En sprudlandes halv grå morgon mötte mina yrvakna ögon, tittar ut, idag gäller det…idag ska det ske! Hon som aldrig ger upp, som aldrig sviker, alltid ställer upp för en prat stunt, idag ska det igång igen. Vi möts öga mot öga i garage porten, ensamma, där står Hon, väntar, det har Hon gjort i 1,5 år nu sedan skribenten blev attackerad av en 4 hjuling. Väl gränslad och utrullad…check…ny laddat batteri, bensinkranen i pri, choken vrids mot sitt slut, nyckeln når sitt tändningsläge, neutral lampan lyser…start knappen trycks in..sten död…ah fan just kopplingen med ja, knappen trycks in *host* *kabooom* brummmm…ett stadigt morrande blandas med fågelsången, yes lycka!!
Nu har jag äntligen vaknat, det, ska husse inte se skam över! Jag lägger mig stadigt på 2000 rpm och sprider mitt väl ljud till husses stora flin, Han ser nöjd ut. Men varför lägger Han sig på alla fyra? Näe nu? Bara för att man blir lite våt och visar tillgivelse…det ordnade Han fort med en tightare dragen bult till kopplingskåpan, nu sitter den skönare, aum vänta bara…
Jag blir gränslad igen, 1:an sparkas i, obeskrivligt 1,5 år i stillo…vi glider en sväng jag och Husse, Han sköter sig fint, det går som det står på skylten, 70. Framme, rondell, motorväg, här ska Han allt få…2 körfiler och jag ylar på, swich en bil, två bil, tre bi…jag tappar räkningen…efter en kort dags tur åker vi hem, båda i ett stycke, en lugn, en trevlig tur bara vi två, jag Banditen och Han dendär Husse vi sviker aldrig varann…innan Han gick snusslades det om en lång tur på G både hit och dit, touring ruta på och jag ska visa Europa vad vi kan…
/Den Röd Glittrande Califonia Banditinnan
/Husse