Trots att den förda energipolitiken med nedlagda pålitliga kärnkraftverk till förmån för opålitlig vindkraft lett till den allvarligaste energikrisen i modern tid i Sverige, ser Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi ingen anledning att ompröva den. I stället vill hon se ytterligare 100 miljarder av skattebetalarnas subventioner till att fyrdubbla vindkraften i Sverige. Själv vill hon dock inte bo där hon ”blir störd av buller från vindkraftverk”.
Det är i en långintervju i regeringstrogna tidningen Aftonbladet som Stenevi berättar om vilka storsatsningar hon vill att svenska staten ska göra på att kraftigt bygga ut vindkraften i Sverige. Detta trots ett allt bredare och djupare folkligt missnöje på de orter som drabbas av utbyggnaden och får sin närmiljö och livskvalitet kraftigt försämrad.
Vindkraften, som bara genererar el och därmed intäkter när det blåser, är inte lönsam utan rejäla skattesubventioner. Ytterligare 100 miljarder av de svenska skattebetalarnas pengar vill Miljöpartiet den närmaste tiden spendera på en aggressiv fyrdubbling av antalet vindkraftsparker i landet.
4 500 vindsnurror ska bli 18 000
Stenevi liknar den våg av schaktmaskiner hon ser framför sig dra fram över det svenska landskapet med guldruschen i USA och Kanada på 1800-talet. Guldet finns dock i det här fallet inte i marken utan i de skattepengar som vindkraftsexploatörerna kan tillskansa sig.
Dagens drygt 4 500 vindsnurror ska förts bli 9 000 och sedan 18 000 – om Miljöpartiet får bestämma. Att döma av opinionssiffrorna där partiet nu parkerat sig permanent nedanför riksdagsspärrens 4 procent, kommer man dock inte att få det.
Kommunernas vetorätt avskaffas
Samtidigt har Miljöpartiet fortfarande kanaler in i regeringen efter sin tid där, innan man nyligen traskade ut ur Rosenbad i protest mot att Sverigedemokraterna fick vara med och bestämma om statsbudgeten. Bland annat fortsätter S-regeringen nu i enlighet med MP:s vilja att montera ned demokratin när det gäller vindkraftsutbyggnad.
Enligt ett färskt förslag avskaffas inom kort den kommunala vetorätten så att staten kan tvinga på kommuner vindkraftsparker, vare sig invånarna vill det eller inte, oavsett vad kommunalfullmäktige beslutar. Tidigare har en motsvarande lag drivits igenom på invandringsområdet, också det med stöd av MP, där kommuner nu fråntagits rätten att säga nej till att ta emot fler nyanlända än vad man anser att det finns resurser för.
Vill inte själv bo nära vindsnurrorna
Men att själv bo i närheten av en vindkraftspark och de sanitära olägenheter det är förenat med är inget som tilltalar Märta Stenevi
– Jag vill bo där jag har en bra boendemiljö. Jag vill inte bli störd av buller från vindkraft, erkänner hon.
Många upplever vindsnurrorna som starkt störande och fastighetspriserna sjunker där vindkraften drar fram. Att det finns fog för kritiken visar bland annat en artikel i Läkartidningen som redovisar hur boende nära vindkraftverk oftare lider av sömnstörningar och depression än andra och också i större utsträckning drabbas av bland annat yrsel, tinnitus och huvudvärk.
– Jag vill inte bo på ett sätt så man kan bli sjuk, vidgår Märta Stenevi men spekulerar samtidigt i att det är ännu värre att bo nära ett kärnkraftverk.
Att iförd skyddshjälm göra studiebesök i en vindkraftspark beskriver Stenevi entusiastiskt som ”otroligt mäktigt” och poserar gärna för tidningsfotografernas kameror. Men att bo i närheten, nej det vill hon inte.
Anklagar SD för att ”lura väljarna”
Samtidigt tycker Stenevi att Sverigedemokraterna, som på flera orter i landet gjort sig till invånarnas vindkraftskritiska megafon, ”lurar väljarna”. Enligt språkröret har man på den konservativa kanten ideologiska blockeringar som gör att man inte ser vindkraftens förträfflighet och är emot bara därför att man instinktivt ogillar Miljöpartiet.
Det motsägs dock av att lokala miljöpartister också ställt sig på vindkraftsmotståndarnas sida, något Stenevi inte ser med blida ögon på då det sätter käppar i hjulen för partiets ledargarnityr i Stockholm. Förra året avslogs hela 8 av 10 ansökningar om vindkraftsutbyggnad till följd av det växande folkliga missnöjet.
Vill se kommunerna tävla om vem som kan bygga flest snurror
Den utvecklingen måste hävas menar Stenevi. Vid sidan at av avskaffa det kommunala självstyret vill hon utlysa en nationell tävling där kommunerna kan bräcka varandra i vem som bygger mest vindkraft. Pådrivande smörjmedel i tävlingen ska enligt språkröret vara frikostiga statsbidrag.
För att kväsa missnöjet kan en ökad satsning på havsbaserad vindkraft i stället för landbaserad vara en framkomlig väg menar Stenevi. Det medför dock att kostnaderna och därmed skattesubventionerna springer ytterligare kraftigt i höjden. Det är dubbelt så dyrt att bygga vindkraft till sjöss jämfört med på land.
Stenevi vill också se tydligare påverkanskampanjer för att få invånarna i lokalsamhällena att ta reson och sluta streta emot den gröna utvecklingskurs som Miljöpartiet stakat ut. Exempelvis kan man säga till vindkraftsmotståndarna att utbyggnaden gynnar dem genom att de får billig el och att det innebär extrapengar till välfärden.
Elkris i Sverige, men elen går till utlandet
Tidigare löften om billig el i syfte att blidka kommuninvånarna har emellertid inte hållits. Just den vindkraftspark i Lyrestad som Stenevi besökt och poserar vid för Aftonbladet är en smula besvärande för henne ett exempel på det.
Största ägare är det globala investmentbolaget Ardian Infrastructure som lockats av de skattepengar man kan komma över. Lokalt har man delegerat driften till Rabbalshede Kraft. Inte så mycket som en kilowattimme kommer lokalbefolkningen till del, hela årsproduktionen går till amerikanska Google och deras serverhall i Finland.
Det talas idag mycket om att göra sig kvitt energiberoende från Ryssland. Samtidigt ökar beroendet av det än mer diktatoriskt styrda Kina exponentiellt. Kommunistregimens bulvanföretag såsom CGN har köpt upp svensk vindkraft för miljarder i Sverige med de risker det medför beträffande spionage och tryggad energiförsörjning.
Att det är svår elkris i Sverige samtidigt som vindkraftselen går utomlands tycker Stenevi inte är något konstigt
– Vi är på en marknad och vi ska inte bara försörja el till vårt eget land, säger hon.
Sverige har enligt språkröret ett ansvar även för andra europeiska länders energiförsörjning. Om vi i Sverige låter dem få vår el kan de snabbare ställa om från det fossila, resonerar hon.
Skyhöga elpriser för svenskarna, nästan gratis till IT-jättarna
Medan många svenska hushåll och näringsidkare, i synnerhet i södra Sverige, ruineras av skyhöga elpriser har IT-jättarna genom att lobba i Rosenbads korridorer lyckats tillskansa sig en rabatt på elpriserna på 97 procent. Samtidigt som de dränerar det svenska elsystemet på enorma mängder el betalar de nästan ingenting för strömmen.
Man lyckades övertyga Sveriges rikspolitiker om att det skulle löna sig att ge IT-jättarna en energipolitisk räkmacka. Detta genom att förespegla att en etablering av serverhallarna skulle skapa massor med nya arbetstillfällen i Sverige. Några jobb att tala om har det emellertid inte blivit och nu erkänner till och med Stenevi att beslutet som hon själv var med om att fatta kanske var dumt och
kan behöva omprövas.
