Efter att ha läst alla inlägg och sett videon så reflekterade jag under en tur igår på hur jag själv kör i kurvor och när jag bromsar. Det var inte någon jättelång sväng, kanske 11-12 mil, och den gick på knixiga småvägar (70-sträckor mestadels) långt ute på landet. Det fanns gott om möjligheter att analysera mitt eget beteende i kurvor med andra ord.
Min hastighet på 70-vägarna (kanske 70-110 km/t?) var inte högre än att jag kunde ta de flesta kurvorna med lite avdrag på gasen, och inte mer än så. Ofta kan man ju inte (bör man inte) köra jättefort på småvägar där det vimlar av utfarter, mindre byar, skymda kurvor, dålig svensk asfalt, grus på vägen och annat som stör körningen.
Jag behövde knappt ”trail brakea” alls! Det var enbart aktuellt i vissa rejält skarpa kurvor där min hastighet var för hög för att bara lägga ned och hoppas att jag inte skulle möta någon… Vid dessa ganska få tillfällen bromsade jag medvetet sent och höll lite tryck i ingången av kurvan för att hålla nere gaffeln. Helt ok. Kändes ungefär som jag vanligen kör de gånger jag gasar hårt och därmed behöver bromsa duktigt inför kurvor. Jag vet ju att man kan bromsa i kurvor, förutsatt att man är försiktig.
Men det var ganska få tillfällen som detta behövdes. Skulle jag istället ha gasat på in i det sista och därefter bromsat? Fast det behövdes ju inte, kurvtagningen blev bra ändå. Flera gånger testade jag ändå att göra precis så, alltså ligga kvar på gas lite för länge och sedan klämma på med broms. Men det blev mest ryckigt och disharmoniskt.
Min slutsats efter denna korta empiriska undersökning är att trail braking är relevant vid aktiv eller mycket aktiv körning där man ligger på och pressar hojen och sig själv, snabba accelerationer och inbromsningar. Eller vid t ex hårnålskörning där man behöver jobba med gas/broms/nedlägg för att komma runt svängen på ett bra sätt.
Men att för många andra tillfällen (de flesta?) så behöver man ofta inte ens bromsa i kurvan, det räcker med att anpassa gaspådraget. Nu menar jag alltså vardagskörning, inte när man hetsar sig själv på en krokig väg bara för att det är så jäkla kul!
Har jag rätt eller fel?
PS. Kan vi inte komma på ett bättre ord på svenska än trail braking? Språkpolisen inom mig får kramp av att använda ett engelskt uttryck som direktöversatt blir lika obegripligt som originalet. ”Spårbromsning” föreslår Google Translate. Lika uselt ord det.
Hitta på något bättre, någon klok människa! Snälla!
Arkivbild från augusti 2020:
View attachment 501591