatte sedan hela natten. Blöt som tusan när vi stannade för att sova lite på ett rastställe, som tur var frös jag inte men tusan vad blött det var.

 

[BrooklynS]

Eftersom hojsemestrarna brukar förläggas i Nordnorge och huvudprincipen även annars är att aldrig låta vädret avhålla från hojåkning blir man ju härdad med tiden.
Slagregn, vindbyar på 24 m/s och 60 mils sträckkörning räknas väl knappt. Ej heller 3 plusgrader, ösregn, blåst och som grädde på moset vägarbete under 4 mil, där vi körde i nytippat lösgrus ca 10 cm lager. Landsvägshoj med packväskor, man var tvungen att hålla lite fart för att inte ramla och det innebar att man blev tvungen att köra om bilarna med spinnande bakhjul, de kunde ju krypa...

 

[Alatalo]

Alla väder man stött på när man kört sporthoj är lyxväder för en som har bakgrund inom snöskotersporten. Ett nordiskt mästerskap för en herrans massa år sedan kördes i Kautokeino längst jävla upp i norra Norge. Något ljushuvud på FIM eller Svemo eller liknande organisation hade fått för sig att detta måste vara den ideala platsen i januari. Trettiofem grader kallt när det var som varmast mitt på dagen. Arrangören ville ställa in och flytta fram tävlingen en helg, men tävlingen kördes ändå för inga svenskar eller finnar ville göra om samma resa på tvåhundra mil ytterligare en helg...Jag kastade ett par glasögon som immade igen under ett av heaten och jag har aldrig förfrusit ansiktet så jävligt...

 

[Ozziania]

I stort sett varje år sen 2001 har kompisen o jag åkt på hojsemester även om det låter kaxigt så känns det där med 0 gradigt, ösregn och tokvärme nästan som ett normaltillstånd.

Även 15 minus skulle kunna vara dåligt men är faktiskt en av de bättre turerna i mitt liv



Körningen med sämst utfall måste i alla fall vara SMC-kursen då hela Sviesta var en "swimmingpool" även om inte alla tyckte det var något dåligt (tack alla glada som lättade upp stämningen)
https://www.youtube.com/watch?v=u4NtOboBGcU

 

[woodbase]

Helt klart när jag åkte Linköping - Västerås med regn och när jag kommit på E18 vid Västerås övergår det till hagel som täcker visiret. Det gick inte riktigt att dra bort med handsken så jag fick öppna visiret och bli piskad i ansiktet, stundvis träffad i ögonen. Kändes inte riktigt säkert att stanna vid sidan i och med att jag inte riktigt såg vart det var utan det var lättast att följa ljusen av andra bilar.

Känner igen den beskrivning

Åkte genom dimma som var så kall att det la sig som is på visiren


Skickat från min iPhone med Tapatalk

 

[fazerfun]

Göteborg - Oskarshamn på en SP1 för min första Actionpicshelg på Gotland 2007.

Regnmolnen låg tunga över Götet men prognosen österut såg bättre ut. "Jag kör ifrån skitvädret" tänkte jag men hann knappt ut på motorvägen så öppnade sig himlen -och så fortsatte det hela jävla vägen.. +30 mil i isande monsunregn!!

Trots regnställ var jag sjöblöt in på rövhåren, nedkyld och jävligt gring eftersom jag inte såg ett skit. Pinlock och Yes preppat visir...my ass.... Min 70 liters klättringssäck på ryggen gjorde inte läget direkt bättre (funkar inte jättebra oavsett väder men blöt så vägde den bly!)

I mitt försvagade tillstånd missade jag även avfarten till hamnen och när jag väl framme ser färjan lägga ut och vända så höll jag faktiskt på att dumpa hojen i hamnbassängen....

Blev en natt på hotell Korallen och morgonfärjan till Visby -i strålande sol vilket höll i sig hela styrningen på Gotland Ring som var helt fantastisk och skulle följas av många fler. Så slutet gott allting gott men sedan dess är jag en inbiten finväderspilot!

 

[COSMOZ 08]

Har 2 resor .
1 ,Köper en hoj i Skåne på semestern & dagen när jag ska åka hem till Stockholm blir det någon form av nederbörds rekord , tror det sas att det inte hade regnat så mkt som den dagen på över 100år . det kom mellan 70-100mm mellan Skåne & Stockholm

2 ,Värsta & bästa vädret på samma resa .
Jag & en kamrat hade bestämt oss att åka till Norge & Trollstigen i September för några år sedan .
Börjar med att det blir en köldknäpp när vi startar i Stockholm så det är stax över 0 sträcket på morgonen , vi gör första stoppet strax efter Uppsala för att värma upp . Ju längre norr upp vi kommer desto varmare blir det . När vi kommer till Trondheim på kvällen då är det strax under 20 gr .
Dag 2 då åker vi längs kusten & vädret är galet bra 28 gr varmt & klarblå himmel & inga turister på vägarna , det kan inte bli bättre så vi åker med ett konstant leende hela dagen , kommer ned till Trollstigen på kvällen . Dag 3 rullar vi hemåt i perfekt väder tills vi kommer över Svenska gränsen & strax efter det får vi spöregn hela vägen hem till Stockholm .

 

[Ryddarn]

På väg till O-hamn för ett par år sedan, dagen innan avfärd står jag och håller i ett nytt regnställ för min gamla orangea galonoverall har äntligen dött men känner mig snål och kollar väderprognosen som lovar uppehåll och det regnar ju aldrig på Ön.

5 km hemifrån börjar det smådugga men det ser klart och fint ut framöver, det fortsätter att se klart och fint ut framför mig hela jävla vägen och när jag äntligen inser att det här kommer att hålla på ett tag så är det försent att vända om jag skall hinna till färjan och sedan öppnar sig himmelen och hivar ner badkarsvis med vatten

Mitt nya perforerade skinnställ satt så där pungknäckartight som det ska göra men när jag kom fram till färjan hänger det och slafsar runt knäna (det har aldrig fått tillbaka formen) och jag är så nedkyld att jag inte begriper hur jag ska få upp hojen på stödet.

När jag kom upp på färjan tömde jag minst en liter vatten ur varje stövel i havet, och fick beundrande blickar av cheyerna.
Åtminstone tror jag de var beundrande, kan ha varit avsmak kanske, svårt att se skillnad tycker jag.

Den stackars välvillige touringfarbror som hjälpte mig upp och bjöd på en kaffe eftersom jag naturligtvis glömt plånboken i packväskan måste trott att jag var svagbegåvad...

 

[Coola Ola]

 

[Björn F]

Ja skulle man berätta för ungdomarna hur kallt och blött det var förr skulle de inte tro oss.