Singeltråden

[Swish]

Och du har gått i väggen hur många gånger...?
(Känner igen självbilden. Tyvärr.)

Aldrig, än så länge. Å andra sidan har jag väl aldrig varit längre ifrån väggen än ett par mm de senaste 6 åren, typ

 

[Money]

Jag tror inte på det där med att kasta sig in i förhållande, för att det skulle ge tryggheten och man slipper vara ensam osv. Har man ingen rätsida på sig själv har man ingenting att ge den andre personen, och jag tycker då sannerligen inte att man ska vara tillsammans med någon av egoistiska skäl. I ett förhållande ska man ge och ta, och det kan man inte om det inte är någorlunda ordning i ens inre först. Folk borde vara mindre rädda för att vara "ensamma", för man är inte ensam bara för att man är singel.

Fan, det är helt galet hur lika vi tänker.

 

[Bentebent]

Jag tror inte på det där med att kasta sig in i förhållande, för att det skulle ge tryggheten och man slipper vara ensam osv. Har man ingen rätsida på sig själv har man ingenting att ge den andre personen, och jag tycker då sannerligen inte att man ska vara tillsammans med någon av egoistiska skäl. I ett förhållande ska man ge och ta, och det kan man inte om det inte är någorlunda ordning i ens inre först. Folk borde vara mindre rädda för att vara "ensamma", för man är inte ensam bara för att man är singel.

Kunde inte sagt det bättre själv, du har helt rätt.

 

[oops164]

Jag tror inte på det där med att kasta sig in i förhållande, för att det skulle ge tryggheten och man slipper vara ensam osv. Har man ingen rätsida på sig själv har man ingenting att ge den andre personen, och jag tycker då sannerligen inte att man ska vara tillsammans med någon av egoistiska skäl. I ett förhållande ska man ge och ta, och det kan man inte om det inte är någorlunda ordning i ens inre först. Folk borde vara mindre rädda för att vara "ensamma", för man är inte ensam bara för att man är singel.

Mycket vettiga ord som kommer helt plötsligt i denna tråden efter ett gäng sidor med flams och trams.

du har så jävla rätt i ge och ta.

Idag lever jag i ett perfekt ( ja faktiskt trots att visst kan det bli sura tongångar också) äktenskap med mycket ge och ta åt båda hållen.
Har varit i skitförhållande och kämpat av två anledningar barn och ja rädd för "ensamheten".
Men när ens sk partner enbart ska ta och ta blir det tillslut för mycket och helvetet bryter löst ist.
Vad gör man jo kämpar än mer och ber om ursäkt trots att man faktiskt var rätt oskyldig till vad som hänt.

 

[R5+1]

Har man ingen rätsida på sig själv har man ingenting att ge den andre personen (...) Folk borde vara mindre rädda för att vara "ensamma", för man är inte ensam bara för att man är singel.

Fast det är skillnad på att vara "själv" och "utan kärlek". Det märks på folk när de lever helt utan fysisk närhet.
Så jag håller inte med om att man bara ska snäppa upp sig och sluta klaga (menar inte att du uttryckte det så). Det räcker faktiskt inte hela vägen fram.

 

[Ulvhamne]

I mitt fall är det mer sunt att döma mig själv efter samma måttstock jag dömer andra. Jag dömer nämligen mig själv alltid mycket hårdare.
Fast det kanske var så du menade...

Jaoh... Det brukar bli ett rätt intressant uppvaknande när man inser hur totalt olika måttstockar man använder för sig själv och andra.

 

[Swish]

Fast det är skillnad på att vara "själv" och "utan kärlek". Det märks på folk när de lever helt utan fysisk närhet.
Så jag håller inte med om att man bara ska snäppa upp sig och sluta klaga (menar inte att du uttryckte det så). Det räcker faktiskt inte hela vägen fram.

Är det "själv" eller "utan kärlek" du åsyftar med "fysisk närhet"?

Hur märks det att folk lever utan fysisk närhet?

 

[SJP]

FFS! Inte konstigt ni grabbar är singlar... jisses... Shit så avtändande
Sätter ner foten direkt här: Den som tänker sig glo på mina döttrar kommer till mig diReCkt så jag kan slå ihjäl er och bunta ihop er och slänga er i kärret för att ruttna bort

Du vill alltså att dina döttrar skall leva ut sina liv ensamma?

Nu vet ju jag då jag tror deras ålder kommit upp nånstans på forumet, att det absolut inte är något för mig, eller än mindre någon annan här. Men det var inte heller någon som påstod att någon av oss skulle jaga efter just dina döttrar, eller någon i deras ålder.
Att hävda att ingen minsann ska få röra min dotter/syster/whatever det nu är, tysker jag är en ganska konstig inställning gällande någon man älskar...

 

[Rockmorsan]

Det är vettigt det du skriver, men man kan inte blicka framåt förrän man accepterat det som varit. Det handlar aldrig om att "komma över" eller glömma, som folk tror, utan om att lära sig acceptera det som hänt. Jag har inte riktigt lärt mig acceptera vissa delar än, och är väl därför inte heller redo att gå vidare. Man måste gilla sig själv för att kunna gilla andra.

Fan, det är helt galet hur lika vi tänker.

Jag tror inte på det där med att kasta sig in i förhållande, för att det skulle ge tryggheten och man slipper vara ensam osv. Har man ingen rätsida på sig själv har man ingenting att ge den andre personen, och jag tycker då sannerligen inte att man ska vara tillsammans med någon av egoistiska skäl. I ett förhållande ska man ge och ta, och det kan man inte om det inte är någorlunda ordning i ens inre först. Folk borde vara mindre rädda för att vara "ensamma", för man är inte ensam bara för att man är singel.

Allt man känner har man rätt att känna. Folk har en förmåga att vilja stoppa jobbiga känslor under mattan, helt fel. En annan sak som också är fel är att säga till en som är mitt uppe i något jobbigt "det blir bättre snart". Det är helt onödigt och förminskar bara personens känslor. Jobbiga saker tar tid. Alla har sin historia och sina ärr med sig. De läker inte men man lär sig acceptera dom ju mer man tittar på dom i dagsljus. Hasta inte igenom perioder när man mår dåligt, det slår alltid tillbaka i dubbel bemärkelse. Se det för vad det är, en erfarenhet, även om många av mina erfarenheter varit av den dåliga karaktären så är de ändå en viktig del av vem jag är.

En sak jag lärt mig när jag varit i mina downperioder är hur många som vänder ryggen till istället för att ärligt komma över med en pizza och säga "hej, jag behöver lite sällskap o dela den här, får jag komma in" och sen är snacket lätt igång och man "blir hjälpt till självhjälp". Folk är jävligt rädda för att klampa på eller så... Nåväl, djupt en måndag.... Massa till er

När man väl accepterat sig själv med alla fel o brister, accepterat att livet är for ever singel, så står han plötsligt där.. på en sporthojsfest... ler med hela kroppen.. och så är man helsåld Kärlek är faan märkligt... får bli en annan tråd det tror jag

 

[Rockmorsan]

Du vill alltså att dina döttrar skall leva ut sina liv ensamma?

Nu vet ju jag då jag tror deras ålder kommit upp nånstans på forumet, att det absolut inte är något för mig, eller än mindre någon annan här. Men det var inte heller någon som påstod att någon av oss skulle jaga efter just dina döttrar, eller någon i deras ålder.
Att hävda att ingen minsann ska få röra min dotter/syster/whatever det nu är, tysker jag är en ganska konstig inställning gällande någon man älskar...

Dom är 6 och 9 år.

Klart de ska få ha killar så småningom och skaffa egna relationer, det är väl en helt annan sak.. men när gubbar (ja för det är vad ni är när mina döttrar är lagliga) börjar snegla på töser som är 30 år yngre och tänker att "he he.. :fika ju med morsan en gång, men man ska kanske köra lite :gofika med en yngre variant"... nä fy faan du, där gick gränsen för mig för vad jag tyckte var smakligt.

 

[R5+1]

Är det "själv" eller "utan kärlek" du åsyftar med "fysisk närhet"?

Hur märks det att folk lever utan fysisk närhet?

Hm, hur ska jag lyckas förklara det här...

När folk säger att de visst kan leva ensamma/själva, att de inte behöver nåt förhållande utan klarar sig bra ändå, då har jag väldigt svårt att tro dom. De måste banne mig ha nån kk. Ingen vuxen människa kan klara sig år ut och år in utan sex. Det är bara att det är en sån där sak man inte ropar ut över nejden, det ses som för privat.
Om man vuxit upp med föräldrar som kunnat ge rätt sorts kärlek och närhet antar jag att man inte blir lika skriande desperat efter sånt som vuxen, men behovet måste ju finnas där. Att få beröring av en annan människa ger positiva fysiska reaktioner i kroppen (nu pratar vi inte sex, utan mer händer på huden, t ex massage).

Jag vet inte med er, men jag märker på vissa människor om de inte har nån att vara nära med. En på jobbet levde själv och han var på ett visst sätt, kan tyvärr inte förklara utan att riskera hänga ut honom.
En dag märkte jag att han faktiskt börjat bli lite annorlunda. Han var liksom lugnare, lite mer självsäker. Det visade sig att han träffat en tjej sen nån månad.
Jag själv har gått igenom en liknande förvandling. Det var helt otroligt hur annorlunda allt blev! Jag kunde hantera motgångar på ett helt annat sätt, väldigt mycket gick mycket lättare.
Sen blev jag i vanlig ordning dumpad och återgick till mitt cp-jag.

 

[Swish]

Hm, hur ska jag lyckas förklara det här...

När folk säger att de visst kan leva ensamma/själva, att de inte behöver nåt förhållande utan klarar sig bra ändå, då har jag väldigt svårt att tro dom. De måste banne mig ha nån kk. Ingen vuxen människa kan klara sig år ut och år in utan sex. Det är bara att det är en sån där sak man inte ropar ut över nejden, det ses som för privat.
Om man vuxit upp med föräldrar som kunnat ge rätt sorts kärlek och närhet antar jag att man inte blir lika skriande desperat efter sånt som vuxen, men behovet måste ju finnas där. Att få beröring av en annan människa ger positiva fysiska reaktioner i kroppen (nu pratar vi inte sex, utan mer händer på huden, t ex massage).

Jag vet inte med er, men jag märker på vissa människor om de inte har nån att vara nära med. En på jobbet levde själv och han var på ett visst sätt, kan tyvärr inte förklara utan att riskera hänga ut honom.
En dag märkte jag att han faktiskt börjat bli lite annorlunda. Han var liksom lugnare, lite mer självsäker. Det visade sig att han träffat en tjej sen nån månad.
Jag själv har gått igenom en liknande förvandling. Det var helt otroligt hur annorlunda allt blev! Jag kunde hantera motgångar på ett helt annat sätt, väldigt mycket gick mycket lättare.
Sen blev jag i vanlig ordning dumpad och återgick till mitt cp-jag.

Tja, jag vet inte. Hade en kk ett tag, men vi gled ifrån varandra, som kk's gör. Massage kan jag få av någon kompis anytime typ... Alla är ju olika, och därför säkert också i olika stort behov av fysisk beröring. Jag är ju inte så glad för det där med fysisk beröring över huvud taget för tillfället. Jag tycker t.o.m. att det är obekvämt att få en hej/hejdåkram av kompisar. I ett förhållande är jag inte sådan, men det tar lång tid innan jag känner mig bekväm med att ligga och gosa. Jag har rätt svårt för det där fysiska faktiskt. Jag vet precis varför, men det är svårt att tänka förbi det där hindret. Rent instinktivt drar jag mig gärna undan när folk vill kramas.

 

[SJP]

Dom är 6 och 9 år.

Klart de ska få ha killar så småningom och skaffa egna relationer, det är väl en helt annan sak.. men när gubbar (ja för det är vad ni är när mina döttrar är lagliga) börjar snegla på töser som är 30 år yngre och tänker att "he he.. :fika ju med morsan en gång, men man ska kanske köra lite :gofika med en yngre variant"... nä fy faan du, där gick gränsen för mig för vad jag tyckte var smakligt.

Jo förstår det, kom dock att tänka på vilken lustig logik väldigt många överbeskyddande individer tillämpar.

 

[Money]

Att vara kåt och vilja ha närhet/beröring är två helt olika saker. Alla människor är olika och har olika stort begär efter sex. Tror inte det är några problem alls att leva ett liv utan sex. Finns även folk som direkt ogillar att bli fysiskt berörda. Alla är vi olika. Man måste inte vara olycklig för att man inte tycker om att ta på folk eller att folk tar på en.

Munkarna lever ett helt liv utan sex, tror inte dom är olyckliga för det.

Sen kan man ha ett "förhållande" utan sex, det finns så många olika plan. Att ha nära vänner är ett typ av förhållande, på mental plan. Det tillfredsställer en på ett helt annat sätt. Man måste inte ha sex med någon för att älska eller bry sig om någon eller känna närhet.

Hm, hur ska jag lyckas förklara det här...

När folk säger att de visst kan leva ensamma/själva, att de inte behöver nåt förhållande utan klarar sig bra ändå, då har jag väldigt svårt att tro dom. De måste banne mig ha nån kk. Ingen vuxen människa kan klara sig år ut och år in utan sex. Det är bara att det är en sån där sak man inte ropar ut över nejden, det ses som för privat.
Om man vuxit upp med föräldrar som kunnat ge rätt sorts kärlek och närhet antar jag att man inte blir lika skriande desperat efter sånt som vuxen, men behovet måste ju finnas där. Att få beröring av en annan människa ger positiva fysiska reaktioner i kroppen (nu pratar vi inte sex, utan mer händer på huden, t ex massage).

Jag vet inte med er, men jag märker på vissa människor om de inte har nån att vara nära med. En på jobbet levde själv och han var på ett visst sätt, kan tyvärr inte förklara utan att riskera hänga ut honom.
En dag märkte jag att han faktiskt börjat bli lite annorlunda. Han var liksom lugnare, lite mer självsäker. Det visade sig att han träffat en tjej sen nån månad.
Jag själv har gått igenom en liknande förvandling. Det var helt otroligt hur annorlunda allt blev! Jag kunde hantera motgångar på ett helt annat sätt, väldigt mycket gick mycket lättare.
Sen blev jag i vanlig ordning dumpad och återgick till mitt cp-jag.

 

[Klyrre]

Dom är 6 och 9 år.

Klart de ska få ha killar så småningom och skaffa egna relationer, det är väl en helt annan sak.. men när gubbar (ja för det är vad ni är när mina döttrar är lagliga) börjar snegla på töser som är 30 år yngre och tänker att "he he.. :fika ju med morsan en gång, men man ska kanske köra lite :gofika med en yngre variant"... nä fy faan du, där gick gränsen för mig för vad jag tyckte var smakligt.

Historien som ja refererade till va alltså killen ihop me dottern först, va ett knippe år efter som han enligt utsago ramlade ihop me morsan... Vem som räknades som :fika kontra :gofika framgick inte. Min egen, om än något begränsade erfarenhet inom området har hittills lärt mej att nåra extra årsringar på cheyen bättrat kvallitén på :fikat iaf ...

 

[Rockmorsan]

Tja, jag vet inte. Hade en kk ett tag, men vi gled ifrån varandra, som kk's gör. Massage kan jag få av någon kompis anytime typ... Alla är ju olika, och därför säkert också i olika stort behov av fysisk beröring. Jag är ju inte så glad för det där med fysisk beröring över huvud taget för tillfället. Jag tycker t.o.m. att det är obekvämt att få en hej/hejdåkram av kompisar. I ett förhållande är jag inte sådan, men det tar lång tid innan jag känner mig bekväm med att ligga och gosa. Jag har rätt svårt för det där fysiska faktiskt. Jag vet precis varför, men det är svårt att tänka förbi det där hindret. Rent instinktivt drar jag mig gärna undan när folk vill kramas.

Känner igen det där... jag har alltid varit stark, men min akilleshäl har varit beröringen. Så fort nån tog i mig så stelnar jag till och känner mig svag. Nu vet även jag vad det beror på och jag övar på att arbeta bort det. Idag kramas jag gärna och en klapp på ryggen är helt okej. Lite spexigt att "nu ska vi öva" och så menar man attackgos på soffan, men mysigt är det numera

 

[huSSe]

satan så gött snart bor man ensam igen efter 12 år.
kommer kännas jobbigt i början, men det går över..
om det inte blir en kovändning, men har svårt att tro det
som det är just nu.

 

[changco]

Munkarna lever ett helt liv utan sex, tror inte dom är olyckliga för det

Lyckliga men konstiga

 

[Money]

Lyckliga men konstiga

Konstigt är inte dåligt, udda är bra. Lever du?

 

[Swish]

Ingen här som bor i Örebro? Jag ska dit i morgon.