Gamle Svarten

[Mille_PMC]

Som du ser Farfar... du var väldig omtyckt och lämnar ett tomt hål i sthlm hojvärld!

 

[bullysmile]

Pratade med en äldre man idag, han kanske var runt 40år. Eller rättare sagt började han prata med mig efter att jag parkerat min hoj. Så började han berätta hur de brassade helvete förut o när de hängde för länge sen på sveavägen donken. Frågade han om han kände Svarten o fy fan vad glad han vart, han visste direkt vem Svarten va och frågade ifall jag visste vem roffeproppmätt va. Tyvärr åker inte denna gubbe hoj längre så han var inte så uppdaterad, tråkigt nog fick han veta av en som varken känner han eller fick chansen att lära känna denna kanon snubbe som svarten verkade va att svarten nu var borta.
Han vart lite ställd och sa att han måste ringa nisse o berätta.

Ja du svarten du verkade vara en kanon snubbe och som alla andra skriver här verkar inte sthlm mc liv vara desamma utan dig.

Vila i frid

 

[Katie]

Var fanns din skyddsängel den här gången?
Körde du ifrån henne?

Fruktansvärt tråkigt att du lämnat oss Jocke.
Du är saknad.

Vila i frid vännen.

 

[bikerwoman]

Var förbi idag och tände ett ljus och lämnade en hälsning... kändes helt ofattbart!
Kan inte gråta...känns bara tomt, har inte kört en meter på landsväg ännu efter att du lämnade oss...

 

[Norris]

Jag tror det var i slutet på juli ”way back in the old days” en kille i sina bästa dagar (läs övermogen) dök upp med ett leende på läpparna och sa på det bredaste skånska/smålänsk/värmlands blandning :äre ni som är poootejtås? Får man åka med?......vem kunde neka en så ung gamling att ha lite latjo med oss ungtuppar
Vi åkte ut och drog mot rimbo hållet på dom minsta kostigarna ni kan tänka er…ni förstår att det jick inte så fort för denna kille på den tiden…hoj eller förare eller båda…ni väljer.
Hur som haver så lyckades han alltid komma ikapp (när vår burgare var slut) och han bara garvade innanför hjälmen..:ni är faan galna i hela huvudet (som han brukade säga) som ni kör…..hatar ni ert liv eller sa han med glimten i ögat….
På kvällningen så var det bara jag denna kille och Marko kvar, vi åkte till edsbergsrondellen och körde lite knäskrap medans gamlot stod bredvid och skakade på huvudet med världens garv :ni är faan inte klok nånstans i huvut ni he he he (kom du ihåg Markos färd in i gubbens trädgård muuuaaahaaa)

Efter den kvällen hade jag mig en vän för livet…..Alltid glad, sa alltid vad han tyckte, hjälpte alltid till, och var alltid där när man mest behövde honom.
Det finns inte tillräckligt med dataminne ens i pentagons dator för att få plats med allt jag skulle vilja skriva om den här nissen…..men ska försöka plite ner lite i alla fall.

Kom ihåg en onsdag när vi var ut och åkte med vår samling mindre intelligenta busåkare då jag och denna kille avvek från skaran och drog hem till mig och glodde på lite hojfilmer. The rat pack hade haft en trevlig tillställning med farbror blå (läs Lagens långa arm) och det jagades och kördes kors och tvärs över hela sthlm och blåljuset jagade alla som hade en svart tröja med stort gult tryck på…..helt ovetande om detta så sitter vi i hökis och softar när denne man reser sig upp och säger :nä nu ska gamlot hem och lägga sig på soffan och somna till nått skit på tv’n…..han sätter sig på sitt svarta åk och åker ut mot nynäsvägen och sedan in i söderledstunneln, på slutet av tunneln så ser han blå i backspegeln och flyttar sig fint (han var ju bara ute på en lugn hemfärd och visste ju inget om det som hänt några timmar tidigare) och vips så åker blå upp på sidan om honom och nästan prejjar av honom och hoppar ut ur bilen och sliter nycklarna ur tändningslåset och skriker :har du nåt vasst på dig? Gamlot paff som man bara kan vara i en sånn situation :näää skulle jag det…? Den kvällen slutade med att han blev av med körkortet för att snutarna inte hade fått tag på dom andra så…..han hade ju en svart tröja med stort gult tryck på ryggen……surt sa räven.

Göteborgs rape’ det var grejjen det, satt man med ryggen mot och han kom så kände man på 2 meters håll att han var i hasen på mig…men han tog senare sitt förnuft till fånga och lyckades slutea med den ovana…(creds dude)

Det blev några tusen mil åka tillsammans med honom…..från att varit en riktig rudis bakom styret så utvecklades han snabbt till en mycket duktig hojåkare.
Alla dessa fester då…ha ha ha roligaste karl man kunde parta med…ända tills klockan slog nio, då fick man hitta nån annan att ”tjöta” med för då var det som att nån slog en slägga i pallet på honom…..sedan vaknade han ett par tre timmar senare fyllevrong och hungrig, käkade och somnade om…..På senare år så kunde han faktiskt hålla sig vaken längre…han ändrade taktik…sov en timme innan festen och bytte grogg sort muuuuaaahaaahaaaa. Han kunde istort kunna somna stående mellan filerna på essingeleden eller stående på en spark utför brant backen hemma i Vemdalen hee hee

En sommar så var vi på Öland och bestämde oss för att gå och grogga lite, det var bartömmning på stäälet och vi skulle bräcka varandra med att bjuda på värsta groggen, det slutade med att efter att vi fått i oss alldeles för mycket innanför västen så kom han ut med en bricka med ett helrör rom och två liter cola…..jäklar vad den drog….han vann den kvällen he he he. På vägen hem så gick vi genom Borgholmcentrum och bestämde oss för att vi skulle tävla igen, denna gång var det vem som kunde äta en hela fransk muffin med strösocker på utan att slicka sig om munnen…..ha den vann jag allt he he. Vidare på färden hem så blev det ännu en tävling, denna gång skulle vi välja en butiksneonskylt och hitta på en sång om denna….till vår förvåning 05.30 på morgon hördes applåder upp ifrån en balkong…..den vann du…fan va grym fantasi man kan ha (woooord).

Kolbulle blev ett nytt begrepp för dig…..
En vinter åkte jag , du, Lasker med fru, och Kain med fru upp till mig i Vemdalen….vilken resa….. Kag serverade kolbulle åt er när ni kom upp…i störöset..det tyckte du var kul. Du är dessutom den ende som vågar säga till Fars fru att det är dags att gå upp och diska nu….du kunde säga sånt och klara dig utan repemander…sån var du. Skoterresan…ha ha ha Jag och Kain hade slutit pakt om att du och Lasker skulle köra fast i snön….den ende som fastnade var den vane skoterföraren Norris he he. Vi satt i räddningsstugan långt upp på fjället när det kommer en sthlmare med ungen i knä och utan hjälm på en skoter och inte kunde hitta leden ner mot byn, jag sa till mitt sällskap att jag åker och visar honom sen kommer jag tillbaka om 5 röda….10 min gick,15 min gick och ingen Norris….dom tittar ut och hör ett vrål från fjärran och bestämmer sig för att kolla var jag var, Gamlot åker längs leden och Kain drar ner på sjön, jag ser Kain och tänker va fan…..sedan kommer Gamlot åkande och stannar med ett hånflin och frågar gör du där nere i hålet? Den retstickan….ja ja du vann igen jag hade kört fast ordentligt. När vi sen skulle åka på kalfjället så körde jag ”Mr leader” såklart fel och vi var tvungen att vända på ett obehagligt brant ställe och självklart så gjorde jag ett rookie misstag och höll på att tippa min brors svindyra skoter. När jag ligger och sliter för att inte välta skotern hoppar gamlot av sin skoter för att hjälpa mig var på hans skoter saktligen börjar glida bak mot branten och Kain fick slänga sig på den var på Kains fru fick ta över deras skoter…vilken pers he he. På hemvägen så var det race i sann PMC anda och undan gick det ända tills Gamlot inte var riktigt där vi trodde..ja då hade han kört sönder styrstaget på ängens ända ishög…men vi åkte iväg och riktade den sedan var det igång igen……
Ja det finns tusen saker som vi gjort som jag skulle kunna skriva om men lite kan vi behålla sins emellan och gagga om när vi ses i framtiden du min kära vän…..
Jag har varit arg,besviken och ledsen att du lämnade oss, men känner nu enbart saknad…en enorm jävla saknad kompis…….hälsa Kenny om du ser honom

Ni vet alla vem det är jag skriver om…..Joakim Skanse ”mannen, myten, legenden
Häpåre på ett tag // Norris

 

[Katie]

Tack för ditt inlägg Norris. Skönt att få le och få ta del av dina minnen. Tror du borde skriva en bok - kan lova att alla som kände Jocke skulle köpa den

 

[Trinity]

Fortfarande overkligt...på tok för tidigt. Minns när han och några polare hade kört "småvägar" ner till Mantorp, lät som vilken södagstur som helst.
Inte ett dugg sugen på att ta hojen till Vaxholm trots att jag bor en kvart därifrån. Tänker på er som stod honom nära!!!

Det som hände Jocke fick mig att skriva några rader för de som vill läsa:
http://www.sporthoj.com/forum/showthread.php?t=186854

Ta hand om varann!

 

[Konta_Kenta]

Jag kände honom inte personligen men han var dock en broder, det är tragiskt, tankarna till anhöriga och vänner! R.I.P

 

[Kakan]

I dag var de många som åkte ut till jocke och tog farväl av honom, kortegen var imponerande att se framåt och i min backspegel.
Bra jobbat alla som gjorde att kortegen vart så bra, och ett tack till Mike för dina ord.

Även till Polisen som hjälpte till så bra i kväll.

 

[Katie]

Hemfärden till Dalarna efter kvällens kortege kändes allt annat än ensamt. Himlen var så otroligt vacker med alla dess färger och alla molnen sprack upp när jag lämnade Stockholm. Jag satt och tänkte på hur fint det var där vår vän lämnade oss och kortegen var precis lika stor som jag förväntade mig med tanke på vem det var vi hedrade. Till er jag inte träffat på länge var det verkligen mysigt att få se er igen, även om jag önskade att omständigheterna varit betydligt roligare.

Tack till alla som gjorde den här kvällen så fin för oss som kände Jocke. Jag tror även att han fick en liten tår i ögat där uppe i himlen av att se kortegen i hans ära.

Vi kommer aldrig glömma dig Jocke.....

 

[RobbanK]

Kände inte dej så bra alls igentligen men efter 4 timmar i kranbilen med dej mellan Rosersberg och Flemingsberg två gånger om så fastnade du på nåt märkligt sätt. Du berättade om den brutna nacken på gotland och om nån knasig sjukvårdare som ville att du skulle vrida på den för att se om det funkade! Du snackade bara hoj och det gillade jag för man har ju det intresset sen man va liten, så tiden stack iväg fort.
Jag skulle höra av mig till dej när jag var i stockholm med hojen för o ta en tur, för du visse några sjysta vägar. Det blev aldrig av för det kom som vanligt massor imellan....

Ha de bra där du är!

/Robban

 

[Prillan73]

Det var så FEL att du inte var med när det var bankörning........men vi såg en fjäril igår vid förarmötet som irrade runt över oss........tänkte på dig då.......


Du....jag körde sjukt fort runt Kinnekulle idag.....för att vara JAG alltså....................

Saknar dig Jocke.........

 

[MrGooFy]

Väldigt länge sedan jag var inne på Sporthoj.com nu... Pratade med Jenny för några dagar sedan och förstod nog inte riktigt vad hon sa. Gamle svarten har kört ihjäl sig. Tog ett tag innan det sjönk in, har inte kört hoj på flera år och träffar sällan dom som man umgicks med på den tiden.

Träffade dig bara några gånger när jag var uppe i Stockholm Svarten, men jag tyckte fruktansvärt bra om dig. Du var en sådan människa som tog nya personer till dig utan att fundera en sekund. Det kan omöjligt finnas någon som tyckte illa om dig.

Beklagar verkligen sorgen till alla som fick äran att känna denna mannen på daglig basis.


Vila i frid mannen, det förtjänar du.

//Peter

 

[Prillan73]

Fruktansvärt jobbigt men otroligt fint var det idag........

 

[Bejbiluss]

Instämmer med dig Prillan. Var en väldigt tung stämning men samtidigt väldigt, väldigt vackert.


Fantastiskt att så många människor samlats för att ta farväl!

 

[Bulldog]

Saknaden är stor och större blir den har jag hört.....

Jocke,
Nu har jag varit på din begravning och det känns långt ifrån rätt att du inte finns här längre.
Jag saknar dig mer än ord kan förklara. För mig är du underbar och kommer alltid att vara!

Du fick mig inse vikten av att kunna ge av mig själv och dela med mig utan att tänka på kostnader, att slåss för det jag verkligen brinner istället för att fokusera på eventuella skador/förluster, att arbeta med det jag gillar och göra det ordentligt istället för att bara vara på arbetet och sträva efter rast.

Det är tomt utan dig och jag saknar våra bruncher och middagar ihop, och förundras fortfarande över att du alltid påstod att du var skyldig mig en till....

Jag är glad över att du tittade förbi och lät mig lyssna till det du tyckte var jobbigt i livet (för att livet inte är/var en dans på rosor var vi båda medvetna om) och att du alltid fanns där för mig när jag behövde prata om saker som var "tuffa" för mig.

Jag saknar att du spontant, sent på vardagskvällarna kunde dyka upp med film, glass och "chirre"....
Vem ska göra det nu???

Tack för att du var en del av mitt liv och att jag fick vara en del av ditt.

"Have a fine party on the other side"

Älskar dig/ Lina

 

[Bejbiluss]

Tänker på dig, saknar dig.

 

[Kakan]

I natt stod jag stil och undrade vad du hitta på för bus där du är, jag gissar att du kör så de rycker och bara är och mår bra.
Men vi här saknar dej.

 

[GSXR1100R]

Jocke... nu lyssnar jag på Metallica och minns alla roliga saker i depån, vi kommer att träffas så småningom igen, jag saknar dig Jocke...

 

[IronMike]

Jocke, du var, är och förblir bästa kamrat oavsett hur långt man hann lära känna dig. Kortfattat men sant.

Jag själv har dock lagt ner hojjar nu, hur lustigt det än låter och hur du än skulle tolkat det -så har jag återupptagit andra och gamla intressen ..jag är dock övertygad om att det räddade mitt liv och säkerligen flera andras liv, från fler tragedier denna sommar, och kommande somrar...

Vad som hänt är oförglömligt och sorgligt, men jag tror alltid gott om framtiden. Den sorgen som framkallades när du gick iväg, den fick många, många andra att inse vad som kan hända medan man har som roligast här i livet. Din olycka räddade förmodligen andras liv, det är jag övertygad om. Och det är min optimistiska tanke i det hela.

Färdiglekt för somligas del, hur mkt du än skulle ogillat tanken -Så är det jag känner .. andra kanske känner för att gasa mer och ännu hårdare, men det får stå för dem. Det kanske krävs en smula anhörighet eller vänskap, för att verklighetsställa sitt eget öde, vad ens egen familj kan råka ut för...förr tänkte jag inte så, men nu gör jag det.

Hojåkningens glädje, är inte värt den eventuella sorgen man utsätter andra för.

Det är ett jävligt kul nöje, men minst lika jävligt missnöje för ens nära och kära...

Så tänker jag nu, så tänkte jag inte tidigare.

Mvh

Micke