Professor: Köldknäppar har blivit mindre vanliga
Köldknäppar har blivit mindre vanliga och mindre intensiva över tiden, visa forskning. Foto: Pär Bäckström/TT
2024 var året då världen blev 1,5 grader varmare. Ändå är det inte kört med FN:s välkända temperaturmål. Men Sveriges tyngsta klimatforskare vill helst slippa fokusera på en siffra.
Mikael Törnwall
Publicerad 15:39
2024 var det varmaste året som någonsin uppmätts. Enligt Världsmeteorologiska organisationen, WMO, var perioden januari till september 1,54 grader varmare jämfört med förindustriell tid. Med stor sannolikhet kommer helåret att spränga den kritiska gränsen.
Men det betyder inte att det berömda 1,5-gradersmålet från Parisavtalet är passerat. Det handlar om definitioner, konstaterar Erik Kjellström, professor vid SMHI och en av Sveriges ledande klimatforskare.
– När jag och mina kollegor pratar om uppvärmningen tittar vi på långsiktiga trender. Vi arbetar ofta med 30 års medelvärden och då har vi ju inte kommit upp i en och en halv grader än, säger han.
Rekordvärmen 2024 orsakades delvis av naturliga väderfenomen som El Niño. Därför tror forskarna att temperaturökningen kan bli mindre under några år, eller att vi till och med kan få se något år med lägre snitttemperatur.
”Även om temperaturen under några månader eller ett enskilt år passerar 1,5 grader är det viktigt att understryka att det inte betyder att vi har misslyckats med att nå målen i Parisavtalet, sa Celeste Saulo, chef för WMO i samband med klimatmötet i Baku i november.
Men hur realistiskt är diskussionen om att klara 1,5 grader när de globala utsläppen fortsätter att vara betydligt högre än vad som krävs för att klara klimatmålen? Även om El Niño följs av några år med tillfällig lindring är trenden densamma: stigande.
Erik Kjellström är inte optimistisk.
– Vi har redan släppt ut stora mängder koldioxid. Om vi ska klara 1,5 grader har vi bara ett fåtal års utsläpp på dagens nivåer kvar. Sen ska vi ner till noll. Som det ser ut idag har vi inte ens en teoretisk chans att klara det.
Erik Kjellström föredrar att tala om hela formuleringen i Parisavtalet: ”att hålla den globala uppvärmningen långt under två grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader”.
– Jag tycker inte att man ska fokusera på siffrorna, utan man ska prata om att hålla uppvärmningen på en så låg nivå som möjligt.
Inte bra men ingen katastrof
Erik Kjellström vill komma bort från känslan att det leder till katastrof om man missar målet.
– Att vi missar 1,5 är inte bra. Absolut inte. Men det är bättre om vi kan stanna vid 1,6 än 1,7 grader. Det måste vi fokusera på.
Men, understryker Erik Kjellström, det är viktigt att utsläppen minskas så snabbt som möjligt. Den globala temperaturen beror till stor del på mängden koldioxid i atmosfären. Ju större mängd växthusgaser som släpps ut de kommande åren, desto mindre finns kvar av utsläppsbudgeten för åren därefter, om den globala uppvärmningen inte ska fortsätta öka.
– Så det är viktigt att man fokuserar på att i närtid få ner utsläppen nu och inte bara siktar in sig på 2045-2050-målen om vad som ska hända långt in i framtiden, säger han.
2024 blev ett rekordvarmt år. Foto: Luca Bruno/AP
2024 var inte bara ett ovanligt varmt år. Det var också ett år med många extrema väderhändelser. Översvämningar i Spanien, som kostade över 200 människor livet, översvämningar i Afghanistan och Pakistan med över 1 000 dödsoffer och värmeböljor i hela Europa med temperaturer så höga som 44 grader på Kreta.
Klimatkopplingen inte klarlagt
Frågan är hur det hänger ihop. Extremväder och kopplingen till klimatet är en av de mest omdebatterade frågorna. Enligt FN:s klimatpanel IPCC finns en koppling mellan den globala uppvärmningen och förekomsten av extremväder, men man slår samtidigt fast att det i stort sett aldrig går att säga att en specifik väderhändelse kan kopplas till utsläppen av växthusgaser.
– Det man vet är att det finns en långsiktig trend, särskilt när det gäller värmeböljor som blivit vanligare och med högre temperaturer, samtidigt som köldknäppar har blivit mindre vanliga och mindre intensiva över tiden, säger Erik Kjellström.
– När det gäller översvämningar och vattenbrist är det dock svårare att identifiera trender i extremhändelser och att knyta dessa till klimatförändringen.
Mikael Törnwall