Miggen
Hortryckare
- Gick med
- 27 Jan 2025
- Hoj
- Yamaha Xj6, Zx6r, Gsxr 1000, R1
Längtan är över, SHs nykrönta favoritskribent är tillbaks! Efter fantastiskt genombrott med högst okontroversiella ”Mekanik mot trafik” som hamnat i topp 7 % av mest lästa trådar på SH fortsätter Miggens äventyr mot hojvärldens horisonter
Det är nu dags för försäkringsbolagen att gråta blod, deras ekonomi och logik är upplagd för kastrering av en rabiat plastraketsforskare 
Beräknad lästid: Cirka 7 minuter
OBS: Följande inlägg innehåller galghumor, om man inte klarar av mörk humor (typ Monty Python) alternativt är väldigt mjäkig överlag, läs inte detta inlägg!
TLDR VERSION: Höj självriskerna!
Med det avklarat, dags att angripa försäkringsbolagen och deras absurda premier för motorcyklar!
När jag blev intresserad av MC-världen 2022 påtalade min polare att försäkringarna var helt absurda. Inte för att jag misstrodde honom, men när jag kollade upp hur pass illa det var blev jag förvånad trots förvarning, fy fan…
Problematiken vad gäller försäkringar för motorcyklar är egentligen främst gällande sporthojar, och vad detta beror på behövs nog ingen överdriven förklaring gällande, men vi tar det ändå.
Någonstans runt 2005 (plus eller minus några år) började sporthojarna erbjuda ”extrem” prestanda på en nivå som aldrig tidigare skådats. Startskottet för dem ”moderna” supersporthojarna anser jag vara GSXR-1000 K1 som släpptes 2001. Ska man jaga sporthojar längre bak i tiden än så hamnar man någonstans runt 1969 och Honda CB750, av förståeliga skäl skippar jag den biten.
Med 160 glada hästar, kåpor och aerodynamik som underlättar och möjliggör hastigheter en bra bit över 250 kmh, närmare 300, så var GSXR-1000 K1 en fantastisk maskin för fullblodsracers och gemene fartglade man. Som jämförelse hade tex BMWs M5a 2001 400 hästar, ni kan räkna ut själva att motorcykeln skrattade åt en sån ”snabb” bil i över toppskiktet av prestandabilsklassen
Nu är jag ingen försäkringsexpert, men såvitt jag kan förstå så började försäkringspremierna för sporthojarna springa iväg på allvar någonstans runt eller efter 2010. När jag sitter och läser gamla Fastbikes recensioner blir jag nästintill chockad av att läsa om helförsäkringar på supersporthojar för ca 20 000 per år, det är mindre än vad jag i dagsläget betalar för en trafikförsäkring på motsvarande fordon…
Så vad var det som hände? Ganska enkelt egentligen, försäkringsbolag är vinstdrivande, maskinerna hade nått en prestandanivå som ”knäckte” pusslet
Det blev helt uppenbart att försäkra dessa maskiner för cirka 1/6 av nypriset (har lite svårt att hitta exakta siffror men i runda slängar) var helt ohållbart. Det betyder inte enbart att den hojen helst ska ägas i 6 år utan att vara inblandad i ett försäkringsärende, utan att den vidare gärna ska gå ett par år utöver detta för att statistiskt kunna garantera vinst för försäkringsbolaget. Det gick lite sisådär med dem förhoppningarna…
Det blev relativt snabbt tydligt för försäkringsbolagen att dessa så kallade ”supersport” hojar hade nått absurda nivåer prestanda som för många inte klarade av att hantera. Det hjälpte inte heller att hojtillverkarna i västenlig anda fortsatte förbättra prestandan och successivt öka hastighetskapaciteten på dessa fantastiska maskiner (trots så kallade ”Gentleman´s agreement” på en 300 spärr, som för övrigt är praktexempel på patetiskt frihetskastrerande översitteri, men detta för en annan tråd)
Supersport blev synonymt med cancer för försäkringsbolagen, och om jag inte har helt fel här (möjligt att jag har det) så försökte man vägra erbjuda supersports hojarna försäkring rakt av. Enligt lag var det tyvärr så för försäkringsbolagen att de var skyldiga att erbjuda åtminstone trafikförsärking för dessa fordon, jobbigt va? Detta ledde till att försäkringsbolagen satte skyhöga premier som kontring, en helförsäkring för en supersport hoj kunde plötsligt vara mer än fordonets pris på mindre än ett år. För skojs skull kan detta jämföras med att pröjsa flera hundratusen per år för att helförsäkra en Volvo V90…
Vad som har hänt på senare tid är att även nakenhojarna har börjat få ”extrem” prestanda på samma sätt som sporthojarna, till en början verkar det som att försäkringsbolagen inte riktigt hängt med i denna utveckling (?), men den som lever får se. En Superduke med 180 häst har mer fartresurser än min Zx6r med 130 tex
Rimligtvis kommer försäkringsbolagen anpassa sig och justera premier i direkt relation till hästkrafter på hojarna, detta kanske de redan gör, vet faktiskt inte. Vad jag däremot vet är att det är humor på hög nivå när man försöker fixa försäkring på en 1000cc supersport. Dessa hamnar nämligen i den högsta ”riskklassen” som är en 7a (?) hos bla Folksam. Här följer i runda slängar en sammanfattning av mitt samtal till dem efter att de sagt upp min på/avställning försäkring utan att ens meddela mig, vilket ledde till att när hojen skulle ställas på en härlig sommarhelg mellan fredag-måndag, ja då får man upp ett felmeddelande från Transportstyrelsen om att fordonet står utan försäkring, trevligt…
Snubbe på Folksam: Ja hej och hjärtligt välkommen till Folksam! Hur kan jag stå till din tjänst denna fina sommardag?
Miggen: Ja hej, jag undrar varför ni har sagt upp min försäkring utan att meddela mig?
Snubbe på Folksam. Jamen det ska vi absolut kika på, det går säkert att lösa ska du se!
*Registreringsnummer och hojens personlighet framkommer*
Snubbe på Folksam: Jaha… Mmm… Ja okej, då ser jag den här ja, det är en sån där supersport…
Miggen: Det är en sporthoj ja.
Surpuppa på Folksam: Aa… Mmm, okej… Jadu då är det såhär att den har blivit rödflaggad av vår riskgrupp.
Miggen: Öhh, va?
Surpuppa på Folksam: Ja alltså den har ställts på och av väldigt mycket, och den här typen av fordon ligger i vår riskklass 7 som är vår högsta riskklass, så vår riskgrupp har rödflaggat den.
Miggen: Öhh, jaha? Så jag har ingen försäkring på den längre? Varför har ni inte meddelat mig om det?
Surpuppa på Folksam: Jo alltså du kan få en försäkring, men vår riskgrupp har skrivit här att om du ska försäkra den i framtiden så måste du ta en hel eller halvförsäkring, du får inte behålla den försäkringstypen du har haft.
Miggen: Okej, är det en dator som har gjort den här bedömningen eller är det människor? Jag har inte haft ett enda försäkringsärende på över tio år…
Surpuppa på Folksam: Nej det är våra medarbetare på riskgruppen som gjort den bedömningen, du får inte fortsätta med den här typen av försäkring.
Miggen: Och du tycker den bedömningen är rimlig?
Surpuppa på Folksam: Absolut!
Miggen: Alltså, om jag smäller med den hojen så är det väl störst sannolikhet att det bara är jag som drabbas?
Surpuppa på Folksam: Ja men om du åker av och hamnar i diket och inte kan jobba-
Miggen: Jag är timanställd, jag är schemalagd typ två dagar framåt…
Surpuppa på Folksam: Det spelar ingen roll! Den här typen av fordon är överrepresenterade och vår riskgrupp har flaggat ditt fordon så enkelt är det!
Miggen: Jaha, men varför kunde ni inte ha meddelat mig om det då? Nu står jag utan försäkring och hojen ska ut i helgen, kunde ni inte åtminstone meddelat mig?
Surpuppa på Folksam: Såhär kan vi göra, jag kan erbjuda dig en hel eller halvförsäkring åt dig om du-
*klick*
När man har att göra med försäkringsbolagen som ägare av sporthojar kan man alltså inte förvänta sig speciellt mycket trevlighet eller hjälpsamhet. Till det här ska jag tillägga att prestandabilarna jag haft har kunnat försäkras för en bråkdel av mina hojar. Det var synd att jag inte drog ut på samtalet med Folksam lite längre eftersom jag har haft bil med högre topphastighet än någon av mina hojar, och jag kör förmodligen mina bilar värre än mina hojar, ni kan själva lista ut vilken av de två fordonstyperna som orsakar mer skador på motpart om någonting går snett
Och det leder oss till den skojiga anekdoten som utlovades
Innan jag hade hunnit skrapa ihop någorlunda information angående hojar generellt hade jag ett samtal med en handlare vi kan kalla för Kalle. Kalle hade på något sätt haft insyn i den omtalade dödsolyckan i Upplands-Bro 2003, det hängde tydligen ihop med hans arbete inom försäkringsbolag. Han beskrev att när det gäller dödsolyckor så delegeras dessa utanför kommunen, kanske tom länet (osäker här). Detta för att folk som kan ha personlig knytning till ärendet inte ska bli inblandade, ett väldigt rimligt koncept tycker jag. Jag själv var mycket dåligt påläst vid det här laget och ansåg att hojar varken var speciellt snabba (hör på den va), eller speciellt farliga för andra trafikanter. På extremt härlig norrländska förklarade Kalle situationen för en högst ovetandes Miggen
Miggen: På hoj känner jag ju att man mest utsätter sig själv för risk jämfört med bil.
Kalle: Ja… Mjo… Va ju den där MC olyckan i Bro där tre personer dog…
Miggen: Tre? Hur då? Vare tre på hojar eller?
Kalle: En på hoj, två i en bil.
Miggen: Två i bil dog? Hur fan gick det till?
Kalle: Hojen drog rätt in i sidan, fick hela bilen o volta runt. Va väl nån sån där sporthoj sa de, gick som fan…
Miggen: Bilen voltade…?
Kalle: Jajamän, flera varv sa de, blev bara massa köttfärs däri…
Miggen: Åh fy fan…
Kalle harklade sig och bytte lugnt prilla medan en extremt talande tystnad avbröt konversationen, min skepticism angående hojars hastighet och kapacitet hade nyss blivit fullkomligt spräckt


Beräknad lästid: Cirka 7 minuter
OBS: Följande inlägg innehåller galghumor, om man inte klarar av mörk humor (typ Monty Python) alternativt är väldigt mjäkig överlag, läs inte detta inlägg!
TLDR VERSION: Höj självriskerna!
Med det avklarat, dags att angripa försäkringsbolagen och deras absurda premier för motorcyklar!

När jag blev intresserad av MC-världen 2022 påtalade min polare att försäkringarna var helt absurda. Inte för att jag misstrodde honom, men när jag kollade upp hur pass illa det var blev jag förvånad trots förvarning, fy fan…

Problematiken vad gäller försäkringar för motorcyklar är egentligen främst gällande sporthojar, och vad detta beror på behövs nog ingen överdriven förklaring gällande, men vi tar det ändå.
Någonstans runt 2005 (plus eller minus några år) började sporthojarna erbjuda ”extrem” prestanda på en nivå som aldrig tidigare skådats. Startskottet för dem ”moderna” supersporthojarna anser jag vara GSXR-1000 K1 som släpptes 2001. Ska man jaga sporthojar längre bak i tiden än så hamnar man någonstans runt 1969 och Honda CB750, av förståeliga skäl skippar jag den biten.
Med 160 glada hästar, kåpor och aerodynamik som underlättar och möjliggör hastigheter en bra bit över 250 kmh, närmare 300, så var GSXR-1000 K1 en fantastisk maskin för fullblodsracers och gemene fartglade man. Som jämförelse hade tex BMWs M5a 2001 400 hästar, ni kan räkna ut själva att motorcykeln skrattade åt en sån ”snabb” bil i över toppskiktet av prestandabilsklassen

Nu är jag ingen försäkringsexpert, men såvitt jag kan förstå så började försäkringspremierna för sporthojarna springa iväg på allvar någonstans runt eller efter 2010. När jag sitter och läser gamla Fastbikes recensioner blir jag nästintill chockad av att läsa om helförsäkringar på supersporthojar för ca 20 000 per år, det är mindre än vad jag i dagsläget betalar för en trafikförsäkring på motsvarande fordon…
Så vad var det som hände? Ganska enkelt egentligen, försäkringsbolag är vinstdrivande, maskinerna hade nått en prestandanivå som ”knäckte” pusslet

Det blev helt uppenbart att försäkra dessa maskiner för cirka 1/6 av nypriset (har lite svårt att hitta exakta siffror men i runda slängar) var helt ohållbart. Det betyder inte enbart att den hojen helst ska ägas i 6 år utan att vara inblandad i ett försäkringsärende, utan att den vidare gärna ska gå ett par år utöver detta för att statistiskt kunna garantera vinst för försäkringsbolaget. Det gick lite sisådär med dem förhoppningarna…
Det blev relativt snabbt tydligt för försäkringsbolagen att dessa så kallade ”supersport” hojar hade nått absurda nivåer prestanda som för många inte klarade av att hantera. Det hjälpte inte heller att hojtillverkarna i västenlig anda fortsatte förbättra prestandan och successivt öka hastighetskapaciteten på dessa fantastiska maskiner (trots så kallade ”Gentleman´s agreement” på en 300 spärr, som för övrigt är praktexempel på patetiskt frihetskastrerande översitteri, men detta för en annan tråd)

Supersport blev synonymt med cancer för försäkringsbolagen, och om jag inte har helt fel här (möjligt att jag har det) så försökte man vägra erbjuda supersports hojarna försäkring rakt av. Enligt lag var det tyvärr så för försäkringsbolagen att de var skyldiga att erbjuda åtminstone trafikförsärking för dessa fordon, jobbigt va? Detta ledde till att försäkringsbolagen satte skyhöga premier som kontring, en helförsäkring för en supersport hoj kunde plötsligt vara mer än fordonets pris på mindre än ett år. För skojs skull kan detta jämföras med att pröjsa flera hundratusen per år för att helförsäkra en Volvo V90…
Vad som har hänt på senare tid är att även nakenhojarna har börjat få ”extrem” prestanda på samma sätt som sporthojarna, till en början verkar det som att försäkringsbolagen inte riktigt hängt med i denna utveckling (?), men den som lever får se. En Superduke med 180 häst har mer fartresurser än min Zx6r med 130 tex

Rimligtvis kommer försäkringsbolagen anpassa sig och justera premier i direkt relation till hästkrafter på hojarna, detta kanske de redan gör, vet faktiskt inte. Vad jag däremot vet är att det är humor på hög nivå när man försöker fixa försäkring på en 1000cc supersport. Dessa hamnar nämligen i den högsta ”riskklassen” som är en 7a (?) hos bla Folksam. Här följer i runda slängar en sammanfattning av mitt samtal till dem efter att de sagt upp min på/avställning försäkring utan att ens meddela mig, vilket ledde till att när hojen skulle ställas på en härlig sommarhelg mellan fredag-måndag, ja då får man upp ett felmeddelande från Transportstyrelsen om att fordonet står utan försäkring, trevligt…
Snubbe på Folksam: Ja hej och hjärtligt välkommen till Folksam! Hur kan jag stå till din tjänst denna fina sommardag?
Miggen: Ja hej, jag undrar varför ni har sagt upp min försäkring utan att meddela mig?
Snubbe på Folksam. Jamen det ska vi absolut kika på, det går säkert att lösa ska du se!
*Registreringsnummer och hojens personlighet framkommer*
Snubbe på Folksam: Jaha… Mmm… Ja okej, då ser jag den här ja, det är en sån där supersport…
Miggen: Det är en sporthoj ja.
Surpuppa på Folksam: Aa… Mmm, okej… Jadu då är det såhär att den har blivit rödflaggad av vår riskgrupp.
Miggen: Öhh, va?
Surpuppa på Folksam: Ja alltså den har ställts på och av väldigt mycket, och den här typen av fordon ligger i vår riskklass 7 som är vår högsta riskklass, så vår riskgrupp har rödflaggat den.
Miggen: Öhh, jaha? Så jag har ingen försäkring på den längre? Varför har ni inte meddelat mig om det?
Surpuppa på Folksam: Jo alltså du kan få en försäkring, men vår riskgrupp har skrivit här att om du ska försäkra den i framtiden så måste du ta en hel eller halvförsäkring, du får inte behålla den försäkringstypen du har haft.
Miggen: Okej, är det en dator som har gjort den här bedömningen eller är det människor? Jag har inte haft ett enda försäkringsärende på över tio år…
Surpuppa på Folksam: Nej det är våra medarbetare på riskgruppen som gjort den bedömningen, du får inte fortsätta med den här typen av försäkring.
Miggen: Och du tycker den bedömningen är rimlig?
Surpuppa på Folksam: Absolut!
Miggen: Alltså, om jag smäller med den hojen så är det väl störst sannolikhet att det bara är jag som drabbas?
Surpuppa på Folksam: Ja men om du åker av och hamnar i diket och inte kan jobba-
Miggen: Jag är timanställd, jag är schemalagd typ två dagar framåt…
Surpuppa på Folksam: Det spelar ingen roll! Den här typen av fordon är överrepresenterade och vår riskgrupp har flaggat ditt fordon så enkelt är det!
Miggen: Jaha, men varför kunde ni inte ha meddelat mig om det då? Nu står jag utan försäkring och hojen ska ut i helgen, kunde ni inte åtminstone meddelat mig?
Surpuppa på Folksam: Såhär kan vi göra, jag kan erbjuda dig en hel eller halvförsäkring åt dig om du-
*klick*
När man har att göra med försäkringsbolagen som ägare av sporthojar kan man alltså inte förvänta sig speciellt mycket trevlighet eller hjälpsamhet. Till det här ska jag tillägga att prestandabilarna jag haft har kunnat försäkras för en bråkdel av mina hojar. Det var synd att jag inte drog ut på samtalet med Folksam lite längre eftersom jag har haft bil med högre topphastighet än någon av mina hojar, och jag kör förmodligen mina bilar värre än mina hojar, ni kan själva lista ut vilken av de två fordonstyperna som orsakar mer skador på motpart om någonting går snett

Och det leder oss till den skojiga anekdoten som utlovades

Innan jag hade hunnit skrapa ihop någorlunda information angående hojar generellt hade jag ett samtal med en handlare vi kan kalla för Kalle. Kalle hade på något sätt haft insyn i den omtalade dödsolyckan i Upplands-Bro 2003, det hängde tydligen ihop med hans arbete inom försäkringsbolag. Han beskrev att när det gäller dödsolyckor så delegeras dessa utanför kommunen, kanske tom länet (osäker här). Detta för att folk som kan ha personlig knytning till ärendet inte ska bli inblandade, ett väldigt rimligt koncept tycker jag. Jag själv var mycket dåligt påläst vid det här laget och ansåg att hojar varken var speciellt snabba (hör på den va), eller speciellt farliga för andra trafikanter. På extremt härlig norrländska förklarade Kalle situationen för en högst ovetandes Miggen

Miggen: På hoj känner jag ju att man mest utsätter sig själv för risk jämfört med bil.
Kalle: Ja… Mjo… Va ju den där MC olyckan i Bro där tre personer dog…
Miggen: Tre? Hur då? Vare tre på hojar eller?
Kalle: En på hoj, två i en bil.
Miggen: Två i bil dog? Hur fan gick det till?
Kalle: Hojen drog rätt in i sidan, fick hela bilen o volta runt. Va väl nån sån där sporthoj sa de, gick som fan…
Miggen: Bilen voltade…?
Kalle: Jajamän, flera varv sa de, blev bara massa köttfärs däri…
Miggen: Åh fy fan…
Kalle harklade sig och bytte lugnt prilla medan en extremt talande tystnad avbröt konversationen, min skepticism angående hojars hastighet och kapacitet hade nyss blivit fullkomligt spräckt

Last edited: