Nu handlade i och för sig inte min kommentar primärt om vad skatter och arbetsgivaravgifter betyder i ett trängre företagarperspektiv, utan om ett vidare samhällsperspektiv. Delvis hänger detta samman, men:
Ett företag försöker naturligtvis vinstoptimera. Man anställer naturligtvis mer personal om det är lönsamt. Om du tror något annat bör du nog fundera igen. När lönekostnaden (bruttolön, arbetsgivaravgift plus försäkringar och andra förmåner för de anställda) blir tillräckligt hög, så är det naturligtvis svårare att nå lönsamhet genom att anställa. Och eftersom företagen - precis som du säger - inte är någon välgörenhetsinrättning, kommer man då inte heller att anställa.
Var kanske lite otydlig, men menade det du skriver. Ett företag har bara precis den personal de behöver för att vara lönsamma och kan de öka vinsten anställer de och har fortfarande bara precis den personal de behöver för att vara lönsamma.
Vi har en synnerligen hög arbetsgivaravgift i Sverige, över 30 procent. Inom OECD ligger genomsnittet på 20 procent.
http://www.ff.se/sitespecific/foretagarforbundet/publication_files/2009_09_Arbetsgivaravgift_v10.pdf
Solly. Det var bolagsskatten som varit låg i Sverige i jämförelse.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skatterna-forklaras/Bolagsskatt/ Nu verkar dock alla andra ha sänkt sina också.
Men... Arbetsgivaravgiften i stort går ju till oss själva som arbetar, för att finansiera pension, sjukförsäkring och andra saker - det är tydligen bara 6% av den som är ett svart hål - så om inte den funnits hade vi fått betala dessa avgifter själva.
Så om 7000 av lönen är arbetsgivaravgifter och de tagit bort den och ökat lönen med 7000, så skulle vi själva ändå få betala in ca 7000 (minus de där 6% som går ner i det svarta hålet) i sjukförsäkringsavgifter och liknande.
För övrigt verkar det inte helt enkelt att jämföra skatter mellan länder.
Vad arbetsgivaravgiften har med kostnaderna för personalneddragningar att göra är inte lätt att förstå. En hög arbetsgivaravgift -som den svenska - innebär istället att ett företag har mer att tjäna på att säga upp personal. Uppsägningar är ett sätt att minska utgifterna för såväl arbetsgivaravgifter, som övriga personalkostnader.
Klart företag sparar pengar på att säga upp personal. Det gör de även om arbetsgivaravgiften varit på 1%. Tröskeln för att en anställd ska generera kapital är självklart högre med en högre arbetsgivaravgift, eller en högre lön.
Det är hur som helst så, att hög skatt ger lägre avgifter och tvärtom. Det enda som skatt gör är att ta bort valmöjligheten hur mycket och vad du vill lägga pengarna på för avgifter.
Hade inte sjukförsäkringsskatten varit inbakad i arbetsgivaravgiften så hade du fått betala den själv istället. Eller så hade du kunnat låta bli och hoppats du var frisk resten av livet.
Va? Tänka? Det låter krångligt och det försöker jag i största mån undvika att göra.
Om det du säger stämde, så skulle inte arbetande människor ha fått en hiskelig massa tusenlappar mer i plånboken varje månad, de sistlidna fyra åren. Och det antar jag att du inte förnekar att folk har fått. Eller menar du att staten har kompenserat sig för den sänkta inkomstskatten genom höjda arbetsgivaravgifter? Inte heller det är korrekt.
De som arbetar har fått mer. Det beror väl lite på att de som inte gör det fått mindre? Och nej, jag menar inte att de kompenserat sig genom höjda arbetsgivaravgifter.
Du måste ha ett visst skatteuttag för att hålla god nivå på den offentliga verksamheten, så om du får mer får någon annan mindre.
Och av de tusenlapparna mer gick en del till en ny skatt som ska betalas: Försäkringsskatten på fordon. Har det tillkommit fler avgifter?
Jag skulle gärna sett att de ändrat systemet så att offentlig sektor blivit mer kostnadsmedveten. När jag jobbade på sjukhuset så ville de köpa in en ny dator som server, trots jag sade det gick bra med en äldre nerifrån förrådet. Efter mycket tjat så fick jag ta den gamla och den har stått och snurrat i flera år nu utan ett enda fel. En ny dator är en droppe i havet i sjukhusets budget, men många droppar små och så vidare. Samma sak att budgeterade medel måste användas upp, annars får de mindre pengar nästa år.
Det är i den änden de borde börja för att sänka skatter, att hantera verksamheter bättre och inte anse sig ha en oändlig brunn med pengar att ösa ifrån.
Eftersom förutsättningen för diskussionen var huruvida det är den privata eller den offentliga sektorn som bidrar med kapital till välfärd och annat samhällsbyggande, skulle det vara intressant att höra på vilket sätt den omständigheten att det alltid finns någon längst ner i näringskedjan som betalar kalaset, skulle innebära att annat än den privata sektorn betalar kalaset i slutändan.
Jag pratar inte om något annat än att det är du och jag och alla andra som får betala kalaset, vare sig det är genom att betala skatt eller köpa en produkt.
Absolut! Men jag tycker nog du skjuter lite bredvid målet nu. Självklart är en bra skola en förutsättning för tillväxt och en allmänt gynnsamm samhällsutveckling. Det ändrar inte på det faktum att det är de cirka 2,5 miljoner människor (om jag minns rätt) som arbetar i den privata sektorn som ytterst bidrar till att betala för våra skolor, vare sig dessa drivs i offentlig eller privat regi.
Har aldrig påstått att jag skulle vara en särdeles god fotbollsspelare.
Jag har inte sagt något annat än att privat sektor och de som arbetar inom den är de som bidrar till att allt snurrar. Vad jag från början undrade var om det är mer vettigt att låta någon gå arbetslös jämfört med att arbeta inom offentlig sektor.
Det var intressant.
Det är kort sagt vi som håller Sverige på hjulen, åtminstone ekonomiskt.
