Har ni kännt att ni tröttnat på hojåkning?

[Gustav1]

Man måste ju inte köra som ett svin hela tiden heller. Ta fiskegrejerna på hojen och kör lugnt till sjön och fiska. Dubbelt upp!

 

[rocketer]

Jag tröttnade 92 och höll upp 12 år för att återfalla 04 efter en "provkörning" av en kompis Bandit 1200 på en parkering i 20 km/h , nu finns nog ingen återvändo på den fronten - räkna först hur gammal du är efter 12 år , kanske kromsläde efter det .//R

 

["FUBAR"]

Jag kände så förra sommaren, var huuuur många vackra soldagar som helst som jag hellre gjorde annat på istället för att dra ut med hojen. Satt t.o.m hellre framför datorn än att köra hoj trots att det var en helt perfekt sommardag.
Men så köpte jag motard och nu har jag abstinens varje j-a dag. Som det känns nu så kommer jag aldrig att köpa sporthoj igen...

Har lånat brorsans retta ett par ggr och visst, fart är kul! Men efter en halvtimma på rettan så har körglädjen försvunnit och jag vill grensla min motard och köra på slangen, gena på trottoarer och gräsmattor och leta upp ett och ett annat hopp.

Igår satt jag bokstavligen och bad till vädergudarna att det skulle vara fint väder idag eftersom jag har inte hunnit köra på hela veckan

Köp motard och ge det en chans, men det tog ett par veckor för mig att börja uppskatta det. Så att bara testa kompisens husa/ktm över dagen är knappast en rättvis prövning, kom ihåg att det är ju två helt skilda körstilar.
Tror verkligen inte du kommer ångra dig.

 

[Teo]

Man måste ju inte köra som ett svin hela tiden heller. Ta fiskegrejerna på hojen och kör lugnt till sjön och fiska. Dubbelt upp!

Fiska... Hålla på och nöta en hel eftermidda och OM man har tur får man upp nå´n borre som luktar vassrötter.


Jag har kännt lite likadant mrn det har mer med att alla mina polare jag åkt med har blivit rädda och slutat eller skaffat familj och försvunnit på det sättet.

Jag är också trött på att "åka hoj" i sverige (sthlm) Är att man på onsdagkvällar i fullställ och i små grupper kör bulten/boge för att senare dra och snacka vid rosenhill, skogskyrkogården, tyresö och avslutningsvis Mc Donalds svea.
Om Jag Sätter mig på hojen i jeans och kör ut till mina päron på värmdö eller om Jag kör i stan utan robocopdräkt så orkar folk gå fram och påpeka att jag inte har läder (för det hade Jag ju ingen aning om själv...), Om Jag använder hojen som vardagsfordorn i stället för onsdagkvälkul och en fin tur på samma vägar om och om igen på söndag så är Jag en konstig människa och få stå till svars för en massa.

Jag antar att det är Sverige Jag är trött på och det går ut över hojåkandet. Jag vill bo där folk skiter i hur andra lever sitt liv och har förmågan att sortera fram vilka saker man har anledning/ork att bry sig över.

 

[Fahrer]

Den krypande känslan att lägga hojåkningen på hyllan har jag också varit med om mer eller mindre.

Ställde av hojen och köpte en BMW M Roadster med 321hk för att busa runt med som omväxling. Kan bara säga att jag ångrat mig djupt och bilen är till salu igen.

När jag provade jag på en bandag med hojen blev jag frälst på nytt, motorcykelkörning är nog roligast på en bana men knäet i backen (om man bortser från att busa med en supermotard)

 

[wannagofast]

Hojen står i garaget och när det känns rätt, så blir det en sväng.. Hänger inte upp hela min fritid på mc-körning, finns ju en del annat att pyssla med på sommaren..
Har inga prestationskrav och inget att bevisa, så hojen får stå kvar tills man köper en annan leksak..

 

[don_tomazo]

Jag sålde hojarna och köpte en MTB istället. Mkt ballare!

 

[Romi34]

Mmm i mitt fall har jag kört lagligt (dvs haft körkort) i nio år nu. Man körde för att det var så förbaskat roligt rent ut sagt! Nu på senare tiden så har detta övergått mera åt det hållet som du skrev här ovan!

Jag och en tjej gick skilda vägar för lite sedan... när jag var med henne så kände jag att helt plötsligt var hojåkningen inte ALLT för mig. Nu såhär efteråt känner jag ett stort behov av att köpa en 954:a!


//KaliZ

Bra ide , köp en 954 . Det gjorde jag för ca 3 månader sen , har hunnit bli ca 150 mil på den av mig nu.
Jag var utan hoj i 15 år , köpte hus , fick barn mm. Sen separerade vi och det gick en sommar då jag bara tänkte på att ta upp mitt hojintresse igen. Träffade en ny tjej den sommaren (i fjol). Köpte dock aldrig nån hoj. Men nu finns den här 954:an. Tjejen och jag åker så ofta vi kan , dock är vi kanske lite kräsen och vill ha fint väder.
Klart att alla olycker får en att tänka på om det är värt det , man har ju barn och tjej. Det är sån känsla att köra hoj igen och när dessutom tjejen vill med så är det ju dubbelt kul. Går liksom inte att låta bli att köra.
Får väl se hur länge hojintresset håller i sig. Finns ju mycket annat kul i livet som man vill prova på också.

 

[Blanco]

Du behöver en flickvän .... Det hör jag det!

 

[mb]

Adrenalinet körde jag för när jag var 16. De sista 10 åren har jag mestadels kört för frihetens skull. Fartvinden, accelerationen och kontrollen kommer jag aldrig tröttna på.

Förresten kan man lätt åka iväg med hojen och fiska

 

[Slike]

Men varför är det så få människor från djursholm som åker sporthoj jämfört med västerhaninge t ex, bla,bla

Bulten killen bulten, därför samlas det hojidioter härute i V-H

Skaffade motard å det va det bästa jag gjort, bladen står oanvänd sen dess

 

[Mammas Nya Kille]

http://soe.se/info/grushoj/grushoj.htm

Skaffa en hyffsat potent grushoj, det gör garanterat susen

Föresten, skulle inte du börja tävla?

 

[[PlastRaket]]

jag har tröttnat på att köra fortfort, det är allt
byggde om bettan lite och började köra små kurviga vägar istället, varje gång är som en dröm, får knappt av hjälmen, för flinet innanför visiret tar emot.
Nu kan man lugnt och behagligt dom dagar man så vill för både axlar och nacke klarar långa sträckor i farter under 120. Ren njutning varje gång

 

[Bajen-Sam]

Älskar att köra hoj men tiden räcker ju inte till, idag tog jag dock med mig gumman på en tur på ca 20 mil och ungarna fick klara sig själva. Riktig skönt att komma ut och bara njuta på lite kurviga vägar tillsammans utan barn och bara känna lite frihet.

 

[Veritas]

Bulten killen bulten, därför samlas det hojidioter härute i V-H

Skaffade motard å det va det bästa jag gjort, bladen står oanvänd sen dess

Ähhhh nu ljuger du brysschan,vet att du suktar efter sporthoj igen,sätt i ihop skördeströskan du har i garaget å ut å kneeeeeskrapa lite

 

[knetulf]

Går upp och käkar frukost. Tittar ut, solen skiner inte ett moln på himlen.
Traskar ut i hallen och drar på sig skinnstället. Bara lukten av stället och ljudet när dragkedjan går upp till halsen. Knäpper till av knäppet längst upp i halsen. Drar hjälmen över huvudet och knäpper. Handskar på.
Ut och startar. Bara ljudet (visserligen inget upphetsande med mitt ljud )
Känna lukten av avgaser. Sätta sig på hojen och pilla i 1 och så iväg till rödmarkering på dom flesta växlar. Makalös känsla!!
Tog mitt kort i torsdags. Kan vara därför man är så tänd på att bara sticka iväg så fort man får en ledig stund.
Bara accelerera upp och farten stiger. Jag började inte leva fullt ut förrän i torsdags!!! Men nu lever jag, det känner jag!!

 

[IronMike]

Mitt tips är att aldrig ha samma hoj i många år.
Jag byter hoj ungefär vart tredje år och det är alltid intressant
med en ny hoj

det har inte hjälpt mig ...som typ bytt 3 gånger per säsong.

--

nej men idag känns det bättre, jag har beslutat mig för att köpa något jag vill ha istället för att få för sig att köpa en "lugnare" hoj för gatåka..som jag gjorde med sv'n

(ngt som säkert var en orsak till gårdagens deprimerade inlägg - kör taxi, och blir omkörd av hojåkare dagarna i ändå när det är vackert väder...så blir man ledig, då regnar det *suck*)

Bulten killen bulten, därför samlas det hojidioter härute i V-H

Skaffade motard å det va det bästa jag gjort, bladen står oanvänd sen dess

man kanske skulle testa motard då ... fast man sitter jävligt illa, en heffaklump som jag

kanske kromsläde efter det .//R

haha nej aldrig.. har man hoj så vill man ju ha "värst", eller nåt som går undan, jag har helre volvo med taklucka än hd med fransar

 

[Lam-Kaka]

det har inte hjälpt mig ...som typ bytt 3 gånger per säsong.

--

nej men idag känns det bättre, jag har beslutat mig för att köpa något jag vill ha istället för att få för sig att köpa en "lugnare" hoj för gatåka..som jag gjorde med sv'n

(ngt som säkert var en orsak till gårdagens deprimerade inlägg - kör taxi, och blir omkörd av hojåkare dagarna i ändå när det är vackert väder...så blir man ledig, då regnar det *suck*)



man kanske skulle testa motard då ... fast man sitter jävligt illa, en heffaklump som jag



haha nej aldrig.. har man hoj så vill man ju ha "värst", eller nåt som går undan, jag har helre volvo med taklucka än hd med fransar

Sälj japsen och köp en mille så kommer du trivas igen , eller varför inte testa aprilias motard man ser ju hur kul Olof har med sin...

http://www.mortec.se/e107_plugins/autogallery/autogallery.php?show=Film 2006/pitea_supermoto.wmv

 

[Rappe]

Jag sålde hojarna och köpte en MTB istället. Mkt ballare!

inte ballare vännen.. bara mycket billigare.. tjipp.

 

[Rider71]

Tröttnat på hojåkning !!!

Tjena Iron Mike !

Det låter tråkigt att du känner så, men du säger utsätta dig för risker, köra maximalt vad hojen kunnat ge o gå på begravningar......det låter som om du är en våghals alltså, måste man köra så fort jämt kan man inte ta det lugnt ibland också för man kan känna "njutning" då också.....jag har alltid ända sen 94 när jag tog bågekortet känt mig mer tillfreds på "hojen" samt säkrare o även stolt över mitt hojåkande o titel som "Knutte" än jag någonsin känt tidigare än och sitta i en burk med fyra hjul (bil så klart) !!!

Jag har även vart med om en olycka med min hoj förra året, ingen höghastighets vurpa typ 100km/h men än dock flög pga av en jordhög c:a 2-3m upp i luften o c:a 5-6m framåt dock endast med hojen skrotnings färdig o jag med lätt kompression och liten spricka mellan 5-6 kotan, men ändå dagen efter hade jag inga tankar som helst på o sluta åka hoj.....dels för den enorma "livskvalite" jag får ihop med hojåkningen o träffa så många trevliga o
ordningsamma "knuttar" som jag fått träffa under årens gång.....för det var inte "hojens" fel att jag "vurpade" utan föraren bakom styret alltså "jag" därför "lär" jag mig av det misstaget som jag aldrig gjort tidigare och ska aldrig hända "igen" !!

Det är ju så att en del är inte "gjorda" för det här med hojåkning, för mig så är hojåkning som "knark" (alltså beroende) jag tynar bort sakta men säkert om jag inte får "åka hoj" på "lång tid".....tycker det är tråkigt om du slutar o åka hoj.....men det är ju ditt "beslut" !

Mvh/Kenneth
UPPSALA

Stundtals känner man ingen motivation, fint väder, man är ledig, men nej -känns inge kul, känns fel. Tankar kring vad som kan hända sprider sig, samtidigt som man känner att man gjort samma sak om och om igen. Att man kört så fort man kunnat och vad hojjen kunnat ge, man har upplevt stunder där alla sinnen levt ut "typ" maximalt. Jättespännande, för att sedan avta, för att sedan bli till vardag...varpå man känner sug efter andra utmaningar, eller andra sysselsättningar som bidrar till livskvalitet eller njutning.

Senast när jag va ledig och samtidigt som det föll in på en dag med vackert väder, så packade jag min väska, tog fiskegrejjerna och stack. Tog bilen långt ut på värmdö, total tystnad, en spegelblank sjö, drog några kasst. Andades frisk luft och mådde gott, tänkte på alla fartfyllda äventyr man varit med om, men vad är skönast, vilket ger mest behag. För första gången på länge så kände jag en total sinnesro som inte var förknippad med fart, stillsam, men ändå totalt skön. Tänkte på hojåkning, om det ändå inte var höjden av känsla, men nej, jag mådde så bra där ute för mig själv. Kom bara på att associera hojåkning med död, olyckor, sorgsna anhöriga och vit kista, ledig klädsel. Varför ska jag lägga så mycket pengar, på att riskera mitt liv? Snacka om att kasta pengar i sjön. Som om man ansträngde sig för att utsätta sig själv och sina anhöriga för faror.

Har ni kännt så?

Kanske bara för tillfället har en svacka med medioker hoj...kanske måste slå till på stort för att komma back on track, turboladda?!

Vet inte vad, men just nu så talar för mkt emot hojåkning, utgifter, skatter, försäkring, samhället i övrigt, risker..för en känsla man känner utan och innantill.

Man kanske började åka hoj för att något annan i ens liv saknades? ...sen när livet i övrigt är komplett så blir det för dyrbart att riskera? Vad vet jag. Men varför är det så få människor från djursholm som åker sporthoj jämfört med västerhaninge t ex, har det ngt med saken att göra?

ÄSch, kluven..det är dags för en bombar-repa, sen utvärdering. De "felaktiga tankarna" kom att tänkas på herromkvällen, då man fick sladd med bil, pga av vägsabotage, ynglingar som dumpat spanska loppor från en gångbro över motorvägen, hade man åkt hoj hade man varit död i dagsläget. Man är sårbar på hoj, vilket inte alla tycks inse. "man bara drar på och gasar helvet"