Ytterdiametern vet du, om du mäter hur långt det är mellan 11 gängtoppar så kan vi nog lura ut stigningen om det är tum eller millimeter. Vi får hoppas på det senare så slipper du förvirringen.
Det nämndes om en text jag skrivit och jag hittade den, skrev den för 4 år sen och jag tror det var ett av de sista numrena av Classic Bike. Här kommer den.
Räkna med bråk
”Bra gjort att dom gjort alla skruvar med varsin dimension & varsin gängning… Så blandar man inte ihop dom så lätt” Citat från Bjarne och Bempa blir bikers, troligen världens bästa serie som publicerats och i detta fall MCM nr 2 1992. Joakim Lindengren som gjorde denna serie är en idol för en sån som mig. Han hör till den lilla skara serietecknare som vet hur mekanik ska ritas.
Tillbaka Bjarne och hans Triumph, det ska enligt expertisen som kan detta med engelska cyklar ha tillverkats Trajor med fem stycken olika gängsystem. Nu snackar vi inte om hela produktionen från 1902 och framåt utan enkom en modell. Min gissning är att Schradergängan på innerslangarna inte räknats med i den summan. UNC, UNF, Whitworth, Cycle och BSF borde de fem vara och av dessa har alla sin logik men allt är inte helt logiskt. Whitworth, W, har även en rörgänga och gängsnitten brukar beteckningen R i Sverige men även G, finns det ett T efter de sistnämnda är de koniska. Om dessa tre är lika är fortfarande en okunskap hos mig, hittar olika bud på denna åsikt.
Om du skulle förklara hur millimetergängorna är uppbyggda för en som inte vet så är chansen stor att du lyckas. Decimalsystemet är inte att förakta helt enkelt för att det just är det, enkelt. Ytterdiameter på skruven samt stigningen räknas antal toppar per millimeter. Om du inte har gängmall så kan det med fördel räknas på en centimeter och delas med en tia. Låt oss säga att jag behöver en icke standard variant som M173 x 1,75 så kan jag plocka fram min Martinsvarv från verktygslådan. Svarvar till en diameter på 173 mm och ställer in stigningen på 1,75 och sätter igång. Inte mycket att fundera på där inte.
Med bråkgängorna däremot är det knappt någon idé att fundera överhuvudtaget, du måste veta hur de olika systemen är funtade, med vinklar och profiler och personligen har jag gett upp. En sak tror vi är konstant och det är stigningen, antal gängor per tum räknas oavsett bråksystem. Diametern däremot är baserad på helt andra premisser. Rörgängans ytterdiameter baseras om jag fattat detta rätt på de rör som ska gängas, men det är hålets storlek som räknas. Halvtumsvarianten har alltså inte en halvtums diameter, godstjockleken i ett standard engelskt rör ska läggas till, två gånger till och med. UNF och UNC baseras ibland diametern på vilken gänga i ordningen det är, UNF 8-32 är den åttonde diametern i ordningen och har 32 gängor per tum. Åttan är i detta fall en kvarts tum, 6,35mm. UNC varianten torde heta UNC 8-20 men det är inget som verkar finnas. Cycle är enklare, en entums cykelgänga är om detta har förståtts rätt baseras på diameter i tum och igen antal toppar per tum. Men för att förvirra eller förenkla så har detta som översatts till millimeter, exempelvis 25,4x32 men detta verkar inte ha slagit igenom bland de som skruvar med slikt.
Utöver detta är det muttrarnas nyckelvidd. En halvtumsnyckel kan ha det måttet men den kan även vara sisådär en 23.33mm eller 11/12 tum om den hör till en rörgänga. Vidden baseras på vilken gänga den hör till, säkert enkelt att förstå om du är rörmokare men för oss andra lite mer konfunderande.
Min egen kunskap om bråkgängorna var under en viss förvirrad kontroll innan detta skrevs. Men nu, efter att ha försökt att grotta ner mig i ämnet under ett par timmar är endast förvirringen kvar, om det finns felaktigheter i texten ovan må det vara hänt.
Slutligen ett annat seriecitat från den tappra Obelix från albumet då han och Asterix far till England ”De e inte kloka, de där britterna”
