Jag vet att det här inte är "Familjeliv" men...

[korvgubbe]

Hmm jag vet att det inte funkar som ett företag. Provade med att placera ut mina "tillgångar" lite varstans,, jäfvlar vad jag fick skit för det..

Outsourcing av core business kan leda till problem med bolagsstyrelsen.

 

[KGK]

Ja herregud ja, varför söka läkarvård för benbrott liksom, det som itne naturen eller polarna kan fixa är nog itne värt att fixa.

Ganska stor skillnad på att fixa fysiska grejer som ett benbrott jämfört med ett förhållande..., fysiska grejer fixas ganska lätt.

 

[Biturbo]

Bra tänkt, jag är som din sambo, jag skulle aldrig gå till familjerådgivning, kan man inte lösa det med de man känner osv. så får det vara.

Dummaste jag hört.

Känner man inte att man är villig att utforska alla möjligheter och utvägar för att få sin relation på fötter så är det ju lika bra att lägga ner direkt då man uppenbart inte har kvinnan i sitt liv på andra sidan köksbordet.

 

[blueridge]

Ganska stor skillnad på att fixa fysiska grejer som ett benbrott jämfört med ett förhållande..., fysiska grejer fixas ganska lätt.

Hm, du tycker inte att du säger emot dig själv en aning där?

 

[KGK]

Dummaste jag hört.

Känner man inte att man är villig att utforska alla möjligheter och utvägar för att få sin relation på fötter så är det ju lika bra att lägga ner direkt då man uppenbart inte har kvinnan i sitt liv på andra sidan köksbordet.

Har man kvinnan i sitt liv på andra sidan köksbordet behöver man inte krångla så för att få relationen på fötter...

 

[Biturbo]

Har man kvinnan i sitt liv på andra sidan köksbordet behöver man inte krångla så för att få relationen på fötter...

Jo tjena.

Du insåg kanske inte att du precis skrev "kvinna" och "inte krångla" i samma mening?

 

[Teo]

Jag har lärt (surt) mig att allt handlar om ärlig komunikation.

 

[KGK]

Hm, du tycker inte att du säger emot dig själv en aning där?

Nej, att rädda ett förhållande är förmodlgen en långt svårare uppgift än att fixa ett benbrott.

Jo tjena.

Du insåg kanske inte att du precis skrev "kvinna" och "inte krångla" i samma mening?

Mm

 

[blueridge]

Nej, att rädda ett förhållande är förmodlgen en långt svårare uppgift än att fixa ett benbrott.

..och därför använder jag mig av polarna och lite vingklippt halvsunt förnuft (det brukar ju vara som mest tillräkneligt när det krisar), när det gäller enklare saker brukar jag vända mig till expertis med kompetens och mångårig utbildning på området, ungefär?

 

[Biturbo]

Nej, att rädda ett förhållande är förmodlgen en långt svårare uppgift än att fixa ett benbrott.

Är du en sådan som aldrig skulle gå till en psykolog heller även om du hamnade i djup depression och blev suicidal?

 

[KGK]

..och därför använder jag mig av polarna och lite vingklippt halvsunt förnuft (det brukar ju vara som mest tillräkneligt när det krisar), när det gäller enklare saker brukar jag vända mig till expertis med kompetens och mångårig utbildning på området; ungefär?

det är kompetensen på området som jag tvivlar på, finns nog duktiga men dom är nog inte så många.

Är du en sådan som aldrig skulle gå till en psykolog heller även om du hamnade i djup depression och blev suicidal?

Nej, men inte första taget då jag inte heller går till doktorn i första taget i andra fall heller.

 

[Dreggel]

Ja herregud ja, varför söka läkarvård för benbrott liksom, det som itne naturen eller polarna kan fixa är nog itne värt att fixa.

Jag tror han menar mer typ: Om man har en framtand som e svart och smakar tåfis, och som rör sig från 90-145 grader bara man tittar på den så kan man lika gärna pilla bort den själv som att låta en tandläkare göra det för 4500:-.

Jag tycker KGK har rätt. Såna där relations"experter" e fan bara bullshit. Kan man inte fixa det själv tillsammans med sin partner eller i värsta fall ihop med polare eller släktingar då kan man lika gärna lägga ner.
Men å andra sidan så är jag en sån som tänker innan jag gör saker och inte efter.

 

[Biturbo]

Jag tror han menar mer typ: Om man har en framtand som e svart och smakar tåfis, och som rör sig från 90-145 grader bara man tittar på den så kan man lika gärna pilla bort den själv som att låta en tandläkare göra det för 4500:-.

Jag tycker KGK har rätt. Såna där relations"experter" e fan bara bullshit. Kan man inte fixa det själv tillsammans med sin partner eller i värsta fall ihop med polare eller släktingar då kan man lika gärna lägga ner.
Men å andra sidan så är jag en sån som tänker innan jag gör saker och inte efter.

Vilken skräll att du, din grottman, hade den åsikten..

 

[blueridge]

det är kompetensen på området som jag tvivlar på, finns nog duktiga men dom är nog inte så många.

Ville bara peka på det motsägelsefulla i ditt resonemang. Skall jag ut och flyga ser jag helst att en kunnig mekaniker kollat igenom planet och inte någon teknikfientlig botaniker tex. När man ser hur lätt det blir fel när kunniga läkare pusslar ihop ens extremiteter, förstår man att det finns anledning till ännu större omsorg i valet av dem som skall rota i våra betydligt ömtåligare inren, har polare den kompetensen per automatik för att de är polare?

Visst finns det mycket lustigt folk i den branschen och man måste ju inte nöja sig med första bästa. Jag valde nog i det här sammanhanget att se begreppet "familjerådgivning" som ett samlingsnamn för opartisk hjälp utifrån. Polare är guld och betyder massor när det gungar i tillvaron. När det gäller relationsproblematik är dock partiskhet, historik mm många gånger ett problem. Häll några öl på det och problemlösningsförmågan är i topp...hamendö!

 

[Steffo_b]

Oj. Du har hamnat i en ganska jobbig situation verkar det som.

Som någon skrivit tidigare i tråden så är väl anledningen till att ni hamnat där bristande kommunikation och då i synnerhet att du istället för att försöka använda din sambo som stöd och hitta styrka där försökt bära det jobbiga själv och därigenom blivit mer innesluten och frånvarande.

Det är ju väldigt lätt att känna att man inte vill besvära med sina problem och vara en börda. Men samtidigt kan nog dom flesta skriva under på att om ens partner kryper intill på kvällen och berättar om något jobbigt som hänt under dagen så betraktar man det inte som att man får någons problem utan som att man får vara delaktig.
Det stora problemet i det sammanhanget är väl att män har en tendens att leverera en snabb lösning på problemet. Uttalandet "Mina kollegor är så jobbiga" riskerar att ganska snabbt få svaret "byt jobb då" eftersom det är så män pratar med varandra.
Det går att träna bort det beteendet men det kräver upprepad försäkran om att det inte är lösningen på problemet du är ute efter utan bara att du vill ligga intill och känna att allt omkring är betydelselös och att du bara vill ventilera lite. Sen är det upp till honom att bedöma hur många gånger han står ut med att höra det. för förr eller senare finns ju risken att det blir jobbigt.

Jag vet ju inte så mycket om tidsförhållandena sedan du fixade ditt arbetsliv och blev "dig själv" igen men jag antar att det inte gått alltför lång tid.
Det troliga är att din självvalda "isolering" gjort att han under en längre tid kännt sig oönskad, avvisad och kanske sårad. Kanske har han försökt med sex men blivit avvisad. Efter en tid av det så har han antagligen långsamt stängt av själv för att det blir för jobbigt i längden med avvisande efter avvisande. Då är det enklare att försöka intala sig själv att man inte bryr sig så mycket och stänga ned. Det innebär att han också delvis stänger av sin sexlust, vilket du ju redan märkt.
När sedan du får ordning på din situation så tror du att allt skall vara som vanligt igen men han kan inte tändas igen på samma sätt som en glödlampa. Det tar tid att sjunka undan dit han är nu och det tar ett tag för honom att komma upp igen. Om han kan komma upp igen.

Det faktum att han faktiskt stannat kvar talar för att det finns en chans att det går att reparera skadan. Men det kommer att kräva en del arbete.
För det första så tror jag att du ska avstå från att försöka reparera det med sex. Risken finns att det får motsatt effekt om han får känslan av att du vill ha sex i syfte att försöka få honom på glatt humör. Och en del av ditt syfte var väl att få honom glad eller?
Sexet kommer naturligt när han kommit tillbaka tillräckligt mycket. Frånvaron av sex är i första hand en signal på att förtroligheten i erat förhållande är dålig snarare än att det skulle vara orsaken till den bristfälliga förtroligheten.
Ni behöver prata och umgås. Ni måste börja dela varandras liv igen. Hitta på något roligt tillsammans. Ligg intill på kvällen och diskutera precis vad som helst. (Efter att ni först rett ut att ni båda vill reparera förhållandet och att ni båda fått förklara hur ni känner och tänker.)
Det kan till och med funka att ligga intill och diskutera er situation. Ett problem som läggs fram när man ligger intill tas lättare som ett problem som man ska lösa tillsammans än om man lägger fram det när man sitter på varsin sida om köksbordet.

Att han verkar lite svår att prata med kan nog tänkas ha sin orsak i just det att han stängt ned och jag tror att det kan tänkas att du måste vara lite tålmodig för att det ska släppa.

Det viktigaste av allt är att diskussionerna ska vara inriktade på "Jag vill ha dig tillbaka. Vad ska vi göra för att reparera det här? Vad kan jag göra" och till varje pris undvika uttalanden i stil med "du är ju så frånvarande och,,,,,"
Ni ska inte lägga skuld på någon utan ni har ett gemensamt problem som ni båda ska hjälpas åt att lösa.
Det finns dock en risk att han när han vaknar upp så kommer han att ge dig lite skit för hur du varit tidigare och hanterat den situationen. Det är nog i så fall tyvärr något som du får ta. För jag tror att ditt val att isolera dig var helt och hållet ditt och inget som han kunde påverka i särskilt hög grad.

Känner ni att ni inte grejar det på egen hand så tror jag faktiskt att det kan vara en bra idé att gå till en familjerådgivning eller liknande för att få igång diskussionen och kommunikationen. Det krävs ibland att någon utomstående 3:e part verkar som tolk för att man ska få upp förståelsen för varandra och börja lyssna.

Som fotnot kan jag säga att mina råd används helt på egen risk då de är baserade på den lilla information som fanns i ditt första inlägg och erfarenheter som jag själv och personer i min omgivning varit med om. Jag är ingalunda certifierad förhållandereparatör. Men jag vet en del om hur killar kan bete sig och känna när man känner sig åsidosatt.

Hoppas att det ordnar sig för dig.

 

[blueridge]

Nej, men inte första taget då jag inte heller går till doktorn i första taget i andra fall heller.

Inte med det i exemplet nämnda brutna benet heller?

 

[korvgubbe]

Förstår att många är livrädda för "relationsexperter" eftersom det i de flesta fall skulle innebära att de tvingas erkänna sina egna brister och dessutom riskera att tvingas ändra sitt egna beteende för att rädda förhållandet...

- Jag packar hellre min skit å drar än låter nån djävla blockflöjtare säga åt mig hur jag ska bete mig därhemma! De är ju feminister och kommunister allihop!

 

[Dreggel]

Nej, egentligen inget av ovanstående. Jag har bara varit jag. Det räckte ju tidigare. Det är det som är problemet liksom, att jag bara trodde att det var att ta vid där det hela slutade, om du förstår hur jag menar. Men någonstans på vägen, när jag var för upptagen med mina egna bekymmer, så "tappade" jag min sambo.

Men jag tror att jag, som sagt, måste fråga om det finns någon annan först. Och sen utgå därifrån.

Tack till er som orkat läsa och svara, det betyder mycket för mig!

Jag har läst allt du har skrivit och har faktiskt lite erfarenhet från att vara i hans situation. Det värsta du kan göra är att försöka fixa det här problemet med "ligga" som många här föreslår.
Saken är den att hur sjukt det än låter så tror jag han helt enkelt har stängt av sitt ligga. Om du då kommer och trycker ligga i ansiktet på honom så får han avsmak och ju mer ligga du kommer med desto mer avsmak kommer han att få. Man ska aldrig vara för "på" eller efterhängsen, det får oftast omvänd effekt.
Jag tycker du ska plantera ett mentalt "bete" hos honom, tala om för honom hur mycket han betyder för dig och hur mycket han är värd för dig. Sedan lämnar du honom ifred. Du ska inte vara direkt avvisande men absolut inte "på" heller. Ge det lite tid och se om han nappar på betet, för om han har nåt kvar för dig i kroppen som kommer han så småningom komma smygandes.

Om det inte ger nåt resultat kan ni nog lägga ner hela verksamheten, för då finns det inte en psykolog i världen som kan rädda det åt er.

My 2 cents.

 

[Madhonda]

Men jag tror att jag, som sagt, måste fråga om det finns någon annan först. Och sen utgå därifrån.

Det kanske är så att ni inte längre är dom ni var, när ni inledde erat förhållande.

Din kille vill helt enkelt inte ha den nya tjejen du har blivit. Det är såklart trist när sånt händer. Men fullt naturligt att människor utvecklas åt olika håll.

Vet inte hur gamla ni är. Men har man inte passerat 30 strecket så är det inte säkert att man har koll vad man vill, vem man är, eller vem man blir. Det har man kanske inte efter 30 heller. Och det finns såklart undantag åt andra hållet.

I värsta fall så har din kille hittat sig en "trösttjej". Medan du hade fullt upp med dig själv, så ledsnade han på att vänta.

Visst kan man försöka med utmanande sex och sånt. Men för vems skull och i vilket syfte. Ett schysst knull med den som en gång älskade en.!? Nää...vill han inte ge dig sitt hjärta så finns det ingen anledning att locka tillbaka honom med din kropp. Om inte ett schysst knull är syftet förstås.

Ta tjuren vid hornen och "fronta" honom. Fråga vad han vill med framtiden. Är du en del av den...eller är det försent. Bättre att i så fall få ett avslut och gå vidare.

Ingen som har sagt att det är lätt och går smärtfritt. Att frigöra sig från en annan människa kräver mod och styrka och en hel del tårar.

MEN man kommer vidare...och lyckan väntar en bit fram på livets väg.

/Mad

 

[Dreggel]

Vilken skräll att du, din grottman, hade den åsikten..