Haha, vi låter rätt lika på den punkten
Jag har fått kicken TVÅ gånger efter att sanningen inte gick hem hos chefen/ansvarig. Och i somras höll det på att urarta i regelrätt slagsmål mellan mig och en annan hantverkare, bara för att jag aldrig kan hålla tyst när någon har fel eller bara är dum i huvudet.
Men jag känner igen det där med småbarn också, även om jag antagligen har det lättare än genomsnittet av småbarnsfäder då jag har lagt över en stor del av ansvaret på min kära flickvän.
Tiden tar slut fort och när tiden finns så är orken inte densamma mot vad den har varit.
Juldagen hade jag och tjejen planerat för fest, fixat barnvakt åt båda knoddarna och allt. Men jag var sängliggandes hela dagen med feber och en mage som hade sagt upp sig. Så kul var det.
Och morsan sa; Ja, men ni fick ju sovmorgon åtminstone. Inget problem här kan jag säga, idag sov minstingen till 10.30 (somnade vid 20.30) och dagen innan det väckte jag honom 10.00 (somnade 19.45).
Jag längtar dock tills de är 2 och 4, allt är så mycket jobbigare med en unge strax över ett som kräver full uppmärksamhet hela tiden. Bara en sån sak som att ha ca 30 lådor i köket som inte är barnsäkrade, och han river mer än gärna i dem...