Nu jävlar i vägen...
Efter en lång frånvaro och slutligen en total dissektion av spisen har äntligen felet hittats. Som väntat var det pissenkelt.
Allt ser bra ut, men överfallet till balansaxeln är löst. En sabla bult som rallat loss. Handlat lite bultar å skit nu. (bra mekaniker hittills verkar det som)
Synd att man lyssnar på alla som säger att det ska va ditt å datt, men man har väl lärt sig nåt antar jag.
Fan vilken ångest det var att dela motorn, men det visade sig iaf att jag kunde lämna kamkedjan kvar. Johoo!
Nu ska ba allt momentdras (hoppas steffes nyckel räcker) å sen fan ska jag nog kunna lägga en eller annan repa innan snön kommer.
Att man sen såg att spjällen bara öppnade 3/4 kan ju inte göra nåt sämre...
Är det nån som har skittrist å vill svänga förbi med glatt humör så vet ni var jag finns, med hammaren och kofoten i handen.
Borde ha ett par packningar, men väntar till den är startad, sen tjackar jag på mig. Nu smetar jag bara klet på allt.
Kan ju bli som vanligt...