För mig tog det några år innan kärleken infann sig... Jag avverkade allt från Qvarna 258 till mullrande VTR-f, via KTM och Triumph 955, Husaberg och Aprilia... sen en dag så slog det mig... Jag var KÄR.
Följande hände...
Nycklarna satt i...
Garaget var helt tyst, man kunde tydligt höra mina tunga, beundrande flämtanden när jag såg den svarta, smäckra best hon är... Med darrande fingrar närmade sig min hand nycklarna.... de kändes kalla, overkliga... försiktigt smekte jag ryggen på nyckeln, lekte lite med nyckelhållaren... kände hur känslan av igenkännande kom krypande i ryggslutet. Försiktigt slöt jag mina fingrar hårdare runt nyckeln.
-Klick, Bzzzzzzzzzz!!!
Ett bekant mysigt ljud hördes när bränslepumpen startade, surrandet berättade att det var dags, nu eller aldrig. Lite kaxigt lutandes mot sitt stöd stod hon där... utmanande, provocerande, sexig så in i vassen... Jag lät min hand smeka sin väg från nyckeln ut mot höger styrhalva, hejdade mig halvvägs. Med ett fast grepp tog jag ett tag om choken med vänster hand och vred ett par centimeter. Min vänsterhand fortsatte sakta sin färd mot den högra styrhalvan.... Smekandes, lekandes, försiktigt letandes... där hittade jag hennes lilla röda knapp. Försiktigt lade jag tummen på toppen av knappen, kände fördjupningen i den. Jag gjorde några lätta cirkelrörelser med tummen snuddandes vid knappen. En rysning steg från tårna ända upp i armbågarna... nu skulle det ske...
Utan ett uns av tvekan tryckte jag in den till botten.
Hon var beredd... hon tog emot, hon riste, hon morrade, hon bad om mer.
Hon gick igång...
.... så var det jag en morgon när jag startade min första Ducati.
//D
)...Idel lovord från mig om busan
