Mange
Ny medlem
Jag måste få skriva av mig lite...
Då jag inte har varit inne här sen i fredags vet jag inte om ni har hört om detta som är taget ur söndagens DN:
” Strax före klockan 16 var tre motorcyklister, alla tillhörande samma familj, inblandade i en olycka vid Malmen i Riala. Tre personer fördes med svåra skador till sjukhus.”
Jag vet inte vart jag ska börja men detta handlar i alla fall om mig, min storebror och en kompis till oss. Detta hände i lördags efter att vi varit på mc-träffen i Norrtälje. Jag själv mår fysiskt bra har bara lite ont i höger ben och arm. Men jag kommer inte ihåg olyckan pga stora minnesluckor det enda jag kommer ihåg om lördagen är hela dagen fram t o m att vi lämnar träffen, sen är det bara tomt. Jag vet att vi var på Vätö som jag fått bekräftat att vi åkte dit efter Norrtälje. Jag blev utskriven från sjukan redan i söndags, men tillbringar all min vakna tid på karolinska sjukhuset där min bror och vår kompis ligger vilka det är betydligt värre med.
Jag har fått det berättat för mig om hur olyckan gick till av min morbror, moster och ytterligare en kompis som var med oss och körde, dem kom strax bakom mig och såg alltihop.
Tydligen så har min bror tänkt vända mitt på vägen då han måste trott att han missat vart han skulle svänga av då min morbror med min moster bakpå stannat till vid en vägkorsning strax innan. När min bror sen tittar sig runt för att vända så ser han tydligen inte att jag kommer utan han hinner ut mitt i vägen och står tvärs över vägen när jag kommer och brakar in i dem rakt i sidan. Kompisen som ligger på sjukhuset satt bakpå min bror.
Det blev tydligen världens rökmoln med delar som flyger, jag har tydligen också flugit med huvudet nedåt och fötterna uppått.
Efteråt på olycksplatsen så kan man se att jag har låst däcken på hojen x antal meter innan jag kör in i dem. Min bror och kompisen ramlar av cykeln ganska nära kollisionsplatsen, medan cykeln flyttas 30-40 meter bortåt längs vägen, likadant med den jag körde. Mig hittar man inte först då jag bara flög, men man hittar mig tillslut i diket. Jag har flugit runt 37meter och landat mjukt på nått sätt och hamnat just där det inte fanns så mycket trän. Precis innan mig så står det två björkar med avskrapad bark som man tror att jag har gjort.
Nu över till de lite jobbigare sakerna. Både min bror och kompisen fick vänster lårben brutet och krosskador på vänster smalben, förmodligen har jag träffat mitt i mellan dem i kollisionen och skadorna är från min motorcykel. Kompisen kommer att kunna gå igen och fungera normalt, min bror har det lite värre då hans ben är mer söndertrasat (mer vill jag inte säga just nu för hans skull) men han kommer kunna gå igen fast med hjälp. Men bägge är vid medvetande och kommer ihåg allt. Vi allihop lever och har klarat våra huvuden och ryggar utan skador vilket är det viktigaste.
Kan tillägga att hade det inte varit för att vi är så hårda med att alltid ha full skyddsutrustning på oss så hade vi inte levt. Jag hoppas verkligen att ni också är det!
(jag vet att det är lite osammanhängande och konstigt formulerat med jag hoppas ni förstår varför)
Då jag inte har varit inne här sen i fredags vet jag inte om ni har hört om detta som är taget ur söndagens DN:
” Strax före klockan 16 var tre motorcyklister, alla tillhörande samma familj, inblandade i en olycka vid Malmen i Riala. Tre personer fördes med svåra skador till sjukhus.”
Jag vet inte vart jag ska börja men detta handlar i alla fall om mig, min storebror och en kompis till oss. Detta hände i lördags efter att vi varit på mc-träffen i Norrtälje. Jag själv mår fysiskt bra har bara lite ont i höger ben och arm. Men jag kommer inte ihåg olyckan pga stora minnesluckor det enda jag kommer ihåg om lördagen är hela dagen fram t o m att vi lämnar träffen, sen är det bara tomt. Jag vet att vi var på Vätö som jag fått bekräftat att vi åkte dit efter Norrtälje. Jag blev utskriven från sjukan redan i söndags, men tillbringar all min vakna tid på karolinska sjukhuset där min bror och vår kompis ligger vilka det är betydligt värre med.
Jag har fått det berättat för mig om hur olyckan gick till av min morbror, moster och ytterligare en kompis som var med oss och körde, dem kom strax bakom mig och såg alltihop.
Tydligen så har min bror tänkt vända mitt på vägen då han måste trott att han missat vart han skulle svänga av då min morbror med min moster bakpå stannat till vid en vägkorsning strax innan. När min bror sen tittar sig runt för att vända så ser han tydligen inte att jag kommer utan han hinner ut mitt i vägen och står tvärs över vägen när jag kommer och brakar in i dem rakt i sidan. Kompisen som ligger på sjukhuset satt bakpå min bror.
Det blev tydligen världens rökmoln med delar som flyger, jag har tydligen också flugit med huvudet nedåt och fötterna uppått.
Efteråt på olycksplatsen så kan man se att jag har låst däcken på hojen x antal meter innan jag kör in i dem. Min bror och kompisen ramlar av cykeln ganska nära kollisionsplatsen, medan cykeln flyttas 30-40 meter bortåt längs vägen, likadant med den jag körde. Mig hittar man inte först då jag bara flög, men man hittar mig tillslut i diket. Jag har flugit runt 37meter och landat mjukt på nått sätt och hamnat just där det inte fanns så mycket trän. Precis innan mig så står det två björkar med avskrapad bark som man tror att jag har gjort.
Nu över till de lite jobbigare sakerna. Både min bror och kompisen fick vänster lårben brutet och krosskador på vänster smalben, förmodligen har jag träffat mitt i mellan dem i kollisionen och skadorna är från min motorcykel. Kompisen kommer att kunna gå igen och fungera normalt, min bror har det lite värre då hans ben är mer söndertrasat (mer vill jag inte säga just nu för hans skull) men han kommer kunna gå igen fast med hjälp. Men bägge är vid medvetande och kommer ihåg allt. Vi allihop lever och har klarat våra huvuden och ryggar utan skador vilket är det viktigaste.
Kan tillägga att hade det inte varit för att vi är så hårda med att alltid ha full skyddsutrustning på oss så hade vi inte levt. Jag hoppas verkligen att ni också är det!
(jag vet att det är lite osammanhängande och konstigt formulerat med jag hoppas ni förstår varför)