Du brukar ju vara resonabel men här fattar jag inte vad du menar. Menar du att jobb som polis, läkare, lärare, busschaufför o.s.v inte är "riktiga" jobb??
Är förresten en läkare som jobbar privat i så fall mer "riktig" än en som jobbar inom den offentliga delen av vården??
Jag har uppenbarligen dragit på mig ett pedagogiskt problem av oanade mått.
Först som sist; igen. Jag delar inte Markus uppfattning om att den offentliga sektorn är helt onödig och kan avskaffas. Däremot anser jag att den skall hållas på en rimlig nivå, och inriktas på vissa samhälleliga basfunktioner. De yrken du nämner bör förekomma i den offentliga sektorn. I lagom doser.
Utgångspunkten för den här diskussionen har från min sida varit, att det är arbeten i den privata sektorn som primärt skapar förutsättningar för vår välfärd. Det är inte detsamma som att alla arbeten i den offentliga sektorn är onödiga. Det innebär dock att det är min synnerligen bestämda uppfattning att arbeten i den offentliga sektorn inte, jag upprepar inte, är lösningen på våra arbetslöshetsproblem och de negativa effekter hög arbetslöshet har på välfärdsbygget. Anledningen härtill är att den offentliga sektorn inte är ekonomiskt självgående och inte heller kan bli det med mindre än att det offentliga i mycket stor omfattning skulle börja bedriva verksamheter av privaträttslig natur.
Den offentliga sektorn är beroende av ekonomiska tillskott som den inte själv kan generera för att gå runt. Dessa tillskott kommer alltså från den privata sektorn. Min slutsats blir alltså att välfärdsbygget i första hand bygger på de resurser som den privata sektorn skapar, inte den offentliga själv. Sen är det givetvis en helt annan sak att en offentliga sektorn har en mycket stor betydelse som utförare av välfärdsinsatser.
Med hänsyn till det sagda anser jag sålunda, såsom tidigare anförts, att exempelvis socialdemokraterna och vänsterpartiet far med osanning när de redan i valrörelsen 2002 yrade om att lösningen på Sveriges problem är arbeten i offentlig sektor.
Tror du verkligen att man inte blir uppsagd inom den offentliga sektorn har du nog inte uppdaterat dig på det senaste. Nu i månadsskiftet blir runt 15 av mina kolleger uppsagda vid en enhet som stängs för att spara pengar och risken finns för fler uppsägningar och stägningar.
Vem har sagt att man inte blir uppsagd? Du får se min kommentar i rätt sammanhang, nämligen som ett svar på Palles idé, att det är bättre att ha folk i arbete i det offentliga än gående på bidrag. Poängen från min sida var, att även om detta på många sätt kan verka trevligt och bra, så har det nackdelar. En sådan är att anställningar normalt ej tidsbegränsas (LAS lägger ej sällan hinder i vägen), vilket är en mycket viktig notering att göra alldenstund meningen med att sätta någon i arbete i det offentliga endast är att trygga dennes försörjning. Detta var också bakgrunden till min jämförelse mellan dylika arbeten och bidragstagande. Meningen var inte att framställa det som om alla arbeten i det offentliga rent generellt är att jämställa med bidragstagande.
Som sagt: Du brukar vara klok så det är nog något jag missförstår här, för du kan ju inte mena att ett jobb som inte producerar en säljbar vara inte skulle vara riktiga. Typ advokater och psykologer...
Nä, det är inte riktigt så jag menar. Men jag menar att ytterst skapas de resurser som behövs för vårt välfärdsbygge i den privata sektorn. Vår exportnäring, som jag nämnde, är ett exempel på hur resurser kan tillföras välfärden. Sen spelar det kanske inte någon roll om det är varor eller tjänster som exporteras. Självfallet har det också ett värde att producera varor och tjänster för konsumtion inom landet. Hemmamarknanden skall inte föraktas.
På vilket sätt skulle det vara bättre för samhällsekonomin om man krävde samhällsstjänst av bidragstagare?? Det finns givetvis fördelar på andra områden men på vilket sätt skulle det kunna ha fördelar, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, om en bidragstagare gick och besökte gamla på ålderdomhem, plockade papper eller något annat påhittat? Gjorde han något mer vettigt än så måste det väl vara bättre om han fick ett riktigt jobb t.ex. av någon av alla samhällsengagerade privata företag??
Det är inte särskilt aptitligt att kräva samhällstjänst av bidragstagare och det var heller inte min mening att framställa detta som ett gångbart alternativ. Jag menar dock att Palles idé - som jag måhända misstolkar - med att sysselsätta arbetslösa i offentlig sektor blir att jämföra med att bidragstagare avkrävs någon form av motprestation. Och detta är enligt min uppfattning inte lösningen på hur välfärd byggs.
Hoppas saken nu är något mer begriplig. Annars ger jag upp hoppet om mig själv som kommunikatör.