Mer från Per SMC
Jag kör i textil, jag kanske kör ”fel” sorts hoj, jag är 50 plus men jag älskar Sporthojar. Och jag jobbar för att de ska få vara kvar och dessutom utvecklas, och det är min fasta övertygelse att det går om vi hjälps åt.
Motståndsrörelsen ska ses som ett förhållningssätt, en attityd som ger var och en av oss kurage att säga ifrån när någon kompis går över gränsen. Det kan vara så enkelt att inte köra på bakhjulet när dom andra gör det vid olämpligt tillfälle eller att komma sist till korvkiosken. Kan låta präktigt men ni ska veta att det inte handlar om den som kör fort på E18 in mot Stockholm någon kväll med i stort obefintlig trafik eller tar en kombination kurvor på favoritvägen med mer koncentration på bra flyt än på hastighetsmätaren. Nej, det handlar om de som i tät trafik använder bilarna som slalomkäppar, som med höga hastigheter bland andra trafikanter riskerar sitt eget och andras liv. Det har sagts förut och tål att upprepas; det är de extrema beteendena som skadar oss mest och kan vi bara få bort dessa är mycket vunnet.
Ni som tror att min palt är detsamma som att ”skvallra” inför myndigheterna har rejält fel. Myndigheterna håller sig välinformerade och har faktiskt kontakt med varandra. Polisen, enskilda riksdagsledamöter, Trafikutskottet, Vägverket, NTF med flera kommunicerar faktisk om det som händer i trafiken. Ibland hör de av sig till SMC och ställer lite frågor och undrar vad vi kan göra. I alla lägen försvarar vi motorcyklismen så långt det någonsin går.
Ni kommer väl ihåg riksdagsledamoten som skrev en motion om att förbjuda ”tunga” motorcyklar. Vi kom undan enkelt då men det kanske var detta som väckte andra makthavare.
Detta gör att det inte hjälper att stoppa huvudet i sanden och tro att om vi bara håller tyst och fortsätter köra provocerande så löser sig det mesta. Inget kan vara mer fel!
Till detta kommer att årets olyckssiffror ser mörka ut, 54 döda hittills är mycket tragiskt ur många synvinklar. Den som hävdar att en motorcyklist bara riskerar sitt eget liv kan möjligtvis ha rätt i viss mån, men vi får aldrig glömma att det alltid finns anhöriga som ska leva resten av sina liv med sorg i hjärtat. Det ska vi bespara dom i största möjliga utsträckning!
När polisen valde att dela med sig av filmen med de hojåkare som vägrade stanna var detta inte det enda som hänt tror jag. Jag hör mellan raderna att vid detta tillfälle rann bägaren över, händelsen var bara en i raden av flera händelser. Även polisen kan tappa tålamodet och när inget annat hjälper, tror jag, tar man till sådana knep som att bilda opinion genom att använda tv-mediet.
Trots allt finns det många goda krafter igång. Tullinge söder om Stockholm får vara kvar några år till, vems förtjänst vet jag inte men positivt är det. Vägverket Stockholm har en samarbetsgrupp med många aktörer, SMC Stockholm är en, som arbetar för alla hojåkare i regionen. Anders som leder gruppen är själv motorcyklist och ambitionsnivån är hög. Bland annat försöker de påverka de lokala politikerna till att skaffa en övningsbana för motorintresserade eller komma in på andra träningsområden i regionen. Bra initiativ, bra arbete, bra gäng!
Ett annat gott exempel är de tre sporthojskurser SMC genomfört denna sommar. Alla deltagarna är mycket nöjda och målsättningen är att det i framtiden ska finnas roliga och attraktiva kurser för alla som kör sporthoj.
”Ha kunskapen – Känn glädjen.” En devis jag själv tycker är bra.
En sak gjorde jag fel när jag släppte min spalt ”Motståndsrörelse” i senaste numret av MC-Folket. Jag hade inte avsatt tid att delta i debatten på olika forum. Mina dagar var uppbokade av bland annat några viktiga externa möten. Vid ett av dessa, igår onsdag 6 oktober, satt vi med trafiksäkerhetsdirektören i Vägverket och redovisade de tre kurserna i Sporthojsprojektet, hur pedagogiken fungerade och hur vi ska gå vidare 2005 och hur vi ska lösa den framtida finansieringen. Ett mycket bra möte som lovar gott inför framtiden.
Idag var jag tillbaka på Vägverket och satt med projektledningen för, och förberedde, en så kallad MC-OLA. OLA är en metod om går ut på att aktörerna tillsammans ska ringa in eventuella problem, komma på lösningar och till sist ska var och en lämna avsikter. På dagens möte talade vi om vilka aktörer som ska vara med. SMC, Vägverket, N TF, polisen, trafikskolorna är några av ett 20-tal självskrivna aktörer. Ni kan vara säkra på att jag också kommer att leta efter någon eller några inom Sporthojskollektivet att bjuda in. Talade med Jesper, Galne Dansken, numer i SMCs styrelse, om detta och vi kommer att hjälpas åt att hitta lämplig aktör. Vi söker inte i de vanlig SMC-leden i detta fall.
Per Johansson
SMC