Singel efter 30 år fyllda!

[Mavve]

På förra festen jag var på så diskuterades detta lite vid sidan om och det råkade blossa upp ganska rejält varpå en tjej kallade den andre killen för kronmongo eller nåt och nu skulle alla förstå varför han var singel.

Kontentan var att det är alltid NÅT fel på en person om man är singel efter 30 år fyllda. Blyg, ful, fet, trist, fattig, korkad eller vadsomhelst som är avvikande.

Varför tror folk att det är så egentligen?

Så om man är 31 och raggar på en tjej så är man automatiskt defekt på nåt sätt just för att man inte redan har en respektive - enligt denna tjejen.

Har ni stött på detta tidigare? Eller rent av drabbad av det innan kanske?

Har man misslyckats om man inte hittat nån innan 30?

 

[SJP]

Janå, träffade på nån som bästämt hävdade att man måste vara homosexuell om man är singel efter 24 så... (fd kolega)

Men vetefan om man skall tro på allt man hör.

 

[Harmon Rabb]

Tror inte man kategoriskt kan dra en slutsats att det automatiskt är något fel bara för att en kille eller tjej är singel efter 30. Det kan finnas många olika individuella orsaker till det. För en del kan det rent av vara självvalt.

 

[Geggamoja]

Ja, i så fall är ju halva Stockholm trasiga i skallen för nog träffar man på massor av singeltjejer överallt...

 

[Mavve]

Ja, i så fall är ju halva Stockholm trasiga i skallen för nog träffar man på massor av singeltjejer överallt...

... över 30 bast?

Det måste finnas många sånna med naturligtvis.

Att det ska vara självvalt i längden är inget sunt tecken alls - allas gener skriker efter en partner oavsett hur mycket fel det än är på en från början eller under tiden.

 

[Jörgen Karlsson]

... över 30 bast?

Det måste finnas många sånna med naturligtvis.

Att det ska vara självvalt i längden är inget sunt tecken alls - allas gener skriker efter en partner oavsett hur mycket fel det än är på en från början eller under tiden.

Haha! Jag har bott själv hela livet och är 42. Det finns solitära människor.
Man kan vara kräsen och inte ha så stort socialt behov. När man flyttade hemifrån vid 20 så känns det lite konstigt att bo själv, det driver många in i förhållande. Förhållandet blir paketlösningen på fritidsproblemet. Men kommar man igenom den perioden så lär sig många fånga dagen själv, bygger upp en stor umgängeskrets osv.

Så jag tror det är lite vanskligt att exemplifiera med sin egen erfarenhetoch känslostormar och relatera detta till "gener som skriker", i synnerhet om man kanske bara bott själv i säg 5-6 år efter att man flyttade hemifrån. Dessutom är ju alla olika.

Människor som haft förhållande i hela livet brukar ofta snabbt hitta en ny partner om förhållandet tar slut. De är helt enkelt inte bekväma med att bo själv, de har ingen erfarenhet av det. Oavsett om det är homosar elller straighta.

Tycker jag

/J

 

[KGK]

Janå, träffade på nån som bästämt hävdade att man måste vara homosexuell om man är singel efter 24 så... (fd kolega)

Men vetefan om man skall tro på allt man hör.

Haha, han må vara ursäktad då han kanske bor på Åland men tjejen mavve pratar om är nog inte det, Sverige har nämligen flest singlar i världen, så Mavve nu kan du dominera


"Sverige är det land som har flest singelhushåll i hela världen. Över 40 procent av svenskarna bor för sig själva.

I Stockholm bor hela 60 procent ensamma – vilket gör vår huvudstad till den ensammaste storstaden av alla."

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article473742.ab

 

[Lurch]

Jag vill hävda (eftersom jag är 34 och singel, men jag ska FAKTISKT på dejt i morgon sådeså) att man är ganska lyckad som 30+ och singel. Man får ju trots allt ligga lite då och då utan krav och jag åker hoj när jag vill. Räcker inte det som förklaring, ja då vet inte jag.

 

[dn-L]

allas gener skriker

Hur låter det?

Jag måste ha dålig hörsel för jag hör ingenting.

Tror folk rör ihop det här med förhållanden och samlevnad, celibat är otrevligt men att alltid släpa omkring på nån slags livskamrat på livstid är bara ett konstruerat behov. Blev singel efter ett jättelååångt förhållande när jag just passerat 30, och även om det kändes helskumt till en början så var det nog nåt av det bästa som hänt.

 

[carro86]

dem bra brukar va tagna i den åldern....

 

[KGK]

dem bra brukar va tagna i den åldern....

berätta hur det gick när du är i den åldern

:braellerinte-detärinteriktigtdärskonklämmer

 

[Pelle]

Påminner om en liknande "diskussion" jag hade med två flickebarn på en krog runt millenieskiftet. Jag var singel, och efter mycket babblande om ditt och datt så säger den ena med bifall från den andre att livet är slut efter 25. Då har man inga drömmar kvar, och inga killar över 25 är nåt att ha.

Frågade hur gammal de trodde jag var, och efter lite smicker från deras sida berättade jag att jag då var 26. Utan ett ord reste de sig och gick. Om man kan tappa hakan i omedelbar anslutning till en skrattattack så gjorde jag det.

Galet folk finns överallt...

 

[KGK]

den ena med bifall från den andre att livet är slut efter 25. Då har man inga drömmar kvar, och inga killar över 25 är nåt att ha.

Haha, du skulle bett att få deras tel.nr. och ringt efter 10-15 år och fråga hur det gick

 

[Pelle]

Haha, du skulle bett att få deras tel.nr. och ringt efter 10-15 år och fråga hur det gick

Där sa du nåt, de är båda över 25 idag. Kanske kanske sitter de, just som vi knappar i denna tråd, och röker gula blend under köksfläkten med en BiB och en blandrashund de fick i födelsedagspresent som enda sällskap i Bredäng...

 

[Madhonda]

Har man misslyckats om man inte hittat nån innan 30?

Nej, men i det här samhället finns det vissa ramar man ska hålla sig inom för att lixom accepteras fullt ut, och inte anses som onormal eller så.

Du ska helst:

Ha haft en stadig partner sen du var ca: 25- 27 år.
Ha minst ett par kottar som du skjutsar runt till diverse barnkalas.
Ha minst en unge på gång om du passerat 30 och inte redan har några.
Ha ett tryggt och fast jobb.
Ha en schysst bostad som du helst äger, (bostadsrätt i fina kvarteret + sommarstuga, eller villa, alternativt radhus)

Du ska helst inte:

Vara singel utan tanke på att börja stadga dig.
Ha ett intresse som du ägnar väldigt mycket tid åt bara för nöjes skull. Typ bergklättring, vindsurfing eller liknande.
Bo provisorisk i andra hand eller i värsta fall slagga på någons soffa.

Om man avviker från gängse normer får jag lixom för mig att folk blir lite obekväma, precis som om dom blir lite rädda, för att inte ALLA har valt samma livslinje som dom.

Jag beundrar folk som går sin egen väg och gör det dom själva vill. För nog finns det många som rätar in sig i ledet lite väl mycket.

Kommer ihåg en gång vi satt och diskuterade på jobbet, min chef hade någon i sitt kompisgäng som inte valt samma väg som dom andra (d.v.s kottar och kärring) Och han pratade lixom i föraktfullt ordalag om att denne höll på mycket med sitt intresse och inte hade någon familj än.

//M

Där sa du nåt, de är båda över 25 idag. Kanske kanske sitter de, just som vi knappar i denna tråd, och röker gula blend under köksfläkten med en BiB och en blandrashund de fick i födelsedagspresent som enda sällskap i Bredäng...

Glöm inte att dom säkert har ett par tre ungar oxå..med olika farsor.!!

 

[xibalba]

Haha! Jag har bott själv hela livet och är 42. Det finns solitära människor.
Man kan vara kräsen och inte ha så stort socialt behov. När man flyttade hemifrån vid 20 så känns det lite konstigt att bo själv, det driver många in i förhållande. Förhållandet blir paketlösningen på fritidsproblemet. Men kommar man igenom den perioden så lär sig många fånga dagen själv, bygger upp en stor umgängeskrets osv.

Så jag tror det är lite vanskligt att exemplifiera med sin egen erfarenhetoch känslostormar och relatera detta till "gener som skriker", i synnerhet om man kanske bara bott själv i säg 5-6 år efter att man flyttade hemifrån. Dessutom är ju alla olika.

Människor som haft förhållande i hela livet brukar ofta snabbt hitta en ny partner om förhållandet tar slut. De är helt enkelt inte bekväma med att bo själv, de har ingen erfarenhet av det. Oavsett om det är homosar elller straighta.

Tycker jag

/J

Du tycker helt korrekt!

Tycker att de flesta som lever i förhållande har ett desperat drag?

Tar ett förhållande slut så har de ett nytt med första bästa person
av andra könet som visar intresse.

Livrädda för att vara själva.

Edit:
Ett gammalt Rockycitat stämmer dock,
"Efter 30 är man inte singel, man är ensam"

 

[Teo]

Man blir smartare med åldern. Folk man skulle gängat sig med för 10 år sen är helt ointressanta i dag.

 

[jetson]

Du tycker helt korrekt!

Tycker att de flesta som lever i förhållande har ett desperat drag?

Tar ett förhållande slut så har de ett nytt med första bästa person
av andra könet som visar intresse.

Livrädda för att vara själva.

Känner igen dessa tjejer, det enda dom pratar om är sina pojkvänner, sen när dom är singel är det enda dom pratar om sina ex-pojkvänner. Sällan eller aldrig man hör dom berätta om något dom gjort som inte börjar med "jag och min pojkvän skulle.." eller "jag och mitt ex var på.."

Till slut undrar man om dom någonsin gjort någonting själva

Livrädda är dom definitivt..

 

[Werzion]

Jag själv kommer mycket troligen vara singel omkring 30 och njuta av att ha tid (energi och pengar) till mig själv och mina intressen istället för att behöva lägga minst hälten av det på en trevlig men sämre hälft

och visst får väl tjejer gärna tro och tänka att killar efter 30 som är singlar är andrahandssortering MEN...
Tjejer och kvinnor i ALLA åldrar är för fasen defekta (med få undantag). Ekonomi tror dom är ett latinskt ord för... Jag vet inte riktigt vad... men hur man använder ett plastkort, det vet dom minsann utan problem.
Tycker ena tjejkompisen något så tycker alla tjejer det, egen vilja och åsikter verkar vara ett bortglömt mode. Dom viktigaste nyheterna finns tydligen i Se&Hör.
Ens boende måste konstant förändras, och även om dom inte själva kan fixa t.ex. En hylla så köps det en ny ändå. Sedan får pojkvännen eller annan manlig anhörig lägga tid och energi på att få ner den gamla och skruva upp den nya (samt fixa verktyg).
Och värst av allt, tjejer kan inte hålla sams, om det så ens är ett litet litet problem, typ åsiktsskillnader, inom kompiskretsen. Och finns det inga problem så skapar dom det med rykten, skvaller och allmän bullshit bakom varandras ryggar...

Tjejer är fan som vandrande biologiska attacker tur att ni är så snygga och trevliga en och en och så länge man inte går in i fällan förhållande eller trampar på minan äktenskap och blir invalido för resten av livet

tro mig, samhällets värsta problem är inte singel-killar över 30...

(OBS: självklart grovt generaliserat och med glimten i ögat)

 

[Biturbo]

Uppenbart är ju något fel om man är singel öht efter könsmogen ålder. Mest troligt beror det ju på hygien, brist på personlighet och framförallt pengar.