Jag märkte främst av det när jag var aktiv på datingsidor, men visst har jag hört talas om det på andra håll också. Man får kontakt med någon som verkar trevlig, får tillgång till hennes privata bilder (ofta inte tagna ur riktigt fullt så smickrande vinklar som de offentliga) och känner direkt att "nja... Hon är trevlig och så, men det här var ju inte riktigt vad det såg ut att vara på hennes andra bilder... Inte min typ helt enkelt, tyvärr". Man försöker säga det på ett så trevligt sätt som möjligt, men man vill ju ändå få fram andemeningen att "tyvärr, du är trevlig men jag är inte attraherad av dig rent utseendemässigt så något annat än en vänskaplig relation tror jag inte kommer funka". Slutade i nio fall av 10 med att man blev idiotförklarad och utdömd som utseendefixerad mansgris som inte bryr sig om personligheter. Självklart är personligheten viktigast, men den uppväger tyvärr inte vilket utseende som helst. Inte för mig iallafall. Men det har jag fått höra både en och två gånger att det minsann inte är ok
Medan kvinnor kan skriva hela rader av fysiska krav rakt i profilen, "uppfyller du inte det här och det här och det här och det här behöver du inte höra av dig till mig"...
Jag tycker att utseendemässiga krav är realistiskt. Är man inte fysiskt attraherad av sin partner så bådar det för ett lagom dysfunktionellt förhållande. För mig får kvinnor gärna ha krav, uppfyller jag inte hennes krav lär hon ju inte gå igång på mig och hur kul vore det om min partner inte gjorde det? Jag tror att i en relation så vinner båda på att vara fysiskt attraherade av varandra helt enkelt.
Däremot blir jag lite bitter när folk talar om för mig att jag inte får ha några krav bara för att jag är man