Ordet stormlykta är ju ett säljnamn. Jag har tex ett gammalt tecknat reklamtryck för min Optimus 200P där den används dinglande i riggen på en fiskebåt på ett upprört hav. Även det helt overkligt. Alla som äger en strumplampa vet ju att det räcker med en ganska mild stöt för att strumpan ska paja.
Inget man har med ut i en storm, eller ens lämplig att traskar runt med. Den ska hanteras mer varsamt än en stormlykta av vekmodell anser jag.
Men det som kännetecknar båda typerna ovan är att de tål mer vind än andra fotogenlyktor. Trycklamporna typ Optimus 200 tål rätt bra med vind, men de slocknar också om vinden för bort ångan mellan munstycke och flamspridaren, den passagen är ju helt öppen innanför toppens öppningar. Kolla får du se.
Stormlykta på engelska är "storm lantern" alt "Hurricane lantern", även där kan du se den frapperande dominansen av den äldre modellen av stormlykta, den med flatveke och enligt 1800-talspatenten jag beskrev ovan.
SAOL:
"– STORM-LYKTA lykta (se lykta, sbst.² 1) i robust utförande vars ljuskälla är en brinnande låga o. som med avseende på lampglas o. d. är så konstruerad att den inte (lätt) släcks i hård vind; jfr -lampa o. -lanterna. LBl. 1911, nr 47, s. 380."
Fast skall du googla på engelska kan du lika gärna använda "kerosene lantern" eller "barn lantern".
Googlar du "spritkök" får du upp origokök, trangia och fotogenkök (även enstaka bensinkök, men det är förståeligt), skall vi numera se fotogenköken som spriteldade? och ja, jag vet att dom förväms med sprit, så då behöver inte påpeka det.
Men det är lätt att kolla om jag har fel, bara att leta efter när man började marknadsföra "stormlykta" och "stallykta" först, och vad det var för produkter.