Skraj...

[Znuki]

Hellooo!

Tänkte bara höra om det är någon som kan förklara för mig, eller åtminstone lugna mina nerver, varför jag är så j-a skraj när jag övningskör?

Jag har haft en dröm om motorcykelkort i hela mitt liv men omständigheterna har gjort att jag inte kommit till skott förrän nu.

För ungefär ett år sedan satte jag mig på en motorcykel för första gången (har inte ens kört moppe!) och köpte ett sådant där paket på en körskola. Första gången jag körde fick jag sätta mig på en 125:a som jag fick känna och klämma på sakta men säkert *krypa, krypa*. Andra gången jag körde (då på en 500cc) tvingade körskoleläraren mig att köra tillbaka från övningsområdet. Det betydde att jag skulle köra själv i trafiken med honom där bak (en två meters, 130kilos kille). Jag trodde jag skulle dö. Tredje gången hade han en annan hoj på verkstad som skulle hämtas och jag blev tvingad att köra själv genom hela stan för han skulle ju köra den andra. Jag var inte alls redo men han bara skrattade medan jag var fullkomligt skräckslagen. Gick inte dit fler gånger...det blev en dyr omgång...

Nu har jag tagit upp körandet igen. Fick ju en hoj av sambon (love you babe!)...men rädslan sitter där och gnager. Vet inte vad jag skall göra för att få bort den. Det går okej när man kör på övningsområde men så fort jag skall ut i trafiken så låser sig huvet och allt jag lärt mig är som bortblåst. Gäller det bara om att köra, köra, köra? Har bara kört sex ggr på 3 veckor än så länge. Skall jag pusha mig själv att köra ut i trafiken eller skall jag öva på "skyddat" område tills jag känner att jag är redo? Vill så j-a gärna ha kortet och jag ger inte upp, undrar bara om/när det släpper...

Vet inte vad det är jag är skraj för egentligen. Det är inte att jag skall klota och fart har jag INGA problem med! Jag vill köra fort, fort och gärna prova att köra på bana en vacker dag! Njae...jag tror att det nog är mer trafiken runt om....? Man skall ju ha respekt för andra trafikanter men att kallsvettas och sluta andas är kanske inte det ultimata när man är ute och kör?

Läste en artikel i en mc-tidning om en dam som börjat köra i dryga 50-årsåldern. Hon har bara kört i ett par år men ändå kör hon på bana!! Coolt.. Hon hade varit motståndare till motorcyklar i hela sitt liv. Sagt till sina söner att det var döden att köra. Men när hon väl satte sig på hojen så var det kärlek direkt. Kan hon, kan väl jag?

AAARRGGHH!! Vad skall jag göra, det är ju inte läge att dra i sig en virre innan man kör för att lugna nerverna!

Finns det någon i detta avlånga land som har känt lika dant eller är jag fullkomligt bortgjord nu?

Men det går väl över..? Säg att det går över!!

Tjing!
//S

 

[Hellfireclub]

Oj...det låter som om du behöver lugna ner dig lite innan du ska köra.
Ta en tre-fyra cigg innan du åker iväg, två-tre snus under överläppen och saken är biff

Det finns även triangelmärkta läkemeden som fungerar bra, och numera får man även köra med dom utan att åka dit...

Nej men skämt åsido... Du behöver bara få slappna av i trafiken. Har du bilkort? Om det är trafiken som skrämmer vettet ur dig kan det ha med bristande erfarenhet att göra, vilket blir ännu värre om man inte har kört bil innan. Mitt tips är att du lär dig hantera hojen till 110% innan du åker ut i trafiken, så att du slipper tänka på manövereringen öht, då kan du rikta full uppmärksamhet på trafiken. Och nöt detta mantrat hela tiden: "Jag kommer inte dö, Jag kommer inte dö, Jag kommer inte dö" etc etc.

 

[Pizzabagarn]

Det kanske är som så att du inte har i trafiken att göra. Rätt enkelt va

 

[PAX]

Min erfarenhet är att det släpper om man kör långa pass, 5-6 mil eller mer. Själv brukar jag välja att köra tidigt på lördag eller söndag utanför stan där det är mindre trafik och inget folk mitt i banan, förlåt gatan. Då kan man koncentrera sig på sitt eget.

 

[Chronic]

Genomsnittspriset för ett tjejhojkörkort är typ 20.000 -30.000,- så det är väl inte så lätt helt enkelt. Tycker de flesta tjejer ser rätt så skärrade ut bakom styret med lapp också.

 

[Dosen]

Hej,

Kul att du verkar ha bestämt dig. Det behövs fler tjejer som kör.
Helt normalt att vara skraj i början. Kände precis likadant när jag
skulle köra själv i trafik både när jag tog bil-o mc-kort. Tyvärr finns
det inte så mycket att göra än att bara köra, köra och köra som du
skriver. Rädslan/nervositeten går över efter ett tag. Kan du hantera
hojen på övningsplatsen så borde det inte vara något problem i
trafik heller. För att göra det lättare i början kan det vara en bra
ide att bara köra på vägar du känner till samt att försöka undvika
rusningstrafiken. Kör i lungt tempo och låt dig inte stressas av andra
trafikanter. Trägen vinner, ut o kör, kör kör så löser det sig ska du se.

 

[Hoztic]

Är du rädd för att du inte ska kunna hantera hojen i trafiken, dvs göra fel pga stress, eller är du rädd för att du känner dig utsatt, utan en skyddande plåtlåda runt dig?

I det första fallet är det ju "lätt" att träna bort. Tänk mc när du kör bil, det där med att vrida huvudet dit du ska, tänka på placering mm. Och cykla mycket! Jag "tränar" hojåkning när jag cyklar till jobbet, till klubben, till garaget eller när jag tränar cykel med för den delen. Knät åker ut i kurvorna, jag styr dig jag ska med blicken och visst motstyr jag Det gjorde att jag kände mig mycket mindre rostig i våras. Sen tränar jag självklart balans med cykeln också. Nu är ju 10kg mot kanske 190kg lite olika trögt att balansera med, men samtidigt så saknar en cykel alla former av tröghet som håller den upprätt också. Jag inbillar mig iaf att jag kan kontrollera och hantera min hoj bättre tack vare mycket balansträning med min mtb!

Det andra är ju värre. Risken att bli påkörd finns ju alltid, oavsett om man sitter i hoj eller bil. Skillnaden är ju som sagt att man inte har så förbannat mycket deformationszoner på hojen Men samtidigt har du inga stolpar (i bilen alltså) ivägen, hojen är smalare och mycket mer lättrörlig, så du kan undvika olyckor på ett helt annat sätt också. Men det kräver ju iofs att man är noga med att alltid se sig omkring och ha noga uppsikt på sin omgivning, och att man vet hur man snabbt bromsar/svänger, och verkligen vågar göra det om det kniper. Och sånt lär man sig aldrig på körskolan. Motstyrning verkar dom aldrig lära ut, och raka armar anser dom flesta är bästa bromstekniken

Som en liten anekdot, på min första lektion på motorcykel fick jag köra själv från körskolan till körgården, tvärs igenom Gävle i rusningstrafik, på en Kawa Z1, fast jag fick ju 15s på mig att känna på var kopplingen tog innan vi drog

 

[Toya]

Hej kul med hojkort ta det lungt kör mycket på skyddat område försök att övningsköra privat så mycket som möjligt ha ingen stress.Åk på vägar där det inte är ngn trafik och kör mycket så släpper det nog.

 

[Yamsan]

Du säger att du inte är rädd för att klota och inte heller för farten....vad är du då rädd för? Ta reda på VAD det är som du blir rädd av/för. En rädd mc-förare är livsfarlig i trafiken precis som en rädd bilförare.
Min syster(dryga 55) övningskör på sitt andra år....det blir nog ett år till innan kortet blir verklighet för henne. Hennes problem är att hon tittar på framhjulet när hon kör och försöker "styra" hojen genom att krampaktigt hålla i styret. Resultatet blir att hon får en instabil och vinglig hoj,får svårt att hitta placering på vägbanan o.s.v.
Mitt råd är som nån annan sade...kör på inhägnat område tills du känner dig trygg på hojen.När du sen kör på vägen så placera dig tillvänster om mitten av DIN fil så du tvingar bakomvarande trafik att köra om dig på ett vettigt sätt.
Syrran lägger sig alltid i vägkanten vilket resulterar i att bilar bakom kör om halvvägs i hennes fil och hon blir ännu mer stressad.
Sen kan man fundera på om du ska köra hoj,det kanske inte är självklart om du är så vansinnigt rädd?! Man kanske inte måste göra allt även om det ser kul ut....bara en tanke.
Lycka till!

 

[Pizzabagarn]

Syrran

Det låter nästan som att du skulle få bort din syrra från vägarna fast å andra sidan så skapar hon arbetstillfällen, om hon nu kör i trafikskola, och det skall hon ha creds för.

 

[Jerkoffalot]

håller nog med den 50 årige tanten inte haft ngt intresse och tyckt brorsan min vatt så larvig så fort sommarn va på väg och han fict ta ut hoj nu e man helt såld det e det bästa som finns hoppas det släpper för dig

 

[Katie]

Låter som din första lärare var som min första.
När jag kom till körskolan och han fick veta att jag inte ens suttit på en hoj eller hade bilkort kändes det som att han ville göra det jävligt för mig. Lektion 1 bestod att garagevändningar och sen lade han ner hojen på marken och sa åt mig att lyfta upp den. På den vägen var det och efter 3 lektioner gav jag upp och testade en annan skola - Jarla som var jätte bra.

Ett hett tips som hjälpte mig väldigt mycket med vanan av en tvåhjuling (kanske låter lite löjligt men var otroligt hjälpsamt) var att jag skaffade en moppe. En gammal K50 som jag körde hur mycket som helst. Då slipper du tyngden och kan leka dig fram både på övningsområde och i lite trafik. När jag sen satte mig på en hoj igen var det en helt annan känsla!

Många grabbar går ju trots allt från moppe till 125 och uppåt medans vi oftare går från noll till värsting, så det är inte konstigt om det är lite svårare för oss att vänja oss i början.

Så i ett nötskal: skaffa en moppe (lovar att det är förvånansvärt roligt att köra) samt hitta en bra skola!

Lycka till!

 

[69:an]

Znuki,
det du behöver - hela skillnaden mellan att känna obehag och att känna glädje inför hojkörningen - är en vettig handledare som kan hjälpa dig på vägen. Antingen i form av en riktigt bra körskollärare eller i form av en erfaren och mogen privat handledare. Med rätt styrning och coachning kommer du att kunna vända rädslan och obehaget till nyfikenhet, självsäkerhet och lust att lära dig mer.
Utgå inte från att det "skall" gå att lära sig att köra hoj på egen hand genom att traggla ensam på ett övningsområde eller tvinga dig själv genom situationer du inte är bekväm med, den vägen är bland de absolut längsta att gå. Ägna istället litet tid åt att leta efter personliga rekommendationer på bra körskolelärare, och inventera bekantskapskretsen efter duktiga hojåkare som dessutom är vettiga pedagoger.

Jag blir besviken över somliga av kommentarerna i tråden. Snack om att du kanske inte borde köra hoj, eller inte hör hemma i trafiken, skall du bara ta för vad det är värt. Du är inte i närheten av ett sådant ställningstagande ännu.

 

[Znuki]

Förutom Pizzabagarns mongo-inlägg (dum konsult var det va?) så tackar jag för tipsen! Mitt inlägg var ju för att få lite lugnande tips och höra om det är normalt att vara lite nervig i början och om någon kanske hade känt/känner lika dant.

Jag har haft bilkortet i många år och har ALDRIG haft några problem med det! Tog mig fyra veckor att ta det och kostade mig nästan ingenting! Älskar att köra bil och har varit yrkeschaufför i några år.

Precis som du skriver Gröna Grodan, det är andra trafikanter som stressar mig. Rädd typ att jag skall få motorstopp vid rött, att hojen välter, jag får inte upp den och alla börjar tuta...eller nått. Hahaha! Nu när jag skriver det så låter det inte så farligt faktiskt...

Antagligen har jag för höga krav på mig själv, vill klara det så FORT som möjligt. Men det får väl ta sin tid, för det är absolut inte samma sak som att köra bil och jag måste få in rutinen och erfarenheten.

Men bestämt mig? Hell yeah! Jag skall ha mitt kort! Hmmm...får helt enkelt gå upp kl 05.00 imorgon bitti, lägga in två snus, röööööga och sedan är det bara att göra Helsingborg med omnejd! Det svåraste skulle väl vara att få upp sambon!

Fan...känns redan bättre! TACK TACK TACK ni goa killar!!! (Och du pizzabagarn är säkert snäll innerst inne.... .)

//Skåne-tösen

Oj, tjejerna hade också svarat! TACK Yamsan och Katie, skitbra svar! Ser att PB varit inne igen och jag tar tillbaks det med snäll innerst inne...

//S

Znuki,
det du behöver - hela skillnaden mellan att känna obehag och att känna glädje inför hojkörningen - är en vettig handledare som kan hjälpa dig på vägen. Antingen i form av en riktigt bra körskollärare eller i form av en erfaren och mogen privat handledare. Med rätt styrning och coachning kommer du att kunna vända rädslan och obehaget till nyfikenhet, självsäkerhet och lust att lära dig mer.
Utgå inte från att det "skall" gå att lära sig att köra hoj på egen hand genom att traggla ensam på ett övningsområde eller tvinga dig själv genom situationer du inte är bekväm med, den vägen är bland de absolut längsta att gå. Ägna istället litet tid åt att leta efter personliga rekommendationer på bra körskolelärare, och inventera bekantskapskretsen efter duktiga hojåkare som dessutom är vettiga pedagoger.

Jag blir besviken över somliga av kommentarerna i tråden. Snack om att du kanske inte borde köra hoj, eller inte hör hemma i trafiken, skall du bara ta för vad det är värt. Du är inte i närheten av ett sådant ställningstagande ännu.

Tack...

 

[Hoztic]

Precis som du skriver Gröna Grodan, det är andra trafikanter som stressar mig. Rädd typ att jag skall få motorstopp vid rött, att hojen välter, jag får inte upp den och alla börjar tuta...eller nått. Hahaha! Nu när jag skriver det så låter det inte så farligt faktiskt...

Jag hittade en dieselfläck på Klarabergsviadukten mitt i Stockholm förra året och bromsade omkull mig i 20 Bilen bakom började tuta innan jag å hojen hade stannat Men jag reste mig i godan ro, kollade stället, reste hojen, kollade den, startade å kollade så den gick bra, allt medan stressnissen bakom försökte slita ut tutan och slå nytt rekord i högt blodtryck. Jävlar vad jag sket i honom just då, å jävlar va skönt det kändes
Många bilister blir skitsura över att vi åker mellan filerna vid köer, samtidigt som dom kräver att vi ska göra oss osynliga när dom själva behöver plats

 

[Vampyrtrollet]

Förutom Pizzabagarns mongo-inlägg (dum konsult var det va?) så tackar jag för tipsen! Mitt inlägg var ju för att få lite lugnande tips och höra om det är normalt att vara lite nervig i början och om någon kanske hade känt/känner lika dant.

Jag har haft bilkortet i många år och har ALDRIG haft några problem med det! Tog mig fyra veckor att ta det och kostade mig nästan ingenting! Älskar att köra bil och har varit yrkeschaufför i några år.

Precis som du skriver Gröna Grodan, det är andra trafikanter som stressar mig. Rädd typ att jag skall få motorstopp vid rött, att hojen välter, jag får inte upp den och alla börjar tuta...eller nått. Hahaha! Nu när jag skriver det så låter det inte så farligt faktiskt...

Antagligen har jag för höga krav på mig själv, vill klara det så FORT som möjligt. Men det får väl ta sin tid, för det är absolut inte samma sak som att köra bil och jag måste få in rutinen och erfarenheten.

Men bestämt mig? Hell yeah! Jag skall ha mitt kort! Hmmm...får helt enkelt gå upp kl 05.00 imorgon bitti, lägga in två snus, röööööga och sedan är det bara att göra Helsingborg med omnejd! Det svåraste skulle väl vara att få upp sambon!

Fan...känns redan bättre! TACK TACK TACK ni goa killar!!! (Och du pizzabagarn är säkert snäll innerst inne.... .)

//Skåne-tösen

Oj, tjejerna hade också svarat! TACK Yamsan och Katie, skitbra svar! Ser att PB varit inne igen och jag tar tillbaks det med snäll innerst inne...

//S

Min mamma var lite sådär i bil när hon visste riktigt vart hon skulle. Första gångerna i Sthlm (vi flyttade hit från Estland så hon hade ju knppt kört bil i Sverige innan vi skulle till Sthlm) var hon så stressad att jag ville stiga ur bilen...
Sen började fråga henne varför hon var så jäkla stressad. Hon var ju stressad för andra trafikanter. Att de skulle bli sura för att hon var för långsam då hon inte hittade osv...

Jag har fått henne att fatta... SO WHAT!!!!
Vad spelar det för roll om nån idiot i en bil tutar för att de vill komma fram fort??? Låt de tuta... Det är de som är idiotiska...
Kör man vilse så stannar man o letar vart man ska igen... Får man motorstopp trycker man på knappen igen o rullar iväg... Tappar man hojen så kommer det finnas snälla människor som hjälper en upp med hojen igen...
Jag själv har fått motorstopp några gånger vi trafikljus i uppförsbacke då hojen behöver ganska högt varvtal för att inte dö... Ibland blir det fel ... Tutar nån bakom tar jag eeeextralång tid på mig... *asg*

Och jag kan säga en sak till dig...
Jag väntade evigheter med att ta hojkort då jag itne ens vågade prova för att jag inte trodde jag skulle klara det... Är lite likadan... allt ska gå fort o vara perfekt från början... Sen kom jag på att det funkar inte så för alla och jag släppte det... Tog mitt körkort för exakt ett år sedan på första försöket...

LYCKA TILL!!!!!

 

[dn-L]

Åk småvägarna bort till Höör eller nånstans och käka en glass å hem igen. Hjälper inte det åk till Hässleholm och köp en chokladboll (pk) osv. När du kört så långt att du nästan blir less borde det ha släppt. =)

 

["Offe"]

Ligga??

 

[Znuki]

Jag hittade en dieselfläck på Klarabergsviadukten mitt i Stockholm förra året och bromsade omkull mig i 20 Bilen bakom började tuta innan jag å hojen hade stannat Men jag reste mig i godan ro, kollade stället, reste hojen, kollade den, startade å kollade så den gick bra, allt medan stressnissen bakom försökte slita ut tutan och slå nytt rekord i högt blodtryck. Jävlar vad jag sket i honom just då, å jävlar va skönt det kändes
Många bilister blir skitsura över att vi åker mellan filerna vid köer, samtidigt som dom kräver att vi ska göra oss osynliga när dom själva behöver plats

J-a IDIOT-tutare! Du skall ju ha all credit för att du behöll lugnet alltså!! Men jag undrar varför många bilister blir så aggresiva och demonstrativa när dom ser en mc? Verkar nästan som att vissa med vilje lägger sig i vägen eller bromsar framför. Allt för att retas!! Är det inte bättre att dom flyttar på sig? Det gör jag i alla fall...

 

[69:an]

Men jag undrar varför många bilister blir så aggresiva och demonstrativa när dom ser en mc?

Det är ju iofs inget unikt för bilister, med tanke på hur mycket en del hojåkare älskar att provocera andra i trafiken...