Kommer en tvåtaktare gå sönder?

[sTf_paPs]

En 2t-cylinder är ganska full av portar på de ytor kolven ska glida mot. Man kan inte gärna plocka väck portarna på en motor.

Vidare så eldar man ju som bekant varje varv i en 2t-motor.

Men rätt konstruerade så är ju inte portarna ett problem. Portproblem hade man ju på bondtrimmade moppar där man hade filat upp gigantiska hål utan stöd för kolv/kolvring i.
Problemet försvan då man lärde sig hur man skulle göra.

 

[Two stroke man]

Men rätt konstruerade så är ju inte portarna ett problem. Portproblem hade man ju på bondtrimmade moppar där man hade filat upp gigantiska hål utan stöd för kolv/kolvring i.
Problemet försvan då man lärde sig hur man skulle göra.

Och återigen, hur långt går dom mopparna då?

 

[TNK]

Hej!

Vad är det för liter effekt på en KTM 300cc?
Det är nog inga problem att köra på gata.Är dom inte LV reggade
nu när man köper en enduro hoj numera?
Dock kan man mellan gasa när man växlar ner för att få in lite extra olja.

 

[SilentPlanet]

Det låter ju faktiskt inte alls så illa. Hur länge ligger du och kör landsväg med din KTM 300 på det här viset du beskriver?

Brukar köra upp till farfar på en kaffe varje söndag , då tar jag självklart 300-an en sväng. ca 3km asfalt och 3km grusväg så totalt 1,2km fram & tillbaka varje söndag.

Sedan har vi en endurobana i stan också, brukar köra dit med.. ca 2mil resa fram å tillbaka.
så visst går det bra, men tänker du köra mer än så och kanske lika hårt som denna killen i klippet hade jag rekommenderat dreva upp den till toppfart över 120km/h för hålla ner varvet så mycket som möjligt vid långa transportsträckor. tror nämligen att det är de som tar mest,dom långa resorna med höga varv.

Sedan kommer ju såklart hojen slitas ut snabbare på vägen än i skogen, men säga att en 2-taktare rasar på vägen för det är en 2-taktare är inte sant, då hade inte min gamla cross som jag hade många år på vägarna hållit på sent 90-talet..

http://www.youtube.com/watch?v=SuROuIsSA9I

 

[hannuse]

Hej på er.

Tror att det är bäst att vi skiljer på vilken typ av motor det gäller.
En tvåtaktare konstruerad för maximal, och explosiv effekt, ligger hela tiden på marginalen, en ren crosshoj.
En tvåtaktare som är gjord en mer kontinuerlig gång, har större marginaler, dock på bekostnad av respons och effekt.

Om man har ett ställbart munstycke kan man enkelt höra skillnaden på motorn när de ”fyrtaktar” och när motorn går rent vid belastning.
Man kan då prova att ”magra ut” vid lite lägre belastning än fullgas och ser då att motorn kommer att gå mycket renare.
Rätt luft-bränsleblandning är när motorn precis slutat att fyrtakta vid maximal belastning.
Här leker man dock på gränsen, och bör vara uppmärksam, eftersom att magra ut bränsle-luft för mycket ger en snabb temperaturökning i förbränningsrummet, en tvåtaktskolv blir mycket fort för varm och kolvtoppen smälter, det blir hål i kolven – tråkigt!

Det är alltså inte oljetillförseln som är problemet här, utan bränsle-luft blandningen.

Det enda som man kan mäta med instrument om blandningen är optimal är genom en så kallad EGT mätare (Exhaust Gas Temperature).
Det är en avgastempmätare och är ett väldigt användbart instrument.
Denna kräver dock ett ingrepp, en givare i avgasröret vanligtvis precis vid avgasporten.
Anledningen att en crosshoj har dåligt rykte när man kör på landsväg är just det att bästa effekt fås i regel just i det område där motorn övergår i ren gång vid full belastning, MEN där är också motorn lättast att förstöra.
På crosshojen så vill man inte ge den onödigt mycket bränsle innan detta område, det skulle ge en fördröjning av effekten, eftersom den riskerar att gå lite ”fett” precis innan området för bästa effekt.
Temperaturstegringen sker snabbt vid kolvtoppen, så det gäller att vara vaksam, och lita på instrumentet när man laborerar.

Modern teknik, med insprutning och styrdatorer löser mycket av detta, men balansgången för att plocka ut maximalt finns kvar, och ny teknik gör det dessutom möjligt att skapa ännu mer effekt, genom krympta marginaler.
Det gör att en liten störning i bränsletillförseln direkt kan skapa bekymmer.

Men som svar på TS fråga skulle jag säga att det beror på typen av motorkonstruktion.
Nu vet jag inte riktigt vilken typ av konstruktion det är på TS hoj, men en ren crosshoj är inte lämpad för landsvägskörning, där kan man få ovan nämnda problem.
Andra typer av tvåtaktare har inte detta problem, och går alldeles utmärkt att köra ”touring” med.

Hoppas att det var till någon hjälp, och det kanske finns fler som har experimenterat lite vetenskapligt kring detta, och kan komplettera med egna teorier.

 

[Maximarcus]

Det blev en lång tråd det här!
Jag kanske har missat det någonstans men vad är egentligen anledningen att välja tvåtaktaren?
Den kommer säkert att hålla (en tid, jag tänker inte blanda mig i diskussionen hur länge), men vet man att man ska åka en del landsväg så är fyrtaktaren lämpligare. Om inte annat för att du slipper släpa med dig olja när du ska tanka på macken. KTM:s fyrtaktare har ju sex växlar med god spridning, det går med andra ord utmärkt att åka landsväg med enduroutväxlingen.
Det som många gånger tar knäcken på tvåtaktaren är långvarigt hög belastning med förhållandevis lågt varv, den mår bättre av att varva en del precis som den gör på snöskotern som någon refererade till.

 

[Alatalo]

Nu vet jag inte riktigt vilken typ av konstruktion det är på TS hoj, men en ren crosshoj är inte lämpad för landsvägskörning

Återigen - trådstartarens fråga handlar om en endurohoj. Inte om en crosshoj.

Och en endurohoj är inte heller lämpad för landsvägskörning, av väldigt många orsaker. Däremot är den byggd för att klara långa transportsträckor utan att "gå sönder".

 

[Knoddas]

Det blev en lång tråd det här!
Jag kanske har missat det någonstans men vad är egentligen anledningen att välja tvåtaktaren?
Den kommer säkert att hålla (en tid, jag tänker inte blanda mig i diskussionen hur länge), men vet man att man ska åka en del landsväg så är fyrtaktaren lämpligare. Om inte annat för att du slipper släpa med dig olja när du ska tanka på macken. KTM:s fyrtaktare har ju sex växlar med god spridning, det går med andra ord utmärkt att åka landsväg med enduroutväxlingen.
Det som många gånger tar knäcken på tvåtaktaren är långvarigt hög belastning med förhållandevis lågt varv, den mår bättre av att varva en del precis som den gör på snöskotern som någon refererade till.

Anledningen att välja tvåtakt är ju solklar, för att det är mycket roligare, trevligare ljud och enklare att mecka!
Nu är det ju bara min personliga åsikt, men gissar att TS liksom jag vill välja hoj med hjärtat och inte efter plånboken
Min nästa hoj kommer utan tvivel bli en tvåtaktare, min gamla husqvarna hade inga problem trots att den bara gick på landsväg, toppade 130 knyck och hade 600 strulfria mil innan jag sålde den.
Sålänge man sköter hojen och följer intervaller på kolv, cyl osv så är det inga problem IMO.
Mer blårök åt folket!!

 

[hannuse]

Återigen - trådstartarens fråga handlar om en endurohoj. Inte om en crosshoj.

Och en endurohoj är inte heller lämpad för landsvägskörning, av väldigt många orsaker. Däremot är den byggd för att klara långa transportsträckor utan att "gå sönder".

Ok, tack för upplysningen.
Dock har jag fått för mig att skillnaden mellan cross och enduro ibland verkar röra sig om ett lyse, men i övrigt likadana konstruktioner.
Men det kanske inte är så i detta fall.

 

[McQueen]

...fått för mig att skillnaden mellan cross och enduro ibland verkar röra sig om ett lyse, men i övrigt likadana konstruktioner.

Crossmotorerna har avsevärt högre toppeffekt än enduromotorerna. Framför allt fyrtaktarna.

 

[Cleanstream]

Haft ett gäng olika 125/250/500 tvåtaktare genom åren och jag och kompisarna fick ofta köra lite längre sträckor (2-3mil) för att komma till dom ställena vi ville köra på. Alltid kört med lite olika belastning och pumpa gasen då och då för att det känns "säkrare" på nått sätt med 2-taktare.

Bara haft ras en gång och det berodde inte på nån transportsträcka iaf. Men jag skulle nog hellre välja en fyrtakt nu om man hade tänkt köra lite längre sträckor och tuffa på, men nog borde tvåtaktarna funka dom med

 

[Svenne100]

Troligtvis kommer denna missuppfattning av att man mäter avgastemperatur utan att kompensera med tändning och upptäcker att temperaturen ökar vid mager drift. Det som händer är att förbränningen sker långsammare och man eldar i själva verket senare vilket gör att mindre värme åtgår för expansionen vilket ger en högre avgastemperatur. Denna högre avgastemperatur bygger i sin tur upp mer värme på olika komponenter enligt vad Moddlaren beskrivit. Man kan motverka detta genom att kompensera med tiidgare tändning.

Lite off-topic, men hur gör man med förtändningen om man kör fetare än lambda 1 vs. lambda 1? Är det den stökiometriska blandningen som brinner snabbast?

 

[600cc]

Lite off-topic, men hur gör man med förtändningen om man kör fetare än lambda 1 vs. lambda 1? Är det den stökiometriska blandningen som brinner snabbast?

Den snabbaste brinnhastigheten för de flesta kolväten får man på den feta sidan, med ett equivalence ratio på ungefär 1.1 (lambda < 1) och en senarelagd tändning kompenserar för den högre brinnhastigheten.

 

[Svenne100]

Den snabbaste brinnhastigheten för de flesta kolväten får man på den feta sidan, med ett equivalence ratio på ungefär 1.1 (lambda < 1) och en senarelagd tändning kompenserar för den högre brinnhastigheten.

Alltså ungefär lambda 0,9? Vet inte riktigt vad "equivalence ratio" är.

Så anledningen till att man får högst effekt runt det lambdavärdet är för att det brinner som snabbast och då kan man senarelägga tändningen vilket leder till mindre tryckuppbyggnad före TDC?

 

[Two stroke man]

Så anledningen till att man får högst effekt runt det lambdavärdet är för att det brinner som snabbast och då kan man senarelägga tändningen vilket leder till mindre tryckuppbyggnad före TDC?

Inte riktigt så.
Första steget omvandlingen från HC + O2 => CO + ... avger mer värmeenergi än steg 2, CO + O2 => CO2 + ...
Därför får man vid fet blandning ut mer effekt trots ofullständig förbränning och överskott av CO.

Och förstås sämre verkningsgrad.