Känslan e borta!

[AleX]

JoS

det glömde jag skriva,,,,

1600 i böter för fortkörning gör ju att man inte direkt blir överlycklig heller..

Tyvärr blir man nog bilburen nästa år.
kanske 125an som komplement..

Lite skärpning ......
Tankeställare får man nästan varje dag..
lägg inte av o kör mc men kankse ett litet avbrott o de kommer du få under vintern sen till sommaren så ut o kör lugnt o sansatt..

 

[Kaxen]

Sen är det väl inte helt riskfritt att köra bil heller.
Inte tala om hur farligt det är att leva! Man kan ju dö!

Alvarligt talat, jag tror att dom flesta av oss har varit med om något som satt sig i bakhuvudet. Men bara för det ska man väl inte sluta med dom sakerna som känns bra, eller? Om man skulle kalkylera alla risker man tar varje dag & fråga sig om det är värt det, så blir det nog skyddsrum & kronans konserver tills åren tar slut.

Lev medans tid är, sen kan det vara försent.

 

[Jokela]

Hmm känner igen mig exakt...jag blev av med kortet förra hösten och sålde hojen direkt efter! Orsak? Jag blev väl grinig...

Denna sommar skulle jag åka iväg till Thailand och Japan ett tag, så köpa hoj var inte aktuellt till vårkanten då jag behövde alla pengar till resan.

Nu när jag kom hem i mitten av augusti hade fler polare tagit mc-kort och jag kände att det skulle vara kul att köra med dom.

Så jag inhandlade en Yamaha R1 03:a och allt var frid och fröjd...trodde jag.

Man har blivit paranoid och ser mc-poliser överallt ( nä så allvarligt är det inte..men ni förstår ) vågar inte släppa loss på favoritvägarna som man gjorde förut. Har fått en känsla av att något hemskt kommer hända snart. Tror att det ligger grus i varje kurva osv..

Säkert har de olyckliga händelserna med vissa av våra numera forna medlemmar satt sina spår.

Visst håller jag med om att man lika gärna kan råka ut för en olycka när man kör bil, men för mig är bil och mc helt olika världar.

Sen att betala dyra försäkringspengar, service kostnader, däck m.m när man inte uppskattar körningen på samma sätt som man gjorde förut känns bara meningslöst.

Så nu har jag beslutat att sälja gatmaskinen för att pröva på RR, det som jag uppskattade mest när jag satt på bågen ( och för att den där Apstrutsen ska sluta tjata!! )

Vem vet, har sett massa trådar om att bankörning aldrig kan ersätta gatåkning och det stämmer säkert. Samma frihetskänsla kommer nog inte infinna sig.

Så vad framtiden vill får vi se...inte omöjligt att jag kommer tillbaka med nytt mod för gatan.

Jaja ska sluta babbla massa trams nu.......

/Fredrik

 

[Mavve]

Kör när du känner för det.

Jag frös nästan ihjäl idag när jag skulle hem från jobbet. Det var inget kul alls att köra. jag har bara kört 4veckor detta året och jag är nöjd Jag uppnådde mina mål för i år så....

Ställ av den och släng in en annons. Blir du sugen och den står kvar nästa år så bara ut med dig.

750RR

 

[Ugluk]

Försök ta det med ro JonneBoy. Du ska se att en vinters mc-celibat gör underverk med entusiasmen när det väl blir säsong igen. Det är säkert bara en liten höstdepression.
Bästa boten är att putsa och skruva hela vintern genom.

 

[Iceman1975]

Är jag den enda som förstår Jonne? Klart man blir less på en 125:a..

Som många sagt, tänker man på de dagliga riskerna man tar i allt så ska man nog tänka om.. Hur kul är det att leva annars?

Klotatde med min hoj iår, och det var nog det bättre som hänt mig..
Visserligen sitter det i fortfarande och vågar inte lika mycket som innan...
Men lärde mig ta det lugnare..

Och till de som bara tycker om att köra fort hela tiden...
Sälj och lämna in A behörigheten..

//Nichlas

 

[Valrog]

Så rätt!

har också psykspärrar efter min krasch..vet precis hur jävlöa trist det är! särskilt när man är ett gäng som är ute och alla får vänta på en hela tiden.kroppen blir stel i varenda kurva och det är mest obehagligt.min har börjat släppa lite men dt har tagit sedan i 10 maj och nu är ju sommaren snart slut,så detta år var inte det bästa för min hojåkning.men man ska ju upp på hästen fort som fan igen<

en annan lösning kan ju vara valfett...

Jag känner igen det där.
Va och hälsade på i en lastbil förra året i en 90 graders kurva!
Han snodde hela vägen den JÄVELN.
Fick ligga en hel månad på sjukan, blev av med två tår på vänsterfoten.
Det här året har man åkt med en hemsk känsla i hela kroppen i vartenda kurva (Kurvskräck).
Den börjar ioch för sig släppa, men man får jobba på det.

 

[jomo]

Efter 11 års moget övervägande har jag börjat köra hoj igen. Anledningen till det långa uppehållet var att jag som 17-åring stod hemma hos mina päron och tvättade min 125:a. Farsan kom tillbaka från kiosken med sin Intruder, körde i ca 40 km/h när en vänsterparkerad bil svängde ut. Jag såg hela kraschen. 20% invalid är han fortfarande.. Någon vecka efteråt smäller grannen, en barndomskamrat, med en älg i 90. Koma i 3 veckor och har fortfarande men av kraschen. Jag sålde hojen direkt och tog körkort för bil.

Hojintresset har funnits kvar hela tiden, men de första åren kände jag mig äcklad när någon snackade om hojar. Tyckte att de var idioter. De senaste åren har tankarna krupit tillbaka och nu i vintras bestämde jag mig för att ta det tunga kortet och börja köra igen. Familjen blev lagom glad men köpte det ändå.

Nu när jag är ute och kör så finns dessa händelser i huvudet hela tiden, men de förtar inte glädjen att köra hoj! De är bara en ständig påminnelse om hur viktigt det är att har bra skyddsutrustning, alltid vara koncentrerad och att aldrig, aldrig tappa omdömet! Jo, jag kör också för fort, men jag gör det på rätt ställen och vid rätt tidpunkt på dygnet. Jag tror inte jag har så mycket tråkigare för det.

Spärrar är BRA att ha, speciellt när man åker mycket bland plåtälgar (bilar). Under rätt förutsättningar (bana) med rätt skyddsutrustning kommer även jag att flytta fram mina spärrar.

Folk får gärna tycka att man kör som en mes, det gör inget! Jag är i alla fall övertygad om att det är mitt omdöme som gör att jag "backar av" lite tidigare än många och inte att jag är feg och fullständigt talanglös! (Det sistnämnda kan iofs vara sant, men det hör inte hit..)

I många fall tror jag att folk som blir rädda och slutar åka hoj helt enkelt inte hade tillräckligt med respekt för hojåkning innan. För att bli en långlivad knutte som också har kul på hojen tror jag att man skall ha massor av RESPEKT för vad man gör men ingen RÄDSLA!

Jonne boy: Känner du att du behöver lägga hjälmen på hyllan ett tag är det inget fel i det! Har du ett äkta intresse kommer det tillbaka med full kraft den dag du känner att det är dags, oavsett om det kommer till våren eller om 11 år.

 

[UnderDOG]

Känner man bara sig själv och inte litar helt på underlaget samt inte litar alls på ovan nämnda plåtälgar så ska man nog kunna klara sig.
Jag känner mig själv såpass bra att jag inte gav mig ut på säsongens första körning med WCX-arna från G-platsen i år, för jag hade inte kört mer än ett par timmar sen jag hämtade hojen då. Visste att om jag skulle bli tvungen att göra en undanmanöver i de farterna med så lite mil i kroppen så skulle det gå åt helvete.
Min fina lilla lowsider i Juni gjorde att jag lärde mig att aldrig ta för givet att man har samma fäste genom en hel kurva, ens mitt inne i stan.
Förstår inte hur de kan placera en dagvattenbrunn mitt i en skarp kurva, brunnslock är hala..

//A.

 

[Rammstein]

5 året för mig nu å varje gång jag vet att jag ska ut å köra så blir jag helt pirrig i hela kroppen. Love it!

Samma här... har kört snart 1800mil i år, ändå så hinner man knappt knäppa hjälmen när man ska ut och köra.
När man jobbar så går 70% av tankarna till wheelies mm

 

[Iceman1975]

Folk får gärna tycka att man kör som en mes, det gör inget! Jag är i alla fall övertygad om att det är mitt omdöme som gör att jag "backar av" lite tidigare än många och inte att jag är feg och fullständigt talanglös! (Det sistnämnda kan iofs vara sant, men det hör inte hit..)

.

Det bevisar ju bara att du kör med insidan..

 

[Plåtniklas]

Man blir lite pirrig, det blir man, lite som kärlek, fast inte till nått fysiskt utan bara känslan.

BB: Prövar du bana är du fast, det är där man verkligen får in känslan. Jag ska försöka köra minst 4-5 gånger nästa säsong.
Fan vad skönt att slippa tänka på utspilld diesel, grus, kvistar, biljävlar och frostskadad vägbana. Man kan i stort sett lita på underlaget helt och vet att det faktiskt är din egen skicklighet som sätter begränsningarna.
Befriande, men samtidigt bland det mest påfrestande jag varit med om. Var helt slut psykiskt och fysiskt efter min första bandag.

//A.

Nu har jag ju bara kört på gokartbana än men jag håller med till 100%! Man kan liksom helt koncentrera sig på körningen istället för alla omkringliggande saker.

Bana>>vägåkning, any day.

 

[Croft]

Det kanske vore dags att dom här som inte har kul när mätaren visar under 200 överväger byte till annan typ av hoj? Trots sajtens namn...

Sporthojar är toppen men inte direkt gjorda för att köra 90 med. Andra hojtyper är nog roligare i lägre hastigheter. Motard? Offroad?

 

[Silwer]

sen ska man väl inet hymla med att alla som köper hoj inte kommer köra för evigt, andra intressen dyker upp eller så märker man att det där inte var så kul som man trodde.
Jag märker iaf att det är väldigt vanligt med folk som bara åker nåt eller ett par år.
Sen beror det ju på vad man har för hoj med, jag blir tex måttligt upplivad av att tänka på att åka en sväng på XRen.

 

[Racerpelle]

På inlärningskurvan kommer man förr eller senare till en punkt av tvivel, det är naturligt o bra.
Det är OK att avstå, eller fortsätta, bara man vet att man gjort ett val.

Fortsätter man efter ett sånt beslut brukar man få större tillfredställelse av det man gör.

Lycka till / Racerpelle

 

[Bruno]

leka, leka, leka!!!!!!, vad mer handlar livet om. nu när man är gammal så letar man skåpbil att ha hojen på. blir ingen gat körning nästa år då jag bara använder ett hjul på samma ställe. har kört i tre år och har kommit fram till att jag har inget intresse för att köra på gatan, det ända jag tänker på är nästa trick.

som är nohander wheelie, ståendes på bakre fotpinnarna.

synd bara att jag har lunginflamation och det kan man oxå dö av.

swedie, vi borde ordna någon form av träningstillfällen nästa år då de bästa stuntarna i sverige tränar tillsammans, brukar bli maximal utveckling då.

 

[Mike]

Tja, jag kan förstå Jonne_boy, det är ju inge vidare känsla man får när nåting dåligt inträffat..men Mattias har som vanligt en poäng.

Jag kan summera så här:

Har idagsläget haft KK i 17år! för hoj varav några år gick bort till annan aktivitet än mcåka ..jag gjorde en hygglig vurpa i slutet på -80talet när jag vred sönder ena knät, men sedan hållit mig på hjulen tills för ett par år sen..

Nu är det en annan melodi, idags dato så har jag lyckats med skammen att skrota 1 hoj och knöckla sönder 2 inom loppet av 3år...klarde mig själv hyffsat innan sista smällen då jag blev påkörd av en äldre dam (klassiker),inte i hög fart men smällen blev det värre med, krossade fler ryggkotor med div. nervskador och är idag,ett år efter smällen fortfarande delvis sjukskriven.

Men , lägga hojåkandet på hyllan.....nädu!
Jag har insett att jag fått mina chanser nu..jag kommer inte att klara nästa smäll...jag måste sålunda släppa på trotteln för att överhuvudtaget överleva..men är det priset för att fortsätta åka..tja, svårt val eller?

Det finns inget bättre än att fara fram längs vägarna, oavsett fart, och bara få den där härliga "feelingen"!!

Men ,precis som många andra så fick man efter varje smäll en osäkerhetskänsla, framförallt i kurvorna, det bara går inte att svänga osv... grusnojja,traktorer, hästar, ungar..listan blir lång..

Dock så uppenbarade sig en helt ny dimension detta år när jag fick möjligheten att köra...BANA!!!!
Och som alla andra säger...ska man köra hoj på RIKTIGT,tja då e det på banan, alla fördelar med det har fler skrivit om och det stämmer till 100%

Den där osäkerheten i böjarna kunde man varv på varv slipa bort, man VET att inget skit kommer runt hörnet,det är bara att koncentrera sig på spåret och flytet!!
Ballfaktorn att leka Rossi är OBESKRIVBAR!!
Att bara få känslan av en perfekt ingång i Hårnålen,känna pucken nudda backen å bara vrida på ur kurvan..fasen,det är ju rena rama poesin!!Hahahahahaha!!!
I år lyckades jag få åka 3ggr på banan, nästa år så är det MINST det dubbla som gäller om ekonomin klaffar!!

Mitt råd är...lägg inte handskarna på hyllan ...ta lite semester över vintern, kom igen med nya krafter på vårkanten och lägg ett par varv på banan så ska du se att känslan med mc-åka är garanterat tillbax!!!

 

[955i]

Formsvacka...

Det är naturligt om du kanske inte har riktigt samma glöd som innan, att det kanske rentav kan kännas lite "läskigt". Om man varit i backen eller råkat ut för något annat lätt traumatiskt blir man mer medveten och ser kanske saker på ett annat sätt när man åker igen. Det kanse känns stelt och träigt när det svänger, man ser poliser, bilar, grus, älgar, svängande bilar och annat lite beroende på vad som orsakat svackan i mc-åkningen.

Dock kommer du lätt ha dina bra och dåliga dagar på hojen, precis som med allt annat i livet.

Jag har nog alltid kört med insidan, tar kör lugnare än många men är snabbare än andra, jag gjorde en marksyning förra året och efter det såg man på åkningen med andra ögon, dock bestämde jag mig samma dag att jag skulle åka igen, vilket jag gjorde några månader senare så långt var det inget som helst konstigt. Dock så är det inte 100% som förr, men jag jobbar på det.

Idag tycker jag fortfarande det är kul att åka, jag känner behovet av att få köra och det är fortfarande jävligt kul. Det kan kännas lite obehagligt ibland för några sekunder när vägen svänger, på en man kanske inte kan eller då en skymd kurva dyker upp, sen går det över och erfarenheten tar över (vilket är bra).

Nåja, du kommer igen om du själv vill! Den enda som kan fixa det här eller svara på det är du, jag tror dock att du kommer se ljuset snart igen. Man kan ta en paus och komma tillbaka om man vill, eller prova en ny hoj kanske?

 

[Waiden]

Delar din känsla Jonne, efter att ha läst om alla olyckor som sker med ibland dödlig utgång så har jag valt att sälja min hoj.
Känns ju extra mycket när man upptäcker att det är medlemmar här inne som gått åt känns det ännu värre. För man har oftast läst nåt inlägg med den personen eller haft nån slags kontakt med.

Om man som du även är med om en olycka själv känns det desto värre....

Nä, jag ska sälja hojen och testa nåt nytt. Antingen köper jag en båt eller offroad. Får se vad som ger mest sug efter nästa sommar.

Men som sagt, jag förstår hur du känner. Du är inte ensam om det...

 

[fluppen]

Vi verkar vara ganska många som känner sig illa tillmods över hojåkandet, jag fick fetesläppet i en kurva för att tag sedan, såndär jävla oljegrus .

Efter det vågar jag inte satsa in i kurvor längre, och tvingar jag mig själv att göra det blir jag stel som en pinne .

Nej...så nu e det fan inte lika skoj att köra hoj, men att ge upp ?? NOT !!!

Som andra skrivit...det e så mkt mer än att bara åka snabbt och wheela.