Hej på er.
Tror att det är bäst att vi skiljer på vilken typ av motor det gäller.
En tvåtaktare konstruerad för maximal, och explosiv effekt, ligger hela tiden på marginalen, en ren crosshoj.
En tvåtaktare som är gjord en mer kontinuerlig gång, har större marginaler, dock på bekostnad av respons och effekt.
Om man har ett ställbart munstycke kan man enkelt höra skillnaden på motorn när de ”fyrtaktar” och när motorn går rent vid belastning.
Man kan då prova att ”magra ut” vid lite lägre belastning än fullgas och ser då att motorn kommer att gå mycket renare.
Rätt luft-bränsleblandning är när motorn precis slutat att fyrtakta vid maximal belastning.
Här leker man dock på gränsen, och bör vara uppmärksam, eftersom att magra ut bränsle-luft för mycket ger en snabb temperaturökning i förbränningsrummet, en tvåtaktskolv blir mycket fort för varm och kolvtoppen smälter, det blir hål i kolven – tråkigt!
Det är alltså inte oljetillförseln som är problemet här, utan bränsle-luft blandningen.
Det enda som man kan mäta med instrument om blandningen är optimal är genom en så kallad EGT mätare (Exhaust Gas Temperature).
Det är en avgastempmätare och är ett väldigt användbart instrument.
Denna kräver dock ett ingrepp, en givare i avgasröret vanligtvis precis vid avgasporten.
Anledningen att en crosshoj har dåligt rykte när man kör på landsväg är just det att bästa effekt fås i regel just i det område där motorn övergår i ren gång vid full belastning, MEN där är också motorn lättast att förstöra.
På crosshojen så vill man inte ge den onödigt mycket bränsle innan detta område, det skulle ge en fördröjning av effekten, eftersom den riskerar att gå lite ”fett” precis innan området för bästa effekt.
Temperaturstegringen sker snabbt vid kolvtoppen, så det gäller att vara vaksam, och lita på instrumentet när man laborerar.
Modern teknik, med insprutning och styrdatorer löser mycket av detta, men balansgången för att plocka ut maximalt finns kvar, och ny teknik gör det dessutom möjligt att skapa ännu mer effekt, genom krympta marginaler.
Det gör att en liten störning i bränsletillförseln direkt kan skapa bekymmer.
Men som svar på TS fråga skulle jag säga att det beror på typen av motorkonstruktion.
Nu vet jag inte riktigt vilken typ av konstruktion det är på TS hoj, men en ren crosshoj är inte lämpad för landsvägskörning, där kan man få ovan nämnda problem.
Andra typer av tvåtaktare har inte detta problem, och går alldeles utmärkt att köra ”touring” med.
Hoppas att det var till någon hjälp, och det kanske finns fler som har experimenterat lite vetenskapligt kring detta, och kan komplettera med egna teorier.