Medan oljebolagen pumpade fram 34,1 miljarder dollar i kvartalsvinst sliter amerikanarna för att ens ha råd att hälla soppa i sina bilar. Och än värre har situationen blivit till följd av översvämningarna längs Mississippifloden. Barack Obama går nu till attack mot oljebjässarna och kräver att deras subventioner om 4 miljarder dollar per år slopas.
Översvämningarna längs Mississippifloden har svällt över sex gånger sitt vanliga omfång. Bostäder, bondgårdar och vägar har dränkts och tusentals amerikaner tvingatas lämna sina hem. Samtidigt ökar oron för att oljeraffinaderierna kan drabbas under de kommande veckorna, i synnerhet då översvämningarna är på väg ned mot Louisiana där bland annat Exxon Mobile har landets näst största verksamhet men även företag som ConocoPhillips och Marathon Oil är starkt positionerade.
- Vi har haft översvämningar i de här regionerna av Louisiana tidigare och då sett hur tolv raffinaderier fått stänga. Det finns en stor rädsla för att den proceduren ska upprepas, säger Peter Beutel, analytiker på Cameron Hanover som bedömer risker kopplade till energimarknaden.
Det höga oljepriset slår hårt mot amerikanarna. I just Mississippi spenderar exempelvis invånarna hela 14,2 procent av sina intäkter på bensin. Det kan jämföras med ett snitt på 8,87 procent i USA, enligt motorgruppen AAA. Och amerikanarna är såväl sura som uppgivna över det höga priset.
Vid en bensinstation på livligt trafikerade Houston Street på Manhattan i New York står Qasim Griumman och fyller på bensin i sin taxi. Priset ligger på 4:55 dollar per gallon - klart över snittet på 3:85 dollar.
- Bensinpriset är alldeles för högt och gör att min inkomst minskar kraftigt. Det skär bort stora delar och om det fortsätter upp mot 5 dollar så kommer det bli riktigt kämpigt, säger Qasim Griumman med en suck.
Samtidigt som amerikanarna försöker tackla det höga bensinpriset visar oljebolagen åter upp skyhöga vinster. Bland annat ökade Exxon sin kvartalsvinst med 69 procent till 10,6 miljarder dollar och för Carl-Henric Svanberg och BP:s del landade vinsten på 5,5 miljarder - det till trots att företaget dras med stora utgifter på grund av oljeutblåsningen i Mexikanska golfen.
Med anledning av det höga bensinpriset och de enorma vinsterna kallade kongressen i torsdags till sig företrädare för de fem största oljebolagen - BP, Chevron, Conoco Phillips, Exxon Mobil och Shell - för att låta dem förklara varför de tillsammans behöver mer än 4 miljarder dollar i subventioner. Demokraterna vill slopa dessa för att under tio års tid spara 21 miljarder dollar - pengar som de hellre vill använda för att kapa det enorma budgetunderskott som USA dras med. I år väntas det landa på mellan 1500-1600 miljarder dollar, eller cirka 10 procent av BNP.
Cheferna som framträdde i kongressen gick dock till motattack. Rex Tillerson, vd på Exxon Mobil, kallade exempelvis förslagen om slopade subventioner för kontraproduktiva.
- Förändringarna skulle minska den amerikanska konkurrenskraften och avskräcka framtida investeringar i energiprojekt i USA. Därför skulle också jobbtillväxten bli lägre, så också den ekonomiska tillväxten.
Vad demokraterna gör när de försöker slopa subventionerna för oljebolagen är dessutom att öka trycket på republikanerna i förhoppning om att antingen få dem att överge sitt motstånd till skattehöjningar eller publikt tvingas erkänna att de håller några av världens mest lönsamma företag om ryggarna. Den republikanska senatorn Orrin Hatch menar dock att demokraterna för ett ”cyniskt spel”.
- Medan den amerikanska befolkningen ber kongressen att vidta åtgärder mot de höga oljepriserna så är svaret från demokraternas sida att gå till attack mot oljecheferna. Och det i ett försök att dölja det faktum att deras policy är att höja priset vid bensinpumparna och öka smärtan för de amerikanska invånarna.
