turbo konv. gixxer 1100?

ulf_lundin

Ge f-n i att ändra här !
Gick med
6 Mar 2003
Ort
Stockholm
Hoj
R 1200 GS, XR600
Flåklypa skrev:
Man har väl bättre verkningsgrad på en turbomaskin?
Knappast troligt, spec. om man inte bryr sig om nåt annat än effekten. Finns nog ingen som bygger hojturbos m bränsleekonomi som högsta prioritet. I inlägg ovan låter det mest som ett plus om det blir en virvel i (soppa)tanken.
/u
 

ulf_lundin

Ge f-n i att ändra här !
Gick med
6 Mar 2003
Ort
Stockholm
Hoj
R 1200 GS, XR600
Flåklypa skrev:
Sedan har jag aldrig fattat det där med squishen. Varför får man sämre squish om man lägger en tjockare cyl.fotspackning än om man kör med högkompkolvar som har samma utseende på kolvtoppen som original? Det borde ju bli exakt samma sak eller?? Vet att squishen påverkar spikning och så, men varför. Nu vill jag förstå det där!
Squish är det låga (1 a 2 mm högt) utrymmet mellan kolvtopp o cyl.topp. Tjockare packning gör att höjden ökar och då blir squish/kläm-fenomet mindre/sämre. Tunn p-ning eller ta ner cyl i ovankant minskar squishhöjden => mer kläm. (Squishytan påverkar förstås oxå.)
Varför squish är bra ? Sätter mer fart på blandningen och därför mer o bättre blandning nära stiftet när det tänder. Möjligen beror mindre spikning på att det inte finns så mycket gas långt ifrån stiftet som kan självantända tillräckligt för att ge fullt utvecklad spikning/detonation. Eller så kyls dom delarna av kolv o topp ner bättre vid själva klämma-ut-gas-momentet att risken för heta punkter minskar. Finns säkert fler mer el mindre väl underbyggda teorier.
/u
 

PD

Medlem
Gick med
9 Jun 2003
Ort
Vara
Hoj
ThunderAceT
Ooooh TURBO :rock
Ett par frågor:
är det orginal förgasare som gäller vid turbokonvertering :)bow) eller blir det ändå "bättre" med tex mekaniska Mikuni TMR/RS-Kehine FCR..??

Och finns det någon lämplig bil turbo man kan använda till hojen,läste i Bike om en Fireblade med turbo från Volvo T4 (eller om det var från lågtryckarn) duger en sådan till en 1000ccm maskin? kan man hålla nere kostnaderna är det ju toppen :tummenupp

/TurboSugen
 

gixxer_1255

Suzuki samlare?
Gick med
6 Mar 2003
Ort
Boden
Hoj
Suzuki GSXR 7/11 1985, Suzuki GSXR 1100 1986 & Suzuki GSX Katana 1983
PD skrev:
Ooooh TURBO :rock
Ett par frågor:
är det orginal förgasare som gäller vid turbokonvertering :)bow) eller blir det ändå "bättre" med tex mekaniska Mikuni TMR/RS-Kehine FCR..??

Och finns det någon lämplig bil turbo man kan använda till hojen,läste i Bike om en Fireblade med turbo från Volvo T4 (eller om det var från lågtryckarn) duger en sådan till en 1000ccm maskin? kan man hålla nere kostnaderna är det ju toppen :tummenupp

/TurboSugen

Orginalgasare och något Mitsubishi aggregat från någon Volvo är lämpligt, tex TD04hl-15g.
 

Flåklypa

Il tempo gigante
Gick med
7 Mar 2003
Ort
Gävle
Hoj
R6...skrapad både styrbord och babord.
ulf_lundin skrev:
Knappast troligt, spec. om man inte bryr sig om nåt annat än effekten. Finns nog ingen som bygger hojturbos m bränsleekonomi som högsta prioritet. I inlägg ovan låter det mest som ett plus om det blir en virvel i (soppa)tanken.
/u

Nu var det iofs inte det jag pratade om. Det är väl allmänt känt att turbomotorer normalt har högre verkningsgrad än sugmotorer?
 

Flåklypa

Il tempo gigante
Gick med
7 Mar 2003
Ort
Gävle
Hoj
R6...skrapad både styrbord och babord.
ulf_lundin skrev:
Squish är det låga (1 a 2 mm högt) utrymmet mellan kolvtopp o cyl.topp. Tjockare packning gör att höjden ökar och då blir squish/kläm-fenomet mindre/sämre. Tunn p-ning eller ta ner cyl i ovankant minskar squishhöjden => mer kläm. (Squishytan påverkar förstås oxå.)
Varför squish är bra ? Sätter mer fart på blandningen och därför mer o bättre blandning nära stiftet när det tänder. Möjligen beror mindre spikning på att det inte finns så mycket gas långt ifrån stiftet som kan självantända tillräckligt för att ge fullt utvecklad spikning/detonation. Eller så kyls dom delarna av kolv o topp ner bättre vid själva klämma-ut-gas-momentet att risken för heta punkter minskar. Finns säkert fler mer el mindre väl underbyggda teorier.
/u

Men varför blir det sämre med en tjockare cyl.fotspackning mot om man använder högkompkolvar? Geometrin måste ju bli densamma.
 

gthyni

Está demasiado frío!
Gick med
24 Jul 2003
Ort
Vasastan
Hoj
Hojlös f n. fd KTM, Moto Guzzi, Yamaha, GasGas, BSA
Flåklypa skrev:
Men varför blir det sämre med en tjockare cyl.fotspackning mot om man använder högkompkolvar? Geometrin måste ju bli densamma.

det första lösningen sänker kompressionen den
andra höjer den.
 

ulf_lundin

Ge f-n i att ändra här !
Gick med
6 Mar 2003
Ort
Stockholm
Hoj
R 1200 GS, XR600
Flåklypa skrev:
Men varför blir det sämre med en tjockare cyl.fotspackning mot om man använder högkompkolvar? Geometrin måste ju bli densamma.
Geometrin BLIR ju inte samma, så 'unask the question'. Eftersom den bygger på felaktiga förutsättningar går den inte att svara på.

Fritt efter Joseph Heller's Moment 22:
'Private, when did you do that ?'
'Sir, I didn't do that.'
'I didn't ask IF you did it, but WHEN !'
'Sir, I always didn't do that !'

/u
 

ulf_lundin

Ge f-n i att ändra här !
Gick med
6 Mar 2003
Ort
Stockholm
Hoj
R 1200 GS, XR600
Flåklypa skrev:
Det är väl allmänt känt att turbomotorer normalt har högre verkningsgrad än sugmotorer?
Kanske, men jag har aldrig hört talas om det iaf. Sällan nån pratar om verkningsgraden, t.ex. angiven som spec.bränsleförbrukning, gram/hk-timme eller motsv. Tyvärr.
Verkningsgraden bestäms väl mest av förbränningen, och den är nog inte så beroende av hur man fått in blandningen i motorn. Men helt säkert varierar den rätt bra med varvtal o belastning. Sånt ritas ibland som en topografisk karta med varvtal o last på x- resp- yaxeln och spec. förbrukningen som höjdkurvor.

Känner mig inte så hemma på det där, så jag får väl vända på frågan och säga: Var har du hört det ? Och vad skulle det isf bero på ?
Under tiden ska jag se om jag hittat nåt om det.

By the way: om du nu redan 'vet' det, vad är det du frågar om ?
/u
 
Last edited:

andersbrink

hasenfrasen
Gick med
6 Mar 2003
Ort
hedesunda
Hoj
5
Rent generellt ökar verkningsgraden med ökad kompression. Det är därför man bygger t.ex. bilar med upp till 12:1 i kompression och monterar knacksensorer som backar tändningen om det behövs. På så sätt maximeras verkningsgraden (och bränsleförbrukningen minimeras) vid litet gaspådrag.

Formeln i Pascal ser ut så här:
newPower := oldPower *
exp(0.4* ln(newCr/oldCr));

Dvs, om man har 120 hästar i en 10:1 motor får man ut 125 hästar ur en 11:1 motor, med snarlik soppaförbrukning.
 

Robban_C

Gubbfan åker knarr!
Gick med
9 Jun 2003
Ort
Eskilstuna
Hoj
Bimota KB1 -79, Katana 1168 turbo -82.
PD skrev:
...eller blir det ändå "bättre" med tex mekaniska Mikuni TMR/RS-Kehine FCR..??
Och finns det någon lämplig bil turbo ...

1. Använd _INTE_ mekaniska förgasare!!!! En turbomotor med ex vis 1 bar övertryck ger större tryckskillnad över den mekaniska trotteln än en sugmotor någonsin kan ge. Upp till nästan dubbelt så mycket. Detta kan resultera i att friktionen i trotteln blir så stor att fjädern inte orkar stänga trotteln helt. Man kan (bör) visserligen ha dubbelvajer (= en till vajer som stänger trotteln) men ändå...
Alla som nån gång haft gashäng vet att spisen aldrig har gått så bra som just då. :)))
För övrigt behövs inte mekaniska fuggar heller, en turbo kan utan vidare kompensera för det lilla tryckfall som blir över vakuumfuggar.

2. På min Katana sitter en turbo från Fiat Iveco turbodiesel. Bilturbo kan funka utmärkt eller sisådär beroende på hur väl den stämmer.

3. Ang verkningsgrad: En motor med lägre komp _har_ lägre verkningsgrad. Och en turbomotor _har_ antagligen högre verkningsgrad. Hur hänger nu det ihop då?
Turbomotorn har _endast_ högre verkningrad då den går för fullt (relaterat en sugmotor med samma effektuttag), vid all annan körning har den lägre verkningsgrad pga lägre kompressionsförhållande.
(endast 99% säker på detta men det verkar väl rimligt?)

4. Ang soppaförbrukning: En turbomotor som jobbar med övertryck ger mer effekt = tar mer soppa än annars (dvs vid lägre effekt). Ganska givet att mer effekt = mer soppa.
En turbomotor som går med undertryck har alltså lägre verkningsgrad = tar mer soppa än en renodlad sugmotor vid samma effektuttag.

5. Ang squish: ulf_lundin har redan svarat. Squish = tight (kolv -> topp) område längst ut i kanterna på förbränningsrummet. Ex vis 0,7 - 1 mm på en normal motor. Höj cylindern med 2 mm och en extra cylfotpackning = 3,5 mm squish = i praktiken ingen squish. Lågkompkolvar är bättre men dyrare. Min Katana har distans under cylindern (förre ägaren). Måste säga att det fungerar förvånansvärt bra ändå. Men lågkompkolvar ger alltså möjlighet att ha tight squish _och_ låg komp = bättre.

Mvh
Robban. Som har bygglust men inte tid. Sånt elände!!
 

Flåklypa

Il tempo gigante
Gick med
7 Mar 2003
Ort
Gävle
Hoj
R6...skrapad både styrbord och babord.
gthyni skrev:
det första lösningen sänker kompressionen den
andra höjer den.

Ha ha ha...oj, sorry. Jag menade förstås lågkompkolvar....vi snackar ju överladdning. Så vad ger det för skillnad på en tjockare cyl.fotspackning alt. lågkompkolvar...måste ju bli samma sak?
 
Last edited:

ulf_lundin

Ge f-n i att ändra här !
Gick med
6 Mar 2003
Ort
Stockholm
Hoj
R 1200 GS, XR600
Flåklypa skrev:
Ha ha ha...oj, sorry. Jag menade förstås lågkompkolvar....vi snackar ju överladdning. Så vad ger det för skillnad på en tjockare cyl.fotspackning alt. lågkompkolvar...måste ju bli samma sak?
Det beror ju på hur lågkompade kolvtoppen ser ut. Har den planare topp el tom urgröpt så bibehålls squishen runt om men totala volymen blir större. Tjockare p-ning höjer bara toppen liksom.
/u
 

Flåklypa

Il tempo gigante
Gick med
7 Mar 2003
Ort
Gävle
Hoj
R6...skrapad både styrbord och babord.
ulf_lundin skrev:
Det beror ju på hur lågkompade kolvtoppen ser ut. Har den planare topp el tom urgröpt så bibehålls squishen runt om men totala volymen blir större. Tjockare p-ning höjer bara toppen liksom.
/u

Jag citerar mig själv:

Flåklypa skrev:
Varför får man sämre squish om man lägger en tjockare cyl.fotspackning än om man kör med lågkompkolvar som har samma utseende på kolvtoppen som original? Det borde ju bli exakt samma sak eller??

Jag har isåfall rätt i det här påståendet, men köper man lågkompkolvar så är squishen anpassad för det lägre kompet på dessa. Dvs, dom har ett annat utseende på toppen. Stämmer detta så är jag med.
 

Flåklypa

Il tempo gigante
Gick med
7 Mar 2003
Ort
Gävle
Hoj
R6...skrapad både styrbord och babord.
ulf_lundin skrev:
Kanske, men jag har aldrig hört talas om det iaf. Sällan nån pratar om verkningsgraden, t.ex. angiven som spec.bränsleförbrukning, gram/hk-timme eller motsv. Tyvärr.
Verkningsgraden bestäms väl mest av förbränningen, och den är nog inte så beroende av hur man fått in blandningen i motorn. Men helt säkert varierar den rätt bra med varvtal o belastning. Sånt ritas ibland som en topografisk karta med varvtal o last på x- resp- yaxeln och spec. förbrukningen som höjdkurvor.

Känner mig inte så hemma på det där, så jag får väl vända på frågan och säga: Var har du hört det ? Och vad skulle det isf bero på ?
Under tiden ska jag se om jag hittat nåt om det.

By the way: om du nu redan 'vet' det, vad är det du frågar om ?
/u

Jag är inte heller någon expert på området, men eftersom man har ett lägre komp på turbomotorn så måste man kompensera detta med mer gas, eller ett öppnare gasspjäll. Fyllnadsgraden ökar då eftersom tryckfallet mellan spjället minskar...det blir mindre pumpförluster, men det finns en motsägelse i det som gör mig osäker.....jag får återkomma i ämnet. Turbomotorn utnyttjar ju energi som annars går till spillo, men det är ju inte direkt något bevis.
 
Last edited:

JEdlund

Ny medlem
Gick med
12 Sep 2003
Ort
Borlänge
Hoj
Ingen - två hjul är två för få
Något man inte ska förvänta sig om man monterar turbo på en sugmotor är lägre bränsleförbrukning, men vid lugn körning så ska förbrukningen inte ändra sig alltför mycket om man byggt systemet väl.

En turbo tar energi från avgaserna och använder detta till att komprimera insugsluften. Detta skulle egentligen bidra till en ökad verkningsgrad, och gör också det på dieselmotorer. Tyvärr så sätter bränslets benägenhet till att knacka en gräns för detta på ottomotorer.

Om vi tänker oss att vi laddar på med ett bars laddtryck, detta innebär något förenklat 100% effektökning. Denna effektökning har vi fått utan att öka vare sig varvtal eller volym, och detta ger faktist en liten höjning av verkningsgraden.

En turbomotor har lägre kompressionsförhållande men detta kompenseras av det högre starttrycket. Borde gå att fixa någon formel på detta, ska kika vidare på det. Men man kan ju nämna att de gamla turboladdade F1 motorerna slår dagens då det gäller verkningsgrad trots deras lägre kompression.

En motorcykelmotor är ganska kortslagig, detta gör att det är svårare att få en hög kompression och man ofta måste höja upp kolven så att den fyller ut toppen på ett annat sätt än med en lågkompskolv och detta gör att dess form blir allt annat än idealisk.

Om man hade tillgång till en stor hög pengar som man kan tänka sig att lägga på byggnaden av en turbohoj så borde man kunna lösa problemet med okörbarheten.
Detta skulle kunna gå till genom att man väljer ett styrsystem som fungerar enligt metoden med vridmomentsbegäran, dvs ett med elektronisk trottel (tex Magneti Marelli Step9). Sedan får man använda sig av "antilag" och montera sensorer på cykeln så att styrsystemet känner till lutning, marktryck på framhjulet samt varvtal på båda hjulen. Med detta så borde styrsystemet kunna se till att motorn hela tiden lämnar maximalt vridmoment som kan hanteras då föraren gasar fullt. Det borde också kunna hantera starter som i F1, dvs genom en knapptryckning och starten blir perfekt (om man utrustar hojen med elektronisk styrd koppling).

Här är en liten formel som härleder cylindertrycket vid kompressionens början till trycket då kompressionen är klar:

kompressionstrycket = tryck*kompressionsförhållande^1,32

vid fyllnadsgraden 100% och 12,5 i kompressionsförhållande

1*12,5^1,32=28 bar

vid fyllnadsgraden 200% (tex 1 bars laddtryck) och 7,5 i kompressionsförhållande

2*7,5^1,32=28,5 bar
 
Last edited:
Nyheter
Ducati Multistrada V2

Ducati har lanserat nya Mul...

Desmo Center årets MC-handlare och MC-verkstad

Svedea utnämner varje år de...

Tre timmar kvar!

Efter lämning till tryck kl...

Nya Ducati Multistrada V2

Ducati har lanserat nya Mul...

Desmo Center utsedd till årets MC-handlare – och verkstad

Svedea utnämner varje år de...

Tankskydd till GSA

ULTIMATE tankskyddWunderlic...

Körkortet får nytt utseende

Det var åtta år sen sist, m...

Specialmodellen Triumph Bonneville Bobber TFC

Triumph Motorcycles har pre...

Ny elektrisk endurohoj: Stark Varg EX!

I förra veckan presenterade...

Var tionde bilist lever inte upp till synkraven

Över 600 000* bilister i Sv...

Top