Trodde du klagade på p-bolagens etik som endast har vinstmaximering och tillväxt som mål. Sorry.
Och du har en poäng i att varje enskild individs moraliska ställningstagande är viktigare än vilka stråtrövare man sätter i riksdagen, absolut. Problemet är att vi lär oss från födseln att cash is king. Ta för dig annars gör nån annan det. Osv. Äta eller ätas. Och man blir anklagad för att vara kommunist, sosse eller hippie om man vill ha ett samhälle med andra grundvärderingar än dessa. För det är ju så världen fungerar, har alltid gjort det och kommer för alltid göra det.
Och bakom allt detta ligger en känsla: rädsla.
Folk är rädda. Rädda att bli av med sina kära ägodelar, rädda att inte kunna äta sig mätta. Rädda att hamna utanför den där klicken som skaffat sig materiellt välstånd, och som verkar ha det så gött. Så vi satsar på överflöd, det ersätter den där gnagande oron med trygghet.
Och kommer du med ett alternativt system där alla på jorden har det lika halvbra som du, då jävlar har du skitit i det blå skåpet! Ska jag bli av med min hoj, lyxkryssare, jetplan, sommarvilla vid kusten för att du tycker det är moraliskt riktigt? Du ska dö...
Det är därför vi betalar p-böter. För att inte störa ordningen.
Ja, du har helt rätt och jag håller med till fullo. Men ytterligare problem är att vi inte tillåts äta, för det är straffbart. Inte heller jag låter bli att betala p-böter, för gör jag det blir jag av med allt jag har, och även min familj blir lidande. Lapplisor sparkar på dom som redan ligger, trots att dem är samma som oss. Det är förräderi i allra högsta grad