Nåväl, det är väl som alltid, Norrlandpolisen kokar mest hemma, snutbarnen snattar mest, moderaternas barn blir anarkister, akademikernas barn hamnar på folkhögsskola, ambulansförarna kör fortast på motorvägen "off duty", väktare och ordningsvakter är de som slåss på fritiden, läkarna röker, and i can go on for ever and ever and ever.
Antagligen känner väl VV exakt samma sak för SMC, och det är väl tyvärr inget nytt att samhället - människor - och även djur fungerar på detta vis. Förmyndandet och spänningen att göra tvärtom kommer inte upphöra, och med det sagt så ska man nog ha det i åtanke när men utnämner sig till chef / lärare / instruktör... Det bästa sättet att vara en förebild är inte alltid att vara en "fucking boy scout" / bror duktig / mitt ord är lag, men inte för den sakens skull heller vara en komplett vildhjärna som pushar på andra att göra dumheter, eller att beté sig på ett olämpligt sätt.
Men onekligen finns det ju en spänning i att testa gränserna lite, varesig man är en politiker med ett kreditkort, en polis med en volvo t5, eller en von vettet med ett stort ego. I min värld är det ytters naturligt alltihop, och hade man helhjärtat satsat på att vara en idealisk förebild, en ofelbar riddare av rang, eller balettdansare i trikå så kanske man hade kunnat lösa situationen annorlunda, liksom att man inte hade behövt köra i diket på 70-väg, peta på den nymålade väggen, se om isen höll, eller testa att ta frugan i tvåan på fyllan, fastän man mer eller mindre visste att det skulle gå åt helvete...
Ville bara göra ett inlägg om orsakerna, hellre än att kvida över att det orättvist eller omoget eller fan vet vad folk tycker egentligen... det är NATURLIGT.
// Han som i värmen luktar.... just det, NATURLIGT