Nja. Låt mig förklara mig.
Redan från början när jag sålde den var jag lite skev till det. Jag har haft hojjen i två år och det ska sägas att det krävs MÅNGA timmar att hålla den normalt funktionell. Dock gjorde dess utseende och köregenskaper ihop med att den är ganska unik i Sverige (med originalskick och allt), att jag och min far kämpade med den och till slut fick vi den att hålla i ett helt halvår utan större missöden.
När jag sedan grejjat mellankortet åkte ju annonsen ut direkt och jag tänkte att hoppas det kommer nån bra kille som förstår sig på det här. En månad gick och det hade fortfarande inte kommit nån för att titta på den, så jag var väldigt desperat. När sedan den här snubben dök ville jag inget hellre än att sälja.
Problemet var att killen som kom (och som nu ska sälja den) var inte direkt någon begåvningsreserv. I flipp-flopp och shorts kom han och skröt om hur han skulle trimma och lacka om den, så jag var skitnära på att inte sälja den. Men när pengarna togs fram insåg jag att det är nu eller aldrig liksom, och jag var tvungen att sälja den. Ångern kom direkt, men det kändes ändå skönt att bli av med den.
Sedan ser man skönheten ligga på blocket efter blott 2 månader med hutlöst pris och en möjlig bluffning.. då blir man lite sne.
Någon frågade om den var sjuväxlad, och svaret är Ja. Har fortfarande inte vant mig med sexväxlat