Folk som skaffar barn och skiljer sig

seperation 2 år efter barnets födsel är det vanligaste vad jag har märkt...
Själv fick jag barn när jag va 19 och då hade jag inte så mycket att säga till om.... Och i dag har jag min dotter heltid p.g.a. att hon inte trivs hos sin mor för att hon varken får tid eller plats där då hennes mamma har 3 barn till....
 
Jaha, då var jag (med min oändliga visdom :rolleyes: )tvungen att flika in här också...

Även jag tycker att det skiljs för mycket nuförtiden, folk försöker inte tillräckligt/ger upp för lättvindligt.
Gräset är inte grönare på andra sidan.

Men måst man skiljas, så OK, gör det med stil och värdighet.

Sen när man har separerat är det inte okej att,efter 10-15-20 år i ett förhållande plötsligt börja bete sig som man gjorde när man var 18-20år och singel.

Visa lite mognad för helvete, speciellt om ni har barn!

Sen är det väl samtidigt som det separeras för mycket nuförtiden så separerades det för sällan när jag var barn, jösses vilka tragisk familjeförhållanden det fanns, med otrogna misshandlande gubbar och skåpsupande rödvinspimplande glennrökande fruar...
 
precis som frågan lydde?

att skaffa barn, sedan skilja sig..

eller snarare att skaffa barn när förhållandet inte pallar det.


Tror inte det är så många som skiljer sig, sen skaffar barn :D

Om man planerar att inte skilja sig när man skaffar ungar, men förhållandet
spårar ur ändå, är det oetiskt och oansvarigt?

Om man väljer att vara ensamstående förälder, är det oetiskt och oansvarigt?

Är skilsmässa alltid mer oetiskt och oansvarigt än inte skilsmässa?
 
Om man planerar att inte skilja sig när man skaffar ungar, men förhållandet
spårar ur ändå, är det oetiskt och oansvarigt?

Om man väljer att vara ensamstående förälder, är det oetiskt och oansvarigt?

Är skilsmässa alltid mer oetiskt och oansvarigt än inte skilsmässa?


kort svar :

nej
ja
nej


längre svar:

1: dåliga saker kan alltid hända, människor växer ifrån varandra etc etc.
men man kan ju alltid förvissa sig om att ens partner pallar stressen av ett barn som tar all uppmärksamhet (t.ex.), innan man tillverkar det.

2: (om jag förstår dig rätt) nej jag är lite gammaldags och vill att mina barn ska ha en fungerande familj. att skaffa ett barn och vilja vara den enda föräldern, det är inte en familj och ett barn Behöver en familjs stöd under uppväxten.(väldigt svårt för en människa att fylla rollen av två)

3:att utsätta ett barn för föräldrars förhållande som är en ren katastrof är oansvarigt.
Problem och gräl kommer alltid att finnas 2 människor emellan, dock betyder inte det att man ska springa och skilja sig så fort det tar emot lite.



så, mina åsikter om det iaf. möjligen är jag lite naiv, men jag tycker att ett barn blir lyckligast om barnet har en hel, stabil familj att växa upp med.

kontentan är ju att göra det som är bäst för barnet/n så långt det går.
 
kort svar :

nej
ja
nej


längre svar:

1: dåliga saker kan alltid hända, människor växer ifrån varandra etc etc.
men man kan ju alltid förvissa sig om att ens partner pallar stressen av ett barn som tar all uppmärksamhet (t.ex.), innan man tillverkar det.

2: (om jag förstår dig rätt) nej jag är lite gammaldags och vill att mina barn ska ha en fungerande familj. att skaffa ett barn och vilja vara den enda föräldern, det är inte en familj och ett barn Behöver en familjs stöd under uppväxten.(väldigt svårt för en människa att fylla rollen av två)

3:att utsätta ett barn för föräldrars förhållande som är en ren katastrof är oansvarigt.
Problem och gräl kommer alltid att finnas 2 människor emellan, dock betyder inte det att man ska springa och skilja sig så fort det tar emot lite.



så, mina åsikter om det iaf. möjligen är jag lite naiv, men jag tycker att ett barn blir lyckligast om barnet har en hel, stabil familj att växa upp med.

kontentan är ju att göra det som är bäst för barnet/n så långt det går.


Ditt resonemang tycker jag (som är separerad med två barn) brister rätt mycket men jag tänker inte bry mej om det utan tycker istället att du har rätt till din åsikt i frågan.
Man ska väl kanske försöka tänka på att det inte finns någon standardmall för varför människor separerar.. En del knullar grannen och så är relationen över. En del blir spöade i hemmet inför barnen och så är relationen ( i bästa fall över) osv osv..

De flesta ungar far nog lite illa av en separation, åtminstonde fram tills dess att de nya positionerna satt sej och de vet vad som gäller och mor och far kan, med lite tur, prata med varandra normalt igen!

Så tror jag.
 
Är det per automatik bättre för barnen om föräldrarna är gifta/sambos?

Jag tror (observera tror, för jag har knappt någon erfrenhet från detta) inte att det är så viktigt om föräldrarna är gifta eller ej, utan om de mår bra och har tid och energi att ge barnet den uppmärksamhet och kärlek den behöver. Sedan om man gör detta varannan vecka hos mamman och varannen hos pappan borde inte ha så stor betydelse om man sätter barnet i fokus.

De separerade föräldrarna väljer i så fall även ny partner utifrån dessa premisser och därmed borde den saken vara löst. Om de prioriterar barnen först.

Människor som bor ihop bara för barnens skull och inte för att de vill, tror jag barnen känner av ganska snart. Åtminstånde att ens föräldrar inte tycker om varandra. Det borde vara det kassaste alternativet.

Sedan att det finns en hel drös idioter som använder barnen emot sina ex bara för att få de själva ska verka bättre, är synd.


Alltså tror jag frågan inte längre är relevant utan vi borde fokusera på hur man är en bra förälder och varför man skaffar barn. Inte om vi är gifta eller skilda.
 
Det är väl en "betänketid" på minst 6 månader om man vill skiljas när man har barn under 16 år. Fast å andra sidan är det ju många som skaffar barn utan att vara gifta och inte behöver ta hänsyn till den regeln..

Har man nått vett i skallen så tror jag inte att en skilsmässa eller separation är ett lätt beslut när man har barn. Barnen påverkas ju i allra högsta grad och det är ju dom som får dra det tunga lasset med att flänga fram och tillbaka mellan föräldrar. Dock tror jag att ett barn mår bättre av att föräldrarna skiljer sig än att de får leva mitt i en krigszon där föräldrarna inte kommer överens. Men det är nog viktigt att föräldrarna i ett sånt läge verkligen beter sig som vuxna och inte håller på med pajkastning och annat trams så att barnen kommer i kläm.

Kunde inte ha sagt det bättre själv.
 
Är det per automatik bättre för barnen om föräldrarna är gifta/sambos?

Är det per automatik bättre för barnen om föräldrarna är nyktra än alkisar?

Jag tror (observera tror, för jag har knappt någon erfrenhet från detta) inte att det är så viktigt om föräldrarna krökar eller ej, utan om de mår bra och har tid och energi att ge barnet den uppmärksamhet och kärlek den behöver. Sedan om man gör detta bakis eller inte bakis borde inte ha så stor betydelse om man sätter barnet i fokus.
 
Är det per automatik bättre för barnen om föräldrarna är nyktra än alkisar?

Vart vill du komma?

Det var du som startade tråden med åsikter som mer hör hemma i KD än i dagens samhälle, som skiljer sig lite sedan den klassiska kristna normen bildades.
 
Är det per automatik bättre för barnen om föräldrarna är nyktra än alkisar?

Jag tror (observera tror, för jag har knappt någon erfrenhet från detta) inte att det är så viktigt om föräldrarna krökar eller ej, utan om de mår bra och har tid och energi att ge barnet den uppmärksamhet och kärlek den behöver. Sedan om man gör detta bakis eller inte bakis borde inte ha så stor betydelse om man sätter barnet i fokus.

Det finns en poäng i det du säger när du byter ut vad föräldrarna har med sig i bagaget. alkisar, narkomaner, hojåkare, arbetsskygga latmaskar, entrepenörer som jobbar dygnet runt...alla KAN vara bra föräldrar bara man sätter barnen i fokus.

Sen finns ett alltid ett men...

Barn präglas mycket i hur föräldrar gör, vilka värderingar man för över på ungarna, arv av alkoholism, osv.

Det finns föräldrar som är narkomaner, alkoholister , som är fan så mycket bättre föräldrar än de som inte har droglaster, men istället aldrig är hemma, bara jobbar.

Att folk skiljer sig efter att skaffat barn i ett kärleksrus under ett par år, det har alltid funnits. De inser med tiden att de vuxit ifrån varandra, blir mer irriterade över sin partner. Ska man leva i ett kärlekslöst, irriterat och bråkigt förhållande bara för att barnen ska ha båda föräldrarna under samma tak ??

Jag tror inte på det. Då är det bättre för ungarna att ha två hem, där båda föräldrarna har ett drägligt liv.

Om sedan föräldrarna är drogberoende, i olika stadier, rasism, fotbollshuliganism, raggare, mcåkare eller datanörderi, så finns det alltid en större risk att även ungarna faller in i exakt samma mönster. Ungar tar efter sina förebilder , vilket ska var deras föräldrar, oavsett vad de gör eller lär sina barn att göra.

Ska man skilja sig, gör det som sagt tidigare, med värdighet, blanda inte in ungarna i kriget . De rår inte för att föräldrar inte tål varandra längre.

Det de behöver veta är att båda föräldrarna älskar sina barn, men inte kan leva tillsammans. Aldrig använda sina barn mot den andre föräldern, snacka aldrig skit om sott ex med barnen, osv.

Sådant skall man som vuxen kunna sköta snyggt.

Visst, jag har 3 grabbar i tonåren, skillde mig för ett antal år sedan.

Om ungarna har tagit skada av skillsmässan eller inte, är inte något jag eller mitt ex märkt av just i dagsläget.
 
Vart vill du komma?

Det var du som startade tråden med åsikter som mer hör hemma i KD än i dagens samhälle, som skiljer sig lite sedan den klassiska kristna normen bildades.

Att om man ska fördöma det ena kan man fördöma det andra, nu pratade jag om det andra.

KD är för övrigt i högsta grad en del av dagens samhälle, om du nu missat det.
 
För ett förhållande krävs två, att starta en separation kräver bara en.. (Jaja, nu måste väl nån påpeka att man måste ha någon att separera ifrån, men det ansåg jag vara utgångsläget).

En inte helt oväsentlig detalj är ju hur socialdemokratisk familjepolitik i ett antal decennier sponsrat den ena parten vid separation. Finns tex bara en föräldragrupp som är undantagna barnbidrag. Sittande regim har ju inte lovat annat än att slå in mer kilar i redan skadade och trasiga relationer heller, vad dessa styrmedel beträffar. Då jag upplever att vi som folk är ganska känsliga för signaler "uppifrån", framförallt gnm ekonomisk styrning och inte minst politikers exempel, är det inte konstigt att det gått inflation i separationer/skilsmässor. (Var det inte U Messing som var inblandad i en vårdnadstvist för några år sen, vem trodde pappan hade en suck där?). Kan kanske ha ngt att göra med att i ca 8 av 10 separationer är den initiativtagande, som har mest att vinna i klöver på åtgärden. Kanske inget problem för höginkomsttagare, men 3596 kr/barn i nettoskillnad i boförälderns favör, (alltså förutom ev bostadsbidrag, ev flerbarnstillägg och definitivt utan de kostnader "den underhållsskyldige" föräldern har i form av mat, resor, hyror, kläder och vad våra barn behöver för att ha en dräglig tillvaro och boföräldern får stålar till), känns nog i de flestas ekonomi. Förskingringskassan slår sig för bröstet och hävdar att vad som i verkligheten är skattade pengar plockade ur barnens omständigheter hos hälften av sina föräldrar, är "statliga bidrag" i form av "bidragsförskott" och "underhållsstöd"...

Om nu resonomanget skulle komma att;"har du inte råd, så låt bli", vill jag påpeka att fortplantningsdrift och förmåga tar ringa/ingen/liten hänsyn till ekonomi, (se tex resten av världen).

Hur många har sett separationer gå som en löpeld genom umgängeskretsen? Den (inte så) ömma modern till mitt barn satt och knotade ett bra tag över de privilegier hennes nyskilda väninnor fick. Inte enda orsak, men definitivt bidragande till separationen. Inte så kul för henne att vara utanför när några bedagade kärringar genomlevde en pinsam andra pubertet heller...

Att få saklig info om gällande lagar är inte helt enkelt, lättare nu såklart, men vill man tala könsrelaterad diskriminering finns nog ingen motsvarighet i vår samhällsordning. Från myndighetshåll har de två agendor beroende på vilken part de talar med. Att räkna med att de blåljuger är ett bra utgångsläge! Att de agerar hämnare åt mammorna är illa nog, men värre ändå att de använder tredje part (barnen) för att ge igen för vad männen kan tänkas ha gjort för skit under 7-10tusen års civilisation, det är bara så ovärdigt. (B Andnor slår sig för bröstet).

Inlägget menat som ett komplement, inte att dra tråden i en annan riktning. Detta är är enligt mitt ringa förmenande en inte helt försumbar del av orsakerna. Värderingsbiten tar betydligt mer plats i anspråk. Myten om att "det är väl bättre för barnen att man delar på sej och är lyckliga på varsitt håll", är ju mest en ursäkt för att slippa ta ansvar och faktiskt inse att problem är också en del av en relation, som man får ta sig igenom. Är det rent destruktivt med våld och annat är det ju en annan historia. Så länge som lag och praxis ser ut som de gör, är det ett fåtal som klarar av en "harmonisk" separation, det finns alltid vinnare, men mest förlorare!
 
Last edited:
Alltså tror jag frågan inte längre är relevant utan vi borde fokusera på hur man är en bra förälder och varför man skaffar barn.

Det är en intressant frågeställning. För det är då ett evigt tjat på barnfria varför dom inte har några ungar. Som snart 38-årig kvinna är jag ett levande bevis på att det tjatas nåt alldeles förbannat.

"Ska inte du skaffa barn någon gång snart?" och när jag då svarar "Nej jag vill inte ha några snorisar" Då blir det ett jävla liv om varför inte, och så vidare.

Men en mer berättigad fråga tycker jag i så fall är ,med tanke på separationstatistiken, och hur folk beter sig "varför skaffar vissa människor barn"

Dom verkar inte ha det minsta självinsikt eller förståelse för vilka påfrestningar det innebär. För även om jag inte har några snorisar själv..så är jag fullt införstådd att det är ett jävla slit och myntet har en baksida.

Visst det är "det mest underbara"...säger dom som vet, som sen gör precis det dom själva vill...utan att ta någon som helst hänsyn till sina barns bästa. Vart tog det underbara vägen då om jag får fråga??

Vad är det för fel att satsa på sig själv och sin relation?? Blir livet per automatik bättre bara för att man blir förälder.!!???? :va

Nää...om folk som skaffar barn vore lite mindre egoistiska så tror jag det skulle se lite trevligare ut i samhället. För det är mycket "staus" i att vara förälder idag. Du måste nästan skaffa dig ett par kottar för att lixom gillas och passa in i mönstret. För är man barnfri...ja då tittar folk lite snett på en som om man inte vore riktigt klok.

Det som påverkat min inställning till det hela är förmodligen för att jag själv är ett skilsmässobarn. Och det suger nåt alldeles jävla förbannat. Även om mina föräldrar bråkade och inte ville leva med varandra så VILLE JAG att dom skulle det. Än idag..:gråta 31 år senare.

Inte vet jag om mina föräldrars skilsmässa var värre än andras är idag. Det tror jag inte. Jag vet bara att det gör jävligt ont på barn...och föräldrar borde tänka efter lite före.

För det är vuxnas förbannade jävla skyldighet att hålla kärleken till varandra och sina barn vid liv.

Hur många är det inte som vid en skilsmässa struntar helt i sina barn för att förverkliga sig själva. Dumpar ungarna hos mor och farföräldrar för att själva sticka på Ålandskryssning o.s.v.

Nåja...det är som det är. Och tur som är, finns det fortfarande folk som håller ihop och kämpar och gör det bästa, (i mitt tycke alltså)

Och när jag läser om otryggheten som finns hos barn och ungdomar idag, kan jag inte låta bli att undra om dagens moderna familjekonstallationer har med saken att göra. JAG skulle då inte vilja bo en vecka här och en vecka där.

//Madelene
 
Äh, vafan är det för mossig åsikt att ett barn har rätt till en kärnfamilj?
Nya tider nu, skulle folk enbart få skaffa barn med personer de kan tänka sej vara kedjade till resten av livet, ja då skulle inte många barn bli gjorda.

Själv kan jag lätt tänka mej jobba fram lite ungar även om jag vet att förhållandet med tjejen inte kommer hålla.
 
Äh, vafan är det för mossig åsikt att ett barn har rätt till en kärnfamilj?
Nya tider nu, skulle folk enbart få skaffa barn med personer de kan tänka sej vara kedjade till resten av livet, ja då skulle inte många barn bli gjorda.

Själv kan jag lätt tänka mej jobba fram lite ungar även om jag vet att förhållandet med tjejen inte kommer hålla.
Precis, knulla runt så mycket ni kan så löser ni all världens problem.

ÅBS: Tjönssjukdomar är feJk :fakta
 
Nyheter
Bilprovningen: Brister hos var fjärde motorcykel

Foto: Bilprovningen Våre...

Europeisk kampanj för säkrare motorcykelkörning

Den europeiska branschorgan...

Bara två månader kvar till Gotland Ring Bike Week !!

En liten påminnelse om året...

2 månader kvar till Gotland Ring Bike Week !!

Nu är det bara två månader ...

Nya Indian Pursuit Elite

Screenshot Indian Motorc...

Icons of British Originality

Åtta team från åtta länder ...

BMW presenterar R 12 G/S

BMW Motorrad har presentera...

Europeisk kampanj för säkrare motorcykelkörning

Den europeiska branschorgan...

BMW R 12 G/S

BMW Motorrad har presentera...

Sveriges vägar i allt bättre skick

Foto: Liza Simonsson Utv...

Back
Top